I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta..

Syftet med detta arbete är utifrån litteraturuppgifter samt analys beskriva Salvador Dalis och René Magrittes konstnärliga arbetsmetod, och utifrån detta göra en egen visuell gestaltning. Metoden jag har använt mig utav är litteratur, bildandalys och konstnärliga gestaltningar.Salvador Dalis metod i Minnets beständighet bygger på gränslöshet och fantasi, med tydliga semiotiska inslag. Du som betraktare avgör vad som ses, vill du se målningarna enkelt och bara uppleva det som är målat, eller vill betraktaren sjunka in i en värld av nyskapande, suddiga gränser och bortom alla regler. René Magrittes metod bygger i Människosonen på naturliga och trovärdiga drag, hans målning framstå som verklig fast med en touch av fantasi, med sparsamma drag av semiotik..

Syftet med min magisteruppsats är att undersöka om arabisktalande tolkanvändare och tolkar tycker att skillnaden mellan arabiska varieteter kan påverka kommunikationen mellan dem under det tolkade samtalet eller inte. Studien är begränsad för att bara fokusera på de två samtalsparternas bedömning och uppfattning av varietetsskillnad. Enkätundersökning användes som metod, där enkäten vänder sig till de nämnda två grupperna, för att ta reda på vad samtalsparterna själva tycker om påverkan av varietetsskillnaderna. Resultatet visade att tolkarna och de arabisktalande tolkanvändarna inte har samma bedömning och uppfattning om påverkan av varietetsskillnad. Det visade också att både tolkar och arabisktalande tolkanvändare anser att varietetsskillnad kan påverka kommunikationen mellan dem och att påverkan är variabel, för att den beror på varietetsskillnad, dvs.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för habiliteringsassistenters uppfattning om hur negativ stress kan förebyggas på arbetsplatsen. Studiens frågeställning söker svar på innebörden av negativ stress för habiliteringsassistenter och deras uppfattning om hur den kan förebyggas. Sex habiliteringsassistenter deltog i studien och kontaktades via ett målstyrt bekvämlighetsurval. Datainsamlingen utfördes genom intervjuer med öppna frågor. Dataanalysen genomfördes ur ett fenomenografiskt perspektiv och resulterade i två kategorisystem.

Konflikter är en oundviklig del i sammanhang där människor möts och arbetar. Studien utgick från forskningsfrågan: Hur uppfattar personalansvariga chefer sin roll och sitt agerande i mellanmänskliga konflikter på arbetsplatsen? En blandning av kvalitativ och kvantitativ ansats valdes. Ett bekvämlighetsurval gjordes och nio chefer intervjuades genom semistrukturerade intervjuer med inslag av en enkät. I analysarbetet gjordes en tematisk analys, där det letades efter likheter, skillnader, både i intervjudelen och enkätundersökningen samt mellan dessa och dokument.

AbstraktBakgrund: Det råder idag en brist på specialistutbildade sjuksköterskor, och många avslutar sin yrkeskarriär inom hälso- och sjukvården p.g.a. ökade stressnivåer. Ett sätt att komma tillrätta med detta kan vara att använda mentorskap för den nyutexaminerade. Det är därför nödvändigt att klarlägga vilka förutsättningar som krävs och även undersöka hur den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan synes utvecklas genom mentorskap.Syfte: Syftet med studien är att utifrån den erfarna specialistsjuksköterskans uppfattning beskriva om och hur mentorskapet synes utveckla den nyutexaminerade specialistsjuksköterskan, och vilka förutsättningar som upplevs viktiga för detta mentorskap.Metod: En fallstudie medelst en djupintervju genomfördes med en fenomenografisk ansats, för att få fram den uppfattning av mentorskap som föreligger hos den erfarna specialistsjuksköterskan.Resultat: I resultatet framkommer vikten av att verksamhetsansvariga erbjuder nödvändiga förutsättningar i form av tid, utbildning och kompetens. Genom en ökad socialisering stärks yrkesprofessionen, samtidigt som en lärande miljö skapas i den gemensamma reflektionen.Konklusion: Erfarna specialistsjuksköterskor kan medverka till att den nyutexaminerade på ett så effektivt sätt som möjligt ges möjlighet att både formulera sin nya yrkesprofession och medverka till den socialisering som krävs för att komma in i arbetsgruppen.

