Underjordsgruvor är i konstant utbyggnad neråt i berget på jakt efter mineraler. Detta medför andra utmaningar gällande elektrifieringen än vad som finns vid en installation ovan jord där den är mer permanent. Att bibehålla en god selektivitet i en underjordsgruva är en sådan utmaning. Kabellängder förändras och delar i anläggningen tillkommer eller tas bort.I en del av ABB:s vision om ?Smart Mine Power? har New Boliden AB visat sitt intresse av att modernisera elektrifieringen i Kankbergsgruvan och undersöka ifall det är möjligt att införa en dynamisk selektivitet.

Syftet med denna studie är att undersöka faktorer som kan vara av betydelse för att möjliggöra konflikthantering i det dagliga arbetet. Vi menar att om möjligheter skapas och initiativ tas från ledningens sida så kan organisationen utvecklas i en positiv riktning. Studien grundar sig delvis på teorier om vikten av att ha en tydlig struktur som uppfattas av medarbetarna som rättvis och att konflikter kan få konsekvenser för hela organisationen. Studien är av kvalitativ design och är utförd inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige. Analysen visar att faktorer som: tydlig arbetsstruktur, gemensam vision och målsättning, utbildning inom konflikthantering, tydlig och öppen kommunikation, att ta sig tid till konflikthantering, att vara professionell och neutral och att ta ansvar och visa respekt har en betydande inverkan vid konflikthantering.

Syftet med arbetet är att redovisa och diskutera planeringsprocessens förhållande till begreppet social hållbarhet, samt beskriva olika demokratimodeller och dimensioner av social hållbarhet. Vidare är syftet att undersöka hur olika aktörer i projektet Fjordbyen i Oslo arbetar med och tar hänsyn till olika aspekt av hållbarhetsdimensionen. Arbetet bygger på en forskningsöversikt över relevant planeringsvetenskaplig litteratur kombinerat med en fallstudie över Fjordbyen i Oslo där metoderna innehållsanalys och intervju användes. Den teoretiska översikten gjordes för att skapa ett underlagsmaterial för analys av fallstudiens empiri, genom skapandet av analyskriterier. Analysen visar att social hållbarhet spelar en viktig roll både för kommunen och privata aktörer, men att det finns svårigheter med deltagandet som samsvarar med vad som beskrivs i forskningsöversikten. Analysen visar också på en stark kommun som har initiativet över planeringen och styr efter sin vision, något som båda har positiva och negativa sidor..

Syftet med denna studie var att undersöka om barnens intressen uppmärksammas av fritidspersonalen och i vilken utsträckning fritidspersonalen arbetar utifrån dessa. Syftet var även att undersöka om fritidspersonalen uppmärksammar barnens intressen, enligt barnen själva. Intervjuer har genomförts med fyra pedagoger och tio fritidsbarn på ett för oss känt fritidshem. Både personalen och barnen fick ge sina personliga svar på intervjufrågorna som bland annat innefattade dagens förutsättningar samt visioner för fritidsverksamheten.I resultatet framkommer att personalen försöker uppfylla barnens önskningar så gott det går. De försöker lyssna på barnen och barnen får komma med förslag på vad de vill göra.

This thesis aims to analyse ontology, primarily as the word is used in the context of the Semantic Web. One of the main questions is how ontologies relate to classification and thesauri, two concepts well known within Library and Information Science. The vision of the Semantic Web, a more intelligent addition to the current World Wide Web, has raised the question of how to deal with information scattered over a multitude of locations, stored in different formats, written in different languages et cetera. This issue is in many ways similar to the classical problems encountered in library science: how to classify and categorise large amounts of information. The use of ontologies is one of the main steps leading to the Semantic Web, as well as a tool which can be used in other areas of information organisation and management.

Under de sista 40 åren har den offentliga sektorn genomgått stora förändringar. Kommunallagen ändrades så att kommuner ska koncentrera sig på god ekonomisk hushållning och fokusera på långsiktighet i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Budget och ekonomistyrning har ersatts av målstyrning som leder till betydande effektiviseringar. Under 1990- talet kommer balanserade styrkort som kan komplettera de finansiella värdena med icke finansiella. Styrkortet ska fungera som en metod för organisationen och implementera nya mätetal rörande vision och strategi.

