Denna studie avser att undersöka hur man kna använda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien är utförd på tre olika skolor med åtta informatanter, både lärare och elever. Studien rör ämnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebär att den bygger på vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrån olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som använts är av semistrukturerad karaktär, d.v.s.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever i nionde klass har för syn på bildämnet, vad detta kan bero på och koppla detta till deras studiemotivation och bildämnets betydelse i dagens samhälle. För att granska detta utfördes litteraturstudier och sedan kvalitativa forskningsintervjuer ute på två skolor. I resultatet visade det sig att motivationen till stor del är lärarens ansvar och denna ska kunna motivera för sina elever varför bildämnet är viktigt i dagens visuella samhälle. Att bildämnet av många i samhället anses ha lägre status än de andra ämnena kan vara en orsak bakom ämnets bristfälliga resurser. Dessutom visade intervjuerna att arbete med digitala medier i bildundervisningen kan öka motivationen..

I uppsatsen undersöker jag hur skurkarna i Disneys tecknade långfilmer framställs visuellt, vilka attribut som Dinsey använder sig av för att visa att någon är ond. Observationerna utförs på 39 stycken Disneyskurkar och det insamlade materialet blir belyst ur Patti Bellantonis färgteori och Karin Johannissons texter om fysionomi. I uppsatsen kommer jag fram till att det finns återkommande visuella utmärkande egenskaper som till exempel vissa ansiktsdrag, klädval och färger som skaparna av Disney använder sig av för att porträttera en ond karaktär och bl.a. ett oattraktivt utseende verkar vara sammankopplat med ondska. En potentiell följd av att lyfta fram särskilda fysiska attribut som onda är att människor som i realitet ser ut så kan särbehandlas negativt..

Detta är en etnografiskt inspirerad studie med vilken jag vill uppmärksamma och aktualisera en grupp gymnasieelevers perspektiv på en arbetsprocess med en estetisk gestaltning. Den studerade elevgruppen består av fyra flickor, en dramaelev och tre musikelever. De genomför arbetsprocessen som en del av ett obligatoriskt 100 poängs projektarbete under sitt andra år på gymnasiets Natur/Estetiska program. Gymnasieskolan där den estetiska gestaltningen tar form ingår i ett internationellt nätverk av gymnasieskolor belägna i 18 europeiska länder. Nätverkets grundtanke är att eleverna genom så kallad internationalisering skall utveckla lärande och förståelse om andra kulturer.

Jag har deltagit i skapandet av en 10 minuter lång kortfilm som heter Kylan. Det huvudsakliga arbetet har bestått av compositing, då man har kombinerat live footage-material med renderade 3d-element. Jag har använt mig av mina erfarenheter för att besvara min frågeställning: ?Hur kan man gå tillväga när man skapar en film med kombinerad live footage och renderade 3d-element??Vilka är de visuella byggstenarna när man matchar renderad 3d och live footage, och hur arbetar man med dessa i compositingprogram?Arbetet är utfört under min tid på Despot Film, som ett litet filmproduktionsföretag. Projektet, Kylan, är ett pilotprojekt.

Vissa platser är omtyckta, andra är det inte. Upplevelsen på en plats beror av många olika faktorer, till exempel olika fysiska förhållanden så som proportioner, skala och avstånd. Upplevelsen påverkas också av sociala förhållanden, till exempel vem som får eller känner sig bekväm att vistas på en plats. På bostadsgården som används som exempel i uppsatsen var insyn på gården, från fönster på omgivande bostashus något som upplevdes negativt av boende i fastigheten. Det finns många sätt analysera en föreslagen gestaltning för att förstå hur det verkliga slutresultatet kommer att bli och ta reda på om det som var tänkt verkligen uppnås. Inför uppsatsen togs en analysmetod för att undersöka insyn på en bostadsgård fram.

Jag har i den här uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gång har jag läst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; såsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt även med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom häxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kärna. Jag har även visat detta genom den lekfulla berättarstrukturen och genreblandningen.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

The main purpose of a logotype is to harmonize with a company?s business concept and culture. This study is based on the receiver?s attitudes about three different logotypes - Volvo, Telia and Mcdonald's. It informs the reader about the importance of a logotype as a mean of communication and if the perceptions of the logotype harmonize with the profile of the company.

Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet var att undersöka om fotbollsspelare kan utveckla proprioception där visuell återkoppling systematiskt tas bort vid kontroll av bollen med fötterna.Frågeställningar:? Går det att utveckla förmågan att kontrollera bollen utan visuell återkoppling under en träningsperiod om fyra veckor och 12 träningspass? ? Hur förändras en fotbollsspelares prestation (kontroll av bollen) med avseende på en förbättrad proprioception med hänsyn tagen till: tid (sekunder), hastighet (varv/minut) samt antal tillfällen spelaren tittar respektive tappar boll?MetodTotalt 20 deltagare från ett pojkelitlag valdes ut och matchades inför träningsperioden in i en interventions- och en kontrollgrupp för att säkerhetsställa att båda grupperna var likvärdiga. Interventionsgruppen bestod av 12 deltagare, medelålder ± standardavvikelse (± SD) var 12,2 (± 0,2) år. Kontrollgruppen bestod av 8 deltagare, medelålder 12,0 (± 0,7) år. Interventionsgruppen har under fyra veckor genomfört fyra specifikt framtagna träningsövningar innehållandes uppvärmning inkluderat dribblingar och passningar, slalom, bollkontroll i lådram och smålagsspel.

Syftet med vår forskning är att öka förståelsen för hur individer uppfattar och tolkar en logotyp och hur detta överensstämmer med företagets strategi för deras visuella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett induktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet. Vår empiri utgörs av intervjuer med tre stycken art directors, en copywriter och en projektledare från tre stycken olika reklambyråer. Dessutom har vi intervjuat 15 stycken respondenter.

Mitt examensarbete har berört skissprocessen kring en kopp, skål och tallrik för barn därden taktila upplevelsen genom stämpelintryck har utgjort formens visuella dekor. Jag hararbetat med ett lågmält uttryck inspirerat av Waldorfpedagogik där tanken om sinnenaskänslighet och varsamma mognad har varit central.Arbetet har fortgått systematiskt med formskisser och stämpelskisser, parallellt medutforskande av samspelet mellan glasyr och skärv hos det färdiga objektet. Skissarbetet harbedrivits praktiskt i lera med drejning som formningsmetod.Det slutliga uttrycket är en servis där skärv och glasyr framhäver varandra i sin enkelhet.Dekoren består av enkla, organiska former vilka lätt kan associeras till löv, bär eller grynoch är placerade i rytmiska grupperingar på objekten. Jag har genom mina val av dekor,skärv, glasyr och form velat stimulera till nyfikenhet och en fingrarnas upptäcktsfärd inomvardagens estetik..

Den tekniska utvecklingen i samhället gör att medieanvändning i dagens skola är ett ämne som ställer krav på både lärare och elever. Den teoretiska utgångspunkten grundas på en sociokulturell syn på lärande och den potential visuella medier som TV och film har som ett pedagogiskt verktyg i klassrummet. Detta arbete undersöker vidare en grupp lärares attityder om och användning av medier som TV och film på högstadie- och gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige. En undersökning baserad på 43 enkäter och sex intervjuer ligger till grund för den analys och diskussion som belyser hur denna grupp lärare använder TV och film i undervisningen, vilket material de använder och varför de använder detta. Undersökningens resultat tyder på en medvetenhet hos berörda lärare angående mediernas olika funktioner för att intressera och engagera elever.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

The purpose of this thesis is to provide a better understanding of how dairies use colour, picture and shape in order to influence customers? buying decisions of fruit yoghurt. In order to reach this purpose the research was conducted through case studies of three dairies. In this research three research questions were created with focus on the visual elements colour, picture and shape. The method of data collection was performed through interviews with dairies as well as documentations.