Sökresultat:
668 Uppsatser om Visuella bedömningar - Sida 37 av 45
Entré Uppsala : gestaltning av en trafikplats
Ett första intryck Àr viktigt i alla sammanhang. Det Àr det första intrycket som pÄverkar ens kommande uppfattningar. Att ge mÀnniskor ett bra vÀlkomnande Àr viktigt, inte minst för en stad. Genom ett bra vÀlkomnande kan man skapa goda förutsÀttningar till att folk fÄr en god instÀllning för den plats man kommit till. I dagens samhÀlle Àr bilen ett av de vanligaste sÀtten att ta sig fram pÄ och det Àr ocksÄ med bilen som mÄnga anlÀnder till nya platser.
Frukt och bÀr i Norrlands inland : ett designförslag
Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.
Ljusdesign i trafikmiljö : exempel pÄ gestaltning med effektbelysning för ökad trafiksÀkerhet
Effektbelysning i trafikmiljö Àr ett nytt angreppssÀtt i strÀvan mot Nollvisionen,
som Àr utgÄngspunkten för trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige. Upp emot 70 procent
av de statliga belysningsanlÀggningarna har nÄtt sin tekniska livslÀngd samtidigt
som kraven pÄ kombinationen av funktion, estetik och kvalitet har ökat i
moderna belysningsanlÀggningar. Tidigare forskning beskriver ett samband
mellan visuella kvaliteter och trafiksÀkerhet och den hÀr uppsatsen syftar till att
undersöka hur gestaltning med effektbelysning i trafikmiljö kan öka
trafiksÀkerheten. Uppsatsen avgrÀnsas till belysningsanlÀggningar i storskaliga
trafikmiljöer och behandlar exempel pÄ trafikplatser och vÀgbroar i Sverige och
Danmark. För att fÄ en bild av hur effektbelysningen gestaltats i dessa
trafikmiljöer presenteras och undersöks befintliga belysningsanlÀggningar genom
samtal med de involverade ljusdesignerna.
Matematikundervisningen för gymnasieelever med ett annat modersmÄl : En studie om undervisningsmiljö
Upp till 15 % (Statistiska centralbyrÄn, 2005) av barnen i Sverige har en utlÀndsk bakgrund. Detta innebÀr bl. a. att andelen elever med en annan sprÄklig och kulturell bakgrund kommer att öka. Det Àr dÀrför angelÀget att lÀrare utvecklar en kompetens att undervisa barn och ungdomar som har ett annat modersmÄl Àn svenska.I detta arbete kommer jag att fokusera pÄ att göra en genomgÄng av litteratur som innefattar matematikundervisningen med fokus pÄ andrasprÄkselever.
Musikvideon - en översikt
AbstractViktoria Ljungqvist: Musikvideon - en översikt. Uppsala universitet: Musikvetenskap Examensarbete C HT 1998.Syftet med denna uppsats Àr att göra en översikt över den moderna musikvideons framvÀxt, varvid frÄgestÀllningar kring bildberÀttandet och de underliggande musikaliska strukturerna behandlas. Uppsatsen Àr en litteraturstudie, dÀr böcker och artiklar om musikvideon har samlats frÄn flera olika ÀmnesomrÄden.Studien visar att vid framvÀxten av musikvideon har teknisk och konstnÀrlig utveckling inom medier som film och TV varit av stor betydelse. FrÄn filmen har musikvideon hÀmtat mycket av rörelsemönster, effekter och berÀttarformer. Den amerikanska rockfilmen sÄlde pÄ 50-talet Äsikter, image och musik i samma förpackning, vilket fÄtt sin följd i musikvideon.
En visuell teknik för nöjets skull? : 3D-formatets utveckling pÄ vita duken
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka 3D-formatet som attraktion inom filmmediet och dess förÀndring över tid samt dess möjliga framtid. Inom detta undersöktes ocksÄ hur det nya 3D-formatet (som i uppsatsen kallas det digitala 3D-formatet) har pÄverkats av tekniska och ekonomiska omstÀndigheter. 3D-formatet har under uppsatsen jÀmförts med ljudet och fÀrgens utveckling mot standard för att se ifall 3D-formatet följer en liknande riktning och sjÀlv hÄller pÄ att gÄ över till en standard.Grunden i uppsatsen har legat pÄ teorin av Tom Gunnings cinema of attraction och utifrÄn den teorin har analysen fokuserat pÄ hur filmer frÄn olika tidsperioder har anvÀnds sig av 3D-formatet. Analysen har ocksÄ granskat filmernas genrertillhörighet och dess anvÀndning av slogans.Resultatet var i korthet att 3D-formatet fortfarande Àr en attraktion men att den inte lÀngre följer Gunnings teori. Numera Àr 3D-formatet invÀvt i narrationen genom att kameran och skÄdespelarnas agerande följer med i 3D-formatets rörelse. Innovationen pausar dÀrför inte lÀngre berÀttelsen för att visa sin attraktion. 3D-formatet följer bÄde ljudet och fÀrgens utveckling till vis del. FÀrgen Àr den innovationsom 3D-formatet mest pÄminner om.
Lean Construction applicerat pÄ betongkonstruktion : The Last Planner och visuell metodik för reducering av produktionstidsvariationer
Bakgrunden till detta examensarbete Àr byggföretagens utmaningar med att bedriva byggprojekt dÀr nya och unika objekt skall konstrueras, med mÄnga nya förutsÀttningar och allt som oftast Àven en ny sammansÀttning av personalstyrkan. Ett gemensamt behov för dessa byggprojekt Àr att effektivt kunna hantera en mÀngd av olika och nya variationer.Oden anlÀggningsentreprenad AB presenterade ett problem gÀllande oönskade variationer av produktionstider för betongmonoliter som innefattar mycket repetitiva arbetsmoment. Examensarbetets syfte blev att besvara följande frÄgor:Vilka Àr faktorerna som pÄverkar variationer i produktionstiden vid bygget av betongmonoliter?Vilka Àr lösningarna till att reducera faktorerna som negativt pÄverkar produktionstiden?Hur ska de nya lösningarna implementeras?I examensarbetet har teorier kring lean production, lean construction, organisationsförÀndring och betongkonstruktioner undersökts. Det empiriska materialet har hÀmtats genom att författaren deltagit i produktionen och fört en fÀltdagbok över dagliga problem som produktionspersonal pÄtalat.
Elevers skilda sÀtt att erfara talmönster - en studie av elever i Ärskurs 3 och 4
Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.
Att skylta lagom : Ett examensarbete om att finna balans mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utstÀllningsmiljö.
Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utstÀllning som bygger pÄ hands on-pedagogik. Arbetet har utgÄtt frÄn utstÀllningen MÀnniskokroppen vid Tom Tits Experiment i SödertÀlje. UtstÀllningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rÀtt sÀtt".UtstÀllningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i tvÄ avdelningar. I samband med denna förÀndring har skyltningen i utstÀllningen kommit att ses över. Detta eftersom förÀldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.
Spin-coatade dispersioner pÄ glasytor : en studie av aggregationen mellan latex och DoTAB med AFM
Matematiken handlar i mÄngt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster Àr en viktig del inom algebran och aritmetiken och Àr det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie Àr att skapa kunskap om elevers skilda sÀtt att erfara talmönster, sÄvÀl talföljder som visuella talmönster. DÀrutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrÄn de skilda sÀtt som talmönstren erfars av eleverna.Nio elever i Ärskurs 3 och 4 har intervjuats utifrÄn ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter och har anvÀnts för att analysera materialet.
FörÀndringsarbete vid simulatorcentralen pÄ Saab : En fallstudie ur tvÄ perspektiv av flygsimulatorn PMSIM
I ett rum vid simulatorcentralen pÄ Saab i Linköping stÄr flygsimulatorn PMSIM. Den bestÄr av en förarkabin placerad i en sfÀrisk dom, pÄ vilken en simulering av den visuella omvÀrlden projiceras. PMSIM anvÀnds för utveckling, trÀning och marknadsföring av Gripen. Fallstudien syftar till att uppnÄ ett begreppsligt klargörande av det starkt dynamiska arbetet med att förÀndra flygsimulatorn. TvÄ perspektiv pÄ systemutvecklingsstrategier; evolutionÀr och traditionell systemutveckling appliceras pÄ förÀndringsverksamheten.
Realtidspositionering med WLAN för multikanalsljud i scenmiljö
Multikanalsljud, surround, har ökat i popularitet de senaste Ären och har gÄtt frÄn att vara en upplevelse som endast kunde fÄs pÄ biograf till nÄgot som finns i mÄnga mÀnniskors vardagsrum. Formatets styrka Àr att den upplevda rumsupplevelsen ökar samt att olika ljudkÀllor kan fÄ större och bÀttre separation. DÄ man sammankopplar det visuella intrycket av en persons position med det ljudande fÄr lyssnaren lÀttare att separera olika ljudkÀllor. Upplevelsen blir dÀrmed mer lik den situation som upptrÀder i verkligheten. I detta arbete ville vi hitta en praktisk lösning som möjliggör att surroundljud ocksÄ kan erhÄllas ur livesituationer, t.ex.
Pricken över i:et : En designpedagogisk undersökning om hur presentation och rum kan ha betydelse för hur elever vÀrderar och reflekterar över sina egna bilder
Detta examensarbete Àr en undersökning om elevers syn pÄ sina egna bilder och vad somhÀnder med den nÀr bilderna presenteras i en utstÀllning.Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket vis en utstÀllning av elevers bilder kan habetydelse för hur eleverna reflekterar över sitt arbete och pÄ sÄ vis Àven ha betydelse förlÀrprocessen.FrÄgan som undersökts lyder ?Vilken betydelse kan visuell och rumslig presentation avelevers bilder ha för hur de sjÀlva vÀrderar och reflekterar över bilderna??Undersökningen har gjorts pÄ en gymnasieskola med tvÄ klasser i kursen estetiskkommunikation. Eleverna har fÄtt gestalta bilder och efter arbetet intervjuats om vad detyckte om bilderna. Bilderna presenterades för eleverna pÄ nytt i form av en utstÀllning ochnya observationer och samtal gjordes för att ta reda pÄ vad eleverna tyckte om bildernaunder utstÀllningen.Undersökningsmaterialet har analyserats genom att jÀmföra hur eleverna vÀrderar ochreflekterar över sina bilder innan och efter utstÀllningen, för att kunna fÄ syn pÄ vilkenbetydelse den visuella och rumsliga presentationen kan ha.Som blivande pedagog kÀnns det viktigt att fÄ en fördjupad förstÄelse för hurpresentationen av elevers bilder kan ses som en tillgÄng i bildundervisningen.Tolkning och resultat har prövats med hjÀlp av olika teorier sÄvÀl pedagogiska filosofersom designteorier och forskning om vad utstÀllandet gör med bilden.Jag anvÀnder mig av gestaltande metoder under arbetets gÄng i formandet avutstÀllningen som presenteras för eleverna. Gestaltningen bestÄr av en sammansÀttning av58 elevers bilder som satts ihop i tre bilder och ramats in, och ett bildspel som visar varjebild var för sig.
Företagsidentitet : En frÄga om du Àr eller vill vara?
Utbudet pÄ produkter och tjÀnster ökar stÀndigt och det blir dÄ svÄrare för konsumenten att sÀrskilja dem utifrÄn dess egenskaper. Nu Àr det företaget bakom som spelar en allt större roll och det Àr företagsnamnet som garanterar att produkten eller tjÀnsten innehar vissa egenskaper och kvaliteter. För att bli det företag som kunden vÀljer framför ett annat krÀvs en god image och ett gott anseende. Detta Àr nÄgot som inte kommer av sig sjÀlv utan grunden till att lyckas nÄ ut till kunden Àr en stark och tydlig identitet.Corporate identity eller företagsidentitet, som vi valt att översÀtta begreppet till, Àr ett komplext omrÄde med mÄnga olika definitioner och synsÀtt. Syftet med vÄr uppsats var att reda ut begreppet och skaffa oss en bredare bild av vad företagsidentitet innebÀr.
Rum i marginal - nya möjligheter för aktivering av mellanrum och offentliga möten
I mÄnga svenska stÀder gÄr det att upptÀcka fenomenet av det peri-urbana
landskapet och en planering som strÀvar efter en expansiv stadsutveckling. Det
Àr ett hybridlandskap, en expanderad stad dÀr skillnaden mellan stad och land
inte existerar i form av en exakt grÀnslinje. Staden innehÄller samtidigt
miljöer och platser, i flera fall centralt belÀgna som tenderar att glömmas
bort, ÄsidosÀttas eller placeras i ett vÀntans lÀge vid planering. Dessa tomma
ytor och hÄligheter utan definierad funktion Àr platser som befinner sig i ett
grÀnsland - mellan det planerade och det oplanerade, vilket pÄverkar den
angrÀnsande bebyggelsen och marken. Detta ger upphov till arbetets tema - rum i
marginal, mellanrum som blir en outnyttjad resurs vid planering.