I rapporten presenteras två analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens. Analysmetoderna appliceras på tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna, Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. Utifrån resultaten från analyserna har förslag till förbättring utformats. Gordons Cullens analysmetod baseras på den visuella upplevelsen av staden samt upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras på aktiviteterna som äger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa kontakt. Analysmetoderna har sedan jämförts med tanke på skillnader, överrensstämmelser samt applicerbarheten. Platserna som analyseras är olika gällande läge, utformning, användning och historia.

Osteoartrit (OA) är den vanligaste orsaken till för tidig pension av tävlingshästar och är den sjukdom som står för den enskilt största ekonomiska förlusten inom hästnäringen. Diagnostiken är svår i ett tidigt skede vilket gör att man vill hitta bra markörer och inflammationsmediatorer som kan användas för att snabbt ställa rätt diagnos samt sätta in lämplig behandling. Sedan början av 2000-talet har man i prekliniska studier på gnagare och människor tittat på den pro-inflammatoriska cytokinen high mobility group box protein-1 (HMGB-1) och dess inblandning i inflammationen vid artrit. De senaste åren har det även kommit studier på häst. Det här arbetet går igenom resultatet av dessa studier för att kunna diskutera vilken roll HMGB-1 spelar vid OA, dess lämplighet som markör för sjukdomen och huruvida en inhibering av HMGB-1 skulle kunna användas som en framtida behandlingsmetod. HMGB-1 är ett litet intracellulärt protein som finns i nästan alla celler hos vertebrater, bakterier, växter samt jäst.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur arbetet med Skol-Komet gick till i arbetslagen som gick kursen och hur handledningen följdes och förstods, vid en mellanstor skola i Mellansverige, samt hur det fortskred efter avslutad kurs, relaterat till kursmaterialet.Detta görs genom observationer av den egna undervisningen, kvalitativa intervjuer av pedagoger och textanalys av handledningen. Resultatet visar att handledningen uppfattas som lätt att förstå, även om inte alla områden prövas och valda delar används efter avslutad kurs. Tendenser som anas, trots det ringa urvalet, är att återträffar behövs för vidmakthållandet och för att få en större programtrohet. Arbetet visar också på relevans för användandet av Skol-Komet, när det gäller uppförandeproblem av olika slag, både genom studier av litteratur och i det praktiska arbetet..

Denna uppsats granskar marknadsföringen av finansiella tjänster i Sverige. Fokus ligger på de fyra stora bankerna, Swedbank, SEB, Handelsbanken och Nordea. Litteraturgenomgången presenterar teorier om hur och varför finansiella organisationer gör reklam för sina tjänster. Den går igenom: reklamens mål, styrkefaktorer att lyfta fram, vilka faktorer, som får en kund att byta bank, det visuella i marknadsföringen och vilka kanaler, som finns att tillgå. Uppsatsen vill besvara frågorna: Hur mycket lägger de fyra storbankerna på reklam? Hur har reklamköpen utvecklats under 2000-talet? Hur skiljer sig de olika bankernas satsningar åt? Hur har respektive bolag utvecklats över åren totalt sett? Vem tar andelar? Med hjälp av siffror på reklaminköp under 2000-talet besvarar uppsatsen sedan dessa frågor.

Mitt syfte med denna uppsats är att ta reda på vad läs- och skrivinlärning innebär, både det som barn själva kan råda över och sådant som är yttre faktorer. Detta arbete bygger på studier inom litteratur, främst nyare forskning men vid studier av de olika metoderna har äldre böcker använts, då nyare inte fanns att få tag i.Jag har först beskrivit de olika delarna som barn tillägnar sig när de ska lära sig läsa och skriva, sedan följer en beskrivning av tre olika metoder inom läs- och skrivinlärningen.Min slutsats efter arbetets gång har inte tillfört forskningen något nytt eftersom det är en studie inom den litteratur som finns idag. Jag har däremot fått en bra grund att stå på i mitt arbete som lärare för de yngre åldrarna, när jag ska lära elever att läsa och skriva..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Under de senaste åren har media vid upprepade tillfällen rapporterat om extrema bonusprogram till företagsledare. I vissa fall har personer i ledande ställning erhållit bonusersättningar på uppemot en miljard kronor. De höga ersättningsnivåerna har hårt kritiserats och orsakat en ökande grad av skepticism i samhället avseende bonusprogrammens existens. Vi ställer oss frågan om det är skäligt att företag använder sig av dessa bonusprogram eller incitamentssystem. Om de höga ersättningsnivåerna är kopplade till ett förbättrat aktieägarvärde kan det, ur ett ägarperspektiv, vara motiverat att använda incitamentssystem.

Hösten 2006 genomförde vi en undersökning vars syfte var att utifrån ett lärarperspektiv se vad som görs för att stimulera starka elever i matematik. Denna undersökning genomfördes med hjälp av en enkät som via mail skickades till matematiklärare vid Nv-program. Frågorna som vi ville undersöka var hur lärarna identifierar de starka eleverna, hur de anpassar undervisningen efter deras behov, samt hur stor andel av eleverna som kommer att kunna bedriva studier vid högre läroverk. Resultatet av undersökningen visade på att en majoritet av lärarna har väldigt hög tilltro till sina elevers förmåga att bedriva studier vid universitet/högskola, att det är svårt att generellt säga vad som kännetecknar en stark elev och att det behövs mer grundliga undersökningar inom detta område, samt att starka elever oftast får jobba med fördjupningsuppgifter i sådant de redan har gått igenom eller att de får börja på högre kurser..

Denna studie syftar till att med ett genusperspektiv undersöka den visuella porträtteringen av pojkar/män och flickor/kvinnor i en läsebokserie bestående av tre läseböcker. Läseboksserien används vid läsinlärning i svenska i grundskolans tidigare år och är utformad efter läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Studien syftar till att belysa hur de föreställningar om manligt och kvinnligt, såsom de förmedlas genom läseböckerna befäster eller bryter mot den rådande genusordningen. Studien har genomförts genom en semiotisk bildanalys med både kvantitativa och kvalitativa inslag, där fokus har varit att undersöka inom vilka kontexter och samhällsområden män och kvinnor avbildas, vilka känslor och egenskaper män och kvinnor tillskrivs, samt vilka yttre attribut som används i porträtteringen av män och kvinnor. Studiens resultat är inte entydigt då de föreställningar om män och kvinnor som synliggörs i läseböckerna både kan ses bryta mot genusordningens könsstereotyper samt befästa dem.

Tidigare studier har visat att negativa ka?nsloma?ssiga effekter pa? empatiso?ren avtar med tiden. Denna studies syfte var att, med ett starkare ma?tinstrument samt en bredare population a?n tidigare, underso?ka omra?det ytterligare fo?r att fo?rso?ka fa? mer generaliserbara resultat. Deltagarna var 196 studenter varav 31 ma?n.

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet.

Nomegestrolacetat (NOMAC) är ett progestin, selektivt till progesteronreceptorn, med antigonadotropiska och antiandrogena egenskaper. Det används bland annat i kombination med det naturligt förekommande östrogenet 17?-estradiol (E2) för antikonception eller vid postmenopausal behandling. Det föreligger alltid en förhöjd trombosrisk vid hormonterapi, men NOMAC/E2 tros medföra en lägre risk jämfört med andra terapier. Syftet med detta arbete var därför att undersöka om trombosrisken är högre med NOMAC/E2 vid hormonterapi jämfört med andra terapier.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod.

Inre tal är ett sätt att tänka som innebär tänkande i form av ord, det vill säga fonologiskt, i arbetsminnet. Forskning har visat att detta tänkande utvecklas i ungefär 7-årsåldern och att barn innan dess tänker i visuell form. Då barn övergår till att tänka i fonologisk form använder sig barn under en period av både visuella och fonologiska strategier, men övergår sedan till endast fonologiska strategier. I denna uppsats undersöks om ett minnesspanntest, bestående av omgångar med bilder som representerar ord som antingen är fonologiskt lika, visuellt lika, långa eller kontrollord, kan visa den utveckling av inre tal som har beskrivits i tidigare forskning. Ett sådant test visar en utveckling av inre tal eftersom resultatet av testet uppvisar de effekter som tyder på fonologisk, visuell eller både fonologisk och visuell bearbetning i arbetsminnet.

BAKGRUND. 60-90 % av den europeiska befolkningen drabbas någon gång av ländryggsproblem och på grund av den bristande kunskapen att kunna specificera problemen betecknas 95 % som ospecifika. SYFTE. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa validiteten och reliabiliteten för sjukgymnastiska diagnostiska tester som används vid undersökning av besvär från ländryggen. METOD.