Denna studies syfte var att undersöka vilka uppfattningar som lärare har beträffande begreppet lärande i samband med laborationer i den naturvetenskapliga undervisningen. Med ordet uppfattning menades ett antagande om något som en lärare var övertygad om eller tog för givet förhöll sig på ett visst sätt. För att få tillgång till lärares uppfattningar genomfördes idetta arbete sex intervjuer med lärare. Genom en kvalitativ fenomenografisk analys av dessa intervjuer har jag kategoriserat de uppfattningar av lärande som ligger till grund för lärares undervisning. I bakgrunden redogör jag för olika bakomliggande faktorer som kan ha påverkat lärares uppfattningar.

Bakgrund: Den fysiska miljö vi befinner oss i påverkar oss alltid. Vårdmiljön kan påverka sjuksköterskorna och patienterna antingen positivt eller negativt beroende hur den är utformad. Den fysiska miljön kan även ha betydelse för de interaktioner som äger rum mellan sjuksköterskorna och patienterna. Syfte: Att belysa sjuksköterskans uppfattning av den fysiska vårdmiljön inom psykiatrin. Metod: Kvalitativ ansats.

Syftet med undersökningen var att se hur korrekturläsning påverkades när texterna maskerades med visuellt brus och lästes i olika ljudbetingelser. Deltagarna gjorde ett korrrekturläsningstest med två olika svårighetsgrader på texterna, visuellt brus och inget brus. Texterna lästes i tre olika ljudbetingelser: tystnad, tal och roterat tal. Detta gav studien en 2×3 inompersonsdesign. Analysen visade två signifikanta resultat, det ena resultatet visade att försökspersonerna som läste texten med brus presterade bättre då de hittade fler utbytta ord än de som läste texten utan brus.

Syftet med studien var att studera hur typsnitt uppfattas, och särskilt hur dessa uppfattningar påverkas av illustrationer med varierande innehåll. Stimuli skapades genom att kombinera 3 olika illustrationer och 5 olika typsnitt, totalt 15 stimuli. Försöksgruppen bestod av 18 personer, 11 kvinnor och 7 män. Åldersspannet var från 22 till 67 år. Deltagarna fick individuellt markera på skattningsskalor hur varje stimuli uppfattades, efter 7 olika dimensioner.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ?pluggproblem? och mobbning.

Syftet med undersökningen var att få en uppfattning om hur en grupp barn och föräldrar från en utvald förskola uppfattar och resonerar kring samt reagerar på begreppen flicka, pojke och hen. Samtal med barnen kring innehållet i en könsneutral barnbok vid högläsning har även varit en del av denna studie. Våra frågeställningar är: Vilka är dessa barns uppfattningar om begreppen flicka och pojke? Hur tolkar dessa barn innehållet i en könsneutral barnbok? Hur uttrycker sig föräldrar från denna förskola kring begreppen flicka, pojke och hen? Studien har varit av intresse då begrepp som könsmönster och det könsneutrala är något som påverkar förskolans verksamhet enligt förskolans läroplan. Vår empiri har utgjorts av samtal med barn kring innehållet i en könsneutral barnbok och deras uppfattning om begreppen flicka och pojke.

The aim of the thesis is to explore how the human subject is depicted in contemporary posthumancinema and how these films effect our comprehension of human subjectivity. The object of analysis isJames Cameron?s Avatar (2009) and the method of analysis is cybernetic and intermedial. The conclusionis that Avatar is a film that depicts a posthuman network society where existence and subjectivity in a greatvariety of forms is possible. The film presents posthuman subjects in symbiosis with avatars, terminals,extensions and prothesis.

The aim of this thesis is to study 15 and 16-year-olds? perception of libraries. Despite the fact that the youth is seen as a prioritized group when it comes to library work, the focus is often drawn to the children, and there is a risk that teens and their needs are set aside. My focus is the public library and how the young people in my study use it in their leisure time. The theory of the thesis is a model created by Skot-Hansen, Hvenegaard Rasmussen and Jochumsen and it highlights four possible rooms or functions in a library, concerning inspiration, learning, meetings and creativity.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.