The state of health in Sweden demonstrates a high average length of life at the same time as diseases, due to luxurious living, grew into more and more widespread public health problems. Finding out that information is not enough to get man to live healthy has been conducive to a pedagogic based health education. An illustration of such an education is Public health pedagogy at the University of Kristianstad. The question is, does this education correspond to the new claims that society lays to health work? Our purpose was to throw light upon how individuals, qualified as public health pedagogues, look upon their work on one hand and how different clusters of thought from their study programme are conceived as activated in their professional exercise on the other.

This is a discourse analysis concerning the visions for Malmö's future. Three concepts are studied to see which meaning these are given in the Malmö context. The studied concepts are ? development (utveckling), industry (näringsliv) and citizen (befolkning).The meanings of these concepts are studied against a backdrop of theories of inclusion/exclusion in general and inclusion/exclusion in the city more specific. Michael Foucault´s notion of a discourse which stigmatizes those not following a behaviour which is defined as being right and normal is central to this.

De flesta företag har visioner. En visions syfte är att fungera som en kompass som vägleder individer och grupper så att de lättare kan fokusera på företagens mål. Visioner har en förmåga att inge hopp om en bättre framtid, en framtid som är tillräckligt attraktiv att den anses vara värd hårt arbete för att en dag nå dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att påminna om vad som är viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nästan alla anställda vid företag har svårt att förstå eller är helt omedvetna om företagets vision.

Vårt bostadsbyggande bidrar negativt till klimatförändringar och i Sverige blir det alltmer populärt att bygga nya bostadsområden som har vision att vara miljövänliga, klimatsmarta eller ekologiska. Miljötekniken utvecklas hela tiden men det gäller att applicera den på våra hus och att de boende tar till sig vikten av att tänka miljövänligt. Denna uppsats syftar till att undersöka om klimatsmarta områden verkligen fungerar som det var tänkt eller om det mest är en utopi. Uppsatsen behandlar svenska bygglagar och de miljömål som har anknytning till landets bostadsbyggande, vad det innebär att områdena är klimatsmarta och miljövänliga och hur detta fungerar i praktiken. Tre aktuella klimatsmarta bostadsprojekt i Sverige presenteras kort och en djupare studie har genomförts mellan två bostadsområden, Hammarby Sjöstad i Stockholm och Augustenborg i Malmö som är klimatsmarta, miljövänliga och ekologiska, för att se hur de fungerar i praktiken och om de satta målen uppnås.

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

I ett bostadsområde möts mängder av skilda krav och behov och det är därför på många sätt komplext. Boendesituationen innebär både för- och nackdelar som är intressanta att studera och värda att belysa. Vid sidan om behov av samvaro finns även krav på avskildhet. I området Krusboda byggdes i början av sjuttiotalet en mängd nya bostäder med en tanke om att kunna påverka de boendes liv genom att de möts. Arkitekten Åke Jansson planerade området utifrån en tydlig vision om gemenskap och möten mellan människor i olika åldrar. Eftersom jag växte upp i Krusboda känner jag området väl och kan utifrån egen erfarenhet säga att det sociala livet minskat betydligt sedan jag var barn.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Studien bygger på Implicit Leadership Theory, tidigare studiers noterade ledaregenskaper samt egenskaper noterade i denna studie värderade från ett medarbetarperspektiv. Implicit Leadership Theory bygger på hur ledarskap konstrueras av medarbetaren. Deltagare var åtta medarbetare varav tre män. Kvalitativa intervjuer utfördes. Syftet konkretiserades utav önskvärda ledaregenskaper, studiens gemensamma egenskaper och egenskaper överrensstämmande med tidigare studier samt teori. De upplevda egenskaperna delades upp i kategorier som beskrev de önskvärda egenskaperna.

This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director?s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded.