Detta arbete handlar om de nya sätten att kommunicera, främst e-post och mobiltelefon. Genom en enkätundersökning och fyra intervjuer på två verksamheter svarar jag på frågorna:· Vilken är attityden är till de nya sätten att kommunicera på arbetsplatsen?· I vilken utsträckning används e-post och mobiltelefon idag? Har de inneburit några förbättringar? Anser arbetstagarna att det behövs regler för att reglera användandet av e-post och mobiltelefon?Resultaten tyder på att e-post och mobiltelefon används i varierande utsträckning. E-post är mera uppskattat än mobiltelefon, men båda anses underlätta kommunikationen på arbetsplatsen vilket ses som en förbättring. Det finns en osäkerhet inför varför e-post och mobiltelefon införts i verksamheterna.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära.

Till år 2010 ska allmänna platser och lokaler vara tillgängliga för alla. Ett behov av att skapa gynnsamma förutsättningar för personer med funktionshinder att studera vid universitet och högskolor finns. Tillgängligheten påverkas bland annat av fysiska miljöhinder och är av intresse för arbetsterapeuter då dessa arbetar med att ändra den fysiska miljön för att möjliggöra aktivitet. Syftet med denna studie var att utifrån gällande lagar och rekommendationer för tillgänglighet kartlägga och beskriva eventuella fysiska miljöhinder i studentutrymmen i Vårdvetenskapens Hus vid Lunds Universitet. Utifrån en checklista kartlades och beskrevs fysiska miljöhinder.

Denna studie avser att skapa förståelse för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland är det möjligt att få en inblick i hur hantverkarna tänker kring besluten de tar och varför de gör som de gör. Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna är det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förståelsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mänskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig även ha påverkan på hantverkets innebörd på grund av det utbredda användandet av datorer. Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar så stor roll för informanternas kunder, utom när det i vissa fall ger ett mervärde till produkten. Att arbeta med händerna ses istället som viktigt på ett personligt plan där utveckling i form av bättre teknisk skicklighet är centralt.

Den svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero på och hur en organisation kan gå tillväga för att lösa problem som uppstår på grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvärvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och på så sätt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrån en deduktiv forskningsprocess användes genom att ställa upp påståenden utifrån teorin som prövades på empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät.Slutsats: Brister som uppstår i kommunikationen har en verkan på hela organisationens finansiella och prestationsmässiga resultat. Genom att lägga beslag på kommunikationen kan en förvärvsorganisation bli mer framgångsrik..

Uppsatsen ämnar beskriva och förklara nyttan av att arbeta med intern marknadsföring för fastighetsmäklarfirmor. Personalens kunnande, tjänstvillighet och kundorientering är av stor betydelse för hur konsumenterna uppfattar ett tjänsteföretag och dess tjänster. Den interna marknadsföringen ska få personalen engagerad och motiverad vilket gör att det blir lättare att hålla en hög servicenivå. Ledningens roll är att utrusta de anställda med de rätta verktygen för att de ska kunna leverera bästa möjliga service till kunderna. Forskningsfrågorna är:1.) Hur arbetar fastighetsmäklarföretag idag med intern marknadsföring för att få nöjdare kunder som på sikt ger fler kunder i form av rekommendationer?2.) Hur kan fastighetsmäklarföretag öka kundtillfredsställelsen genom att arbeta med intern marknadsföring?Denna uppsats bidrar till att utveckla forskningen inom området intern marknadsföring.

Uppsatsen är en reflekterande text över ett verk gjort som examensarbete vid Högskolan i Skövde. Verket består av olika 3d-animationer som skapats med syftet att visualisera olika rörelsenormer. Resultatet av detta verk är 26 cykler/animationer baserade på olika karaktärer, en man i 30-årsåldern, en kvinna i samma ålder, en köns- och ålderslös cartoon-figur och en äldre man på 70 år. Observation av människor i rörelse i olika situationer har gjorts och även med hjälp av människors åsikter har sedan animationerna skapats och utvärderats under arbetets gång.I den reflekterande texten har detta gjorts genom att först ge en bakgrund till vad för normer och generaliseringar som används vid skapandet av animationer. Människors åsikter om hur karaktärer ska eller bör röra på sig har varit mer relevant för att skapa animationerna än hur människor rör på sig i verkligheten.I slutet av arbetet återfinns en kortare diskussion huruvida det är bra eller dåligt att använda sig av normer och stereotyper.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförlagför Brukets skidbacke och dessomgivning i Görväln naturreservat iJärfälla, Stockholm. Att se och tolkaen plats är grunden i detta arbete. Stegnummer två är att utveckla platsensförutsättningar och skapa en visionför områdets framtid. Visionen ärslutresultatet av arbetet och syftar tillatt ge nya idéer och inspirera till denframtida utvecklingen av platsen.SYFTE OCH MÅLSyftet med arbetet är att undersöka och utveckla enplats utifrån dess förutsättningar. Området ingår ien större utredning av Järfälla kommun som syftartill att utveckla platsen med tankar på rekreationoch tillgänglighet.

