Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma.

The aim of this project was to develop a numerical model simulating the global transport of air pollution. The model currently used by SMHI, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, was intended to perform such simulations at regional scales. However, the usage of a grid based on longitudes and latitudes makes this model work poorly in global simulations. The problem with this grid is that the nodes are concentrated near the North and South Poles. Due to this characteristic, the Courant, Friedrich and Lewy-condition for numerical stability puts a sharp bound on the timestep length.

  During the 2000s, the ship owners have become more and more concerned thattheir ships save fuel. Several projects have been undertaken to exploit the resourcesavailable on board today?s vessels to reduce fuel consumption. As a stepin this the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) today offera Weather Routing service to ships. By planning your route more effectivelymuch fuel can be saved.This thesis has been about developing a fuel prediction program (FPP) forhow much fuel a ship consumes in different sea conditions.

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenämnd "friggebod", som innehåller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta är att det sedan den första januari 2008 är tillåtet att uppföra enkomplementbyggnad på 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att få undermålig kvalitet på boendet.I rapporten utreder vi om det finns några friggebodar på marknaden i dagslägetsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestämmelser som gäller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostäder. Även aspekter vi funnit viktiga att tänka på vid utformning av en litenbostad, lämplig konstruktion och en energiutredning redovisas.Målet med arbetet har varit att ta fram ett väl utarbetat förslag på en friggebodåt uppdragsgivaren, Ekenässtugan AB.

The purpose of this study has been to evaluate whether a Low temperature bio-mass dryer could be integrated with the local district heating system in Malå. The aim is to increase the thermal efficiency of the cogeneration plant in Malå, by lowering the temperature of the cooling medium. Another benefit that comes from this is improved combustion efficiency at the power plant, since drying the fuel causes an Increase of the heating value.Simulations has been made in Excel, and with use of linear regression, to find out if it is profitable. Data for this purpose has been supplied by the power company Skellefteåkraft and furthermore SMHI.The result of the Calculations shows that a very efficient bio-mass dryer is needed, if yield of investments should be made possible. An Investment of 4,27 Mkr, in a dryer, could at a such criterium return 60000 kr/year, if the price of the biomass is 190kr/MWh.

Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6 meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna, referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera den stigande havsnivån i Lomma.

Acidification is a central concept in the environmental debate. The effect of acidification of the soil is a matter of a decreasing amount of cations and thereby a decreasing ability to resist a supply of hydrogen ions to the soil. Acidification has gradually increased in the O horizon in Västerbotten over a 30-year period from the 1970th to the 1990th. The aim of this study was from inventories of The Swedish National Forest Soil Survey and The Swedish National Forest Inventory explain and quantify the acidification that has occurred in the O horizon of two regions in the north of Sweden. Data from SMHI, The Swedish Meteorological and Hydrological Institute, has also been used.

BIM har varit ett hett ämne på byggmarknaden de senaste åren. Några företag har varit snabba och vågat satsa på den nya tekniken sedan flera år tillbaka. Andra företag står fortfarande i startgroparna och överväger fördelar mot nackdelar. Andra företag väljer att inte utnyttja den nya tekniken alls.Förkortningen BIM står för byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modeling) och begreppet har en bred definition. En byggnadsinformationsmodell utgörs av en 3D-modell som förutom det visuella även innehåller information om de olika objekten i modellen.

The aim with this work has been to examine the climate changes and what these has meant, and will mean during the present century, for plants that have not been hardy in Sweden. A lot of new species can probably be grown today in Sweden's most southern parts, due to an increase in the average annual temperature by 1?C. There is a need of information about these new species and their hardiness. The insufficient information about the subject has been the background to this work.

Sitka spruce (Picea sitchensis) is not considered to be a native species to Swedish forests. It´s origin is the pacific coast of Northern America, an area that is dominated by a coastal climate which makes it likely to believe that it would be well suited for growing in the south-west of Sweden. This study aims to investigate the gain in production that can be reached by growing sitka spruce instead of Norway spruce (Picea abies) in the county of Halland. A regression model based on data from forest experiments was produced to explain the gain in production. This model was based on elevation and annual precipitation. The model was then used to create a map layer in arcGIS that shows the gain of volume in comparison to Norway spruce in percent. An analysis was carried out to find what share of the forestland in Halland county that fell into four different classes of production gain.

Detta examensarbete går ut på att utveckla en webbplats som riktar sig till svenskar som vill lära sig arabiska. Syftet med webbplatsen är att minska tröskeln till att lära sig arabiska. En stor del av arbetet har bestått i att ta del av litteratur om språkinlärning, språkutbildning och datorstödd språkinlärning, samt att studera andra webbplatser. Den webbplats jag har skapat bygger till stor del på en MySQL-databas. Webbplatsen är skapad med PHP, HTML, CSS, JavaScript, jQuery och AJAX.

SammanfattningSyftet var att undersöka om det finns årstidsvariationer i hemodialyspatienters viktuppgång mellan hemodialysbehandlingarna (IDWG) och systoliskt eller diastoliskt blodtryck före hemodialysbehandling samt undersöka samband mellan temperatur och viktuppgång. Registerdata beträffande hemodialyspatienters blodtryck och vikt före respektive efter hemodialysbehandling från två konsekutiva år har inhämtats.Dygnsmedeltemperatur från SMHI har även registrerats. Data har analyserats statistiskt med variansanalys (envägs ANOVA) och Spearmans rangkorrelation. Resultatet visade att statistisk signifikant variation över årstid för blodtryck och IDWG fanns. Endast ett svagt samband hittades till temperatur.

Denna uppsats handlar om vad som händer med fosforkoncentrationen i djupvatt- net vid två olika stationer i Östersjön när syrgaskoncentrationen förändras. Mitt syfte var dels att se om fosforhalten ökat och om detta tycks ha samband med minskade syrgashalter. För att få svar på dessa frågor använde jag mig av data från SMHI: s databas SHARK. De två stationer som jag analyserat data ifrån är BY 15, Gotlandsdjupet, och BY 31, Landsortsdjupet. Dessa båda stationer ligger i Egentliga Östersjön och har ett vattendjup på 225 m respektive 440 m.

Vi lever i en värld där mjukvaror spelar en allt större del i vårt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas ständigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstås av en person. Objektorientering, komponenter och högnivåspråk är några av de tekniker som programmerare förlitar sig på för att kunna hantera stora mängder av information. Visualiseringar används idag i ganska liten utsträckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket är konstigt då människans hjärna är starkt visuellt orienterad.

Rapporten är en sammanställning av gruppens samlade erfarenheter och lärdomar av ett projekt vars syfte var att utveckla ett verktyg som ska visualisera svarstider mellan mobila klienter och datacenter. Genom att använda kontinuerlig prototypning har gruppen kunnat arbeta på ett användarna sätt för att uppfylla kundens verkliga behov. För att uppnå detta användes utvecklingsmetodiken Kanban. Under projektets gång anpassades metodiken för att bättra passa in i arbetet.Projektets användartester har lett till sammanfattande erfarenheter om visualisering av data. Visualiseringar som projektgruppen ansetts tydliga uppfattades inte alltid på samma sätt av användarna.