Vi är två studerande som läser till lärare på Högskolan Kristianstad. Syftet med vårt examensarbete är att belysa hur gymnasieelever upplever sin lärandesituation i svenskundervisningen. Vår forskningsfråga är: Hur upplever elever att lärarna möter elevernas förutsättningar för lärande? Vi har baserat våra antagande om inlärning på Howard Gardners ?sju intelligenser? samt Lena Boström och Hans Wallenbergs modell av fyra olika inlärningsstilar: auditiv, visuell, kinestetisk och taktil. Vi har även diskuterat hur människor lär utifrån Pramling, Marton och Booth, Säljö samt Dysthe.

Vi människor har en speciell förmåga att känna igen rörelser från andra människor. Olika undersökningar försöker komma fram till om vi är perspektivberoende i vår igenkänning av dessa rörelser, med det menas att vi till exempel skulle ha lättare att kännna igen en rörelse om den sågs från ett visst håll (tex. framifrån). För att studera perspektivberoende kan en ljuspunktsfigur som utför en viss rörelse roteras på olika sätt. Olika undersökningar har roterat figuren antingen plant (figuren visar rättvänd eller upp-och-ner) eller på djupet (figuren visas från vänster eller höger sida).

Där här uppsatsens huvudsakliga fokus ligger på att analysera ett litet antal exemplar av svenska historieläroböcker för högstadiet och gymnasiet. Ämnet för analysen är det som kallas för orientalism eller hur Edward Said poängterade hur han tyckte att de västerländska akademiska institutionerna hade gjort den orientaliska världen till en västerländsk diskurs som de använde som medel för att definiera araben och arabvärlden utifrån. Said poängterade det specifika sätt på vilken arabvärlden porträtterades i västvärlden av akademiker, i läroböcker och olika typer av visuell media. Said menade att detta västerländska synsätt var i grunden falskt och hans motivation att föra fram sitt budskap resulterade i hans välkända verk Orientalism. I detta verk poängterade han diskursens makt och hur man genom denna skapade föreställningar som hade arbetat sig in i det västerländska kollektiva minnet.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Rapportens tema är stereotyper, utseende och genus med ytterligare fokus på aspekterna karaktärsdesign, ansiktsdrag och personlighetsdrag. Stereotyper har här behandlats ur ett kognitionspsykologiskt perspektiv. Detta för att ge vinkel åt effektiv visuell kommunikation, en aspekt som ibland använder sig av just stereotyper, särskilt i moderna media. En undersökning genomfördes för att analysera hur intrycket av tecknade karaktärer kan påverkas av karaktärens könsidentitet och ansiktsdrag. Detta baseras på tidigare forskning där ansiktsdrag kan kategoriseras som maskulina respektive feminina, vilka skapar olika intryck av personlighetsdrag.

Denna uppsats baseras på en undersökning där en jämförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan användas som informationsbärare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse utifrån en presentation via serie- ochfilmformatet. Frågor som ställs i studien är hur serieformatet upplevs som bärare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som påverkar användarens upplevelse av serie- och filmformatet.För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jämförelse undersökningen baserades på valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjärtstartare fungerar.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.

Den här uppsatsen handlar om de berättelser och bilder som förekommer i kampanjen Bo i Nyköping på hemsidan boinykoping.nu under kampanjperioderna 2011 ? 2012. Syftet är att undersöka hur kommunen och Nyköpingsborna framställs i kampanjtexterna och de tillhörande bilderna. De metoder som tillämpas är en ideationell och interpersonell analys, en attitydanalys genom appraisal samt en visuell analys av bildernas ideationella och interpersonella grammatik. Resultatet visar att Nyköpingsborna framställs som handlingskraftiga och kommunen som informativ och vetandes.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Kan man i en scen förmedla känslorna ledsamhet eller glädje med hjälp av partikeleffekter som skapar olika figurer och rörelsemönster? För att undersöka detta skapades 17 olika filmklipp där partiklar i form av cirklar eller trianglar rörde sig enligt fyra olika rörelsemönster med olika intensitet. Filmklippen visades för 27 respondenter som med stöd av frågeformulär fick svara på vilka känslor filmklippen förmedlade. I det första frågeformuläret fick respondenterna fritt svara vilken känsla de associerade till klippet. I det andra frågeformuläret skulle de istället svara på hur väl de tyckte att en specificerad känsla, ledsamhet eller glädje, förmedlades.Undersökningen visade att glädje bäst förmedlas med hjälp av former som rör sig snabbt vertikalt (röresemönster vertikalt, hög intensitet).

Vår studie har haft som syfte att undersöka hur några elever i år 8 multimodalt designar sin förståelse av utvalda kunskapsområden, med koppling till kursplanerna för Engelska och Moderna språk, genom sin produktion av digitala bildspel. Vi har frågat oss: Hur sorterar och bearbetar eleverna information från olika medier? Hur designar eleverna ett eget kommunikativt innehåll och hur använder de olika semiotiska modaliteter i sin representation av detta? Vilka tecken på lärande kan vi finna hos eleverna genom att studera deras visuella representationer och genom att analysera deras intervjusvar? För att få svar på våra forskningsfrågor har vi analyserat och tolkat elevers bruk av semiotiska modaliteter såsom skrift, bild och layout i samband med designen av bildspel. Vi har även genomfört intervjuer med de flesta av deltagarna. Vår studie visar att dessa elevgrupper använt en mängd resurser för att multimodalt designa sitt lärande.

?Jag har ju en stor begåvning, det är inte värt att krusa med, men min själ är just därföri en ständig hunger och den behöver allt det stränga arbetets spänning för att vara iro. Och om jag inte har arbete så behöver jag kärlek eller stor framgång.? ? SelmaLagerlöf, 1903.Den svenska författaren och Nobelprisvinnaren Selma Lagerlöf är modernareän någonsin, men den visuella gestaltning av henne är lika traditionell som tidigare.Många moderna forskningsprojekt om Selma arbetar intensivt för att tvätta bortmyten om henne som en gammal sagoberätterska framför eldstaden. Den nya Selmamytenpresenterar en kvinna som kunde älska passionerat och hade nära till skrattoch tårar, men också en medveten och målmedveten författare som med matematiskprecision tog sig ann konstnärliga problem.Detta arbete beskriver försöket att hitta ett sätt att skapa en visuell gestaltningav den moderna Selma-myten, som har samma progressivitet som de forskningstexterden är satt att kommunicera.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan personer med ländryggssmärta (LS) som klarar eller inte klarar att utföra en korrekt aktivering av Transversus Abdominis (TrA), mätt med ultraljud, utifrån självskattad smärta, funktion och aktivitetsnivå. Frågeställningen är vilken skillnad som finns mellan personer med ospecifik LS som korrekt respektive inkorrekt aktiverar TrA gällande deras självskattade smärta, funktionsnivå samt aktivitetsnivå.MetodDetta är en pilotstudie av kvantitativ tvärsnittsart. Studien är en sekundär analys av redan insamlad data där 53 personer ingick, 37 personer med ländryggssmärta och 15 friska personer. Urvalet för aktuell studie var gruppen från den primära studien som hade ländryggssmärta. Det var 24 kvinnor och 13 män i åldern 18-65år.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form. Dessa är två mycket olika skådeplatser för scenarier att berättas i men som trots sina olikheter har nog med faktorer gemensamt för att kunna klassificeras som delar av samma subgenre..