Regeringen har gett Skogsstyrelsen i uppdrag att genomföra ett projekt för att skatta ett antal skogliga variabler från data baserade på Lantmäteriets skanning för den nya nationella höjdmodellen. Syftet med det här examensarbetet var att på beståndsnivå undersöka noggrannheten i barr- och lövskog hos skattade grundytor som tagits fram i  Skogsstyrelsens projekt ?Skogliga skattningar med laserdata?. Undersökningen utfördes som en kvantitativ studie i form av en jämförelse av laserbaserade skattningar från Skogsstyrelsens projekt med grundytor uppmätta i fält. Medelvärdet av fältmätta grundytor i de 18 bestånd som ingick i studien var 26,7 m²/ha och medelvärdet av de skattade grundytorna var 26,3 m²/ha.

Detta examensarbete undersöker vad TV4-Gruppen bör göra för att tillgodose ungdomars VoDkonsumtionsbeteende,ur ett framtidsperspektiv på fem år. För ta reda på detta utformas arbetetav (1) en konsument- och marknadsanalys, där den svenska TV-marknaden och dessbranschtrender kartläggs samt ungdomarnas användarvanor identifieras. Insikter från dennakonsument- och marknadsanalys lägger sedan grunden för den (2) konsekvensanalys som utförsför att se hur utvecklingen kommer att påverka marknaden, respektive TV4-Gruppen. Baserat påkonsekvensanalysen utarbetas sedan (3) en serie rekommendationer för hur TV4-Gruppen börpositionera sitt samlade VoD-erbjudande för att vara det naturliga valet för framtidens VoDkonsumenter.Arbetet presenterar hur man som VoD-aktör måste förhålla sig till sin målgruppskonsumtionsbeteende relaterat till sociala parametrar, skärmenheter, tjänst, innehåll, geografiskpositionering och tidspreferenser i en bransch som, i en prosumeristisk samtid, är på tittarnasvillkor..

SyfteSyftet med denna litteraturstudie var att undersöka livskvaliteten hos de som drabbats av leukemi, lymfom eller hjärntumör under barndomen och som överlevt denna sjukdom.MetodSexton studier som undersökte livskvaliteten hos dessa grupper granskades. Alla studier var baserade på självrapporteringar och var publicerade mellan 1999 och 2009.ResultatI ett flertal studier jämfördes överlevarnas mentala och fysiska hälsa med den för den friska befolkningen och resultatet visade inga skillnader mellan dessa grupper. Däremot visar resultaten att behandling och/eller sjukdom möjligen kan påverka livskvaliteten negativt. Strålbehandling och cytostatikabehandling kan påverka tillväxten samt orsaka infertilitetsproblem och kardiovaskulära komplikationer. Behandlingarna tycks också påverka fysisk och kognitiv funktion.

Studiens tvådelade syfte motiveras utifrån rådande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mätas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulär avsett att mäta olika typer av kohesion. Formuläret kom att innehålla 12 olika aspekter av kohesion baserade på tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. Formuläret undersöktes (N=404) utifrån frågeställningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formuläret? Formuläret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Ett vanligt fenomen i svenska städer är industriområden som förr låg i stadens periferi nu har inringats av den expanderande staden, eller åtminstone blivit tätt angränsad till den. Industriområdet är dock separerat från den övriga staden genom sin struktur och funktion. Vid stadsförnyelseprojekt av industriområden från efterkrigstiden har man ofta valt att riva allt och sedan bygga nytt. Denna uppsats har haft som mål att undersöka om även sentida industriområde kan anses bevarandevärda ur ett kulturhistoriskt perspektiv och hur man kan planera om ett sentida industriområde till en integrerad del av staden. Arbetet har utifrån detta studerat begreppet kulturarvsbegreppet för att sedan redovisa för vad flera forskare inom stadsplanering har för tankar om stadsförnyelse, strukturer och kulturarv.

I Sverige erbjuds sedan i mitten på nittiotalet alla kvinnor i åldrarna 50-69 år (40-74 år i det flesta landsting) hälsokontroll med mammografi som en organiserad rikstäckande insats i kampen mot bröstcancer. Bristen på bröstradiologer och införandet av datoriserad (digitaliserad) mammografiteknologi har startat en utvecklingsprocess varvid en bröstradiolog ska bedöma bröstbilderna (enkelgranskning) och i sitt arbete ta hjälp av ett dataprogram (CAD) istället för att två bröstradiologer ska göra samma arbetsuppgift (dubbelgranskning) som är Socialstyrelsens rekommendationer.Syftet med denna litteraturstudie var att bedöma kunskapsläget för datorassisterad bildgranskning inom hälsokontroll med mammografi med direktdigital teknik (FFDM). Slutsatsen är att i dagsläget finns det inte tillräckligt med vetenskapligt underlag för att kunna säga att patientnyttan med datorassisterad enkelgranskning är lika stor som med dubbelgranskning. Det behövs ytterligare studier för att kunna göra en evidensbaserad nytto-och riskanalys av den aktuella metoden..