Samtidigt som relationsmarknadsföringen breder ut sig på den fysiska marknaden, ökar handeln via Internet igen efter den stora IT-kraschen i början av 2000-talet. Många butiker som finns på den fysiska marknaden har etablerat sig på Internet och med dessa även de medföljande kundklubbarna. Utöver dessa butiker är det en majoritet av de virtuella återförsäljarna som enbart kan nås via webben. Med unika möjligheter att samla in kunddata samt smidiga och billiga sätt att nå ut till konsumenterna, har dessa butiker alla förutsättningar för att med rätt kommunikationsmedel inleda och förstärka relationen till konsumenten. Detta innebär att webbutikerna har möjlighet att föra register över samtliga kunder (till skillnad från de fysiska butikerna som enbart specifikt kan registrera kundklubbmedlemmarnas transaktioner) och därmed har tillgång till samma informativa segmenteringsbas som en renodlad kundklubb bidrar med.

Studiens övergripande syfte var att ta reda på några lärares uppfattningar och upplevelser om problematiska situationer i klassrummet. Avsikten var att få kunskap om vad det är mer som händer i klassrum bortsett från den traditionella undervisningen. Studien bygger på fyra grundskollärares utsagor om deras egen arbetssituation. Undersökningens empiriska grund utgörs av kvalitativa intervjuer. I resultatet framkommer att elevernas brott mot den traditionella undervisningen anses vara ett problem i klassrummet.

Vårt syfte med denna uppsats är att synliggöra vad pedagogens agerande i fråga om regler har för betydelse för ordningen i klassrummet.Arbetet bygger på observationer av sju pedagoger i klassrumsmiljö samt intervjuer med fyra av dessa pedagoger. Av det vi såg och av de svar vi fick kunde vi dela upp pedagogerna i tre kategorier, Konsekvent utan undantag, Konsekvent med genomtänkta undantag och Icke konsekvent. Under kategorin Icke konsekvent fann vi två underkategorier som delar upp pedagogerna utefter anledningen de hade att inte vara konsekvent, Respektera personligheter och Undvika konflikt. Vi såg också skillnad på vem reglerna egentligen utgick från, om de utgick från elevernas perspektiv eller pedagogernas perspektiv.Resultatet visar att förhållningssättet till de regler som finns i ett klassrum är näst intill avgörande om arbetssituationen för eleverna ska vara tillfredsställande..

The aim of the thesis is to investigate to what extent the pedagogy process has been affected by the close collaboration between librarians and teachers when it comes to education on the information search process. The thesis shows that the librarian is seen as an acting intermediate for information, and is regarded as a part of the learning process. The issues covered comprise of how students, teachers and librarians perceive that the students becomes information literate, how they perceive that the subject fields are covered, and how information has been transmitted, and how all this has been affected by the fact that the librarian is actually less available in person. Also, the following questions are discussed; how do librarians, teachers and students interact through the homepages of the course and "the landscape of studying"? And in what respect have the old library halls changed into that, which is available 24 hours a day, with different kinds of meeting opportunities where the search of information has been integrated with group projects? The foundation of this study is built on an evaluation of a project comprising of virtual study environment at the University of Linköping.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls.

Internet och sociala medier har lett till att användare har fått möjligheter att dela med sig av information som i sin tur får representera dem i de olika virtuella miljöerna. Bland annat finns Steam som är en spelplattform med möjlighet att skapa samt ändra användarprofiler. Men varför väljer aktiva användare av Steam som har ändrat sin användarprofil att ändra den?Efter en enkätundersökning med svar från 50 deltagande skapades en uppfattning om användares valmöjligheter samt användning av olika funktioner som tillät användare dela med sig av information om sig själva via Steam. Därefter anordnades semistrukturerade intervjuer där deltagares svar ledde till diskussion kring olika begrepp som skulle kunna förklara anledningar till användandet av funktionerna på användarprofilerna.Resultaten i denna studie visade att de olika begrepp som beskriver varför användare väljer att ändra sina profiler är virtuell identitet, anonymitet och socialt kapital.

Tidigare forskning har bland annat visat att barn som vistas i klassrum med bra kvalitet är mer engagerade och att ett bra emotionellt stöd från läraren bidrar positivt till barnets sociala anpassning och lärande. Klassrumskvalitet delas enligt CLASS upp i emotionellt stöd, klassrummets organisering, pedagogiskt stöd och barnens genomsnittliga engagemang. Syftet i denna uppsats är att ta reda på vilket av områdena; emotionellt stöd, klassrummets organisering och pedagogiskt stöd som starkast predicerar barnens genomsnittliga engagemang i. Observation valdes som metod och gjordes på 16 olika förskoleavdelningar fördelat på 4 olika förskolor. Resultatet visade att det emotionella stödet starkast predicerar barns genomsnittliga engagemang.

Bakgrund: Näthandel har på kort tid ökat nästintill lavinartat vilket kommer som en följd av att allt fler människor idag är uppkoplade på Internet. Det öppnar upp för företagen att hitta nya sätt att konkurrera på samtidigt som avstånden mellan kunder och företag minskar. Företagen måste hitta nya sätt att utmärka sig på, och genom att utforma sina nätbutiker på ett sätt så att kundernas sinnen engageras möjliggör företagen för dessa att skapa sig en mer individuell upplevelse.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv studera hur företag inom modebranschen kan arbeta med syn- och hörselsinnena för att förstärka kundupplevelsen på nätet.Metod: Arbetet består av intervjuer med marknadschefer och webbansvariga för fyra nätbutiker i Sverige. Det är en kvalitativ studie som genomförts dels med intervjuer men även med stöd av observationer.Resultat och slutsatser: I dagens konkurrens på Internet är det viktigt att företag, och nätbutiker, finner nya sätt att differentiera sig på. Genom att tillämpa strategier för hur syn- och hörselsinnena på bästa sätt kan stimuleras hos kunden, kan nätbutikerna skapa sig konkurrensfördelar..

Syftet med denna studie var att undersöka grupp- och kommunikationsprocesser i en online community där den gemensamma nämnaren mellan medlemmarna var intresset för spelet World of Warcraft. Undersökningen utfördes med hjälp av en egenkonstruerad enkät samt observationer vars syfte var att undersöka deltagarnas grupptillhörighet, vänskap, konflikthantering och kommunikation online, samt deras beteenden gentemot varandra. Syftet var även att undersöka om sociala anpassningsstrategier, standardroller och in-och utomgruppsfavoritism var applicerbara på en virtuell grupp. Undersökningsresultaten pekar på att många av de teorier gällande grupptillhörighet och vänskap även är applicerbara på grupper formade online samt att kommunikationshjälpmedel såsom smileys underlättar konversationer i skriven form. Resultaten pekar även på att de sociala anpassningsstrategierna och standardrollerna är applicerbara på en virtuell grupp, dock anses urvalet för litet och observationstiden för kort för att med säkerhet säga att dessa återfinns.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Syfte: Syftet med detta arbete är att studera användargränssnittet på ICA-lagrets datorterminal i Västerås och ta fram ett nytt designförslag för det virtuella tangentbordet. Detta för att effektivisera det befintliga användargränssnittet och höja säkerheten för de anställda.Metod: För att nå studiens syfte har ett kvalitativt och tolkande angreppssätt använts, men med kvantitativt element. Intervjuer och mätningar har genomförts med sex respondenter respektive åtta testpersoner.Slutsats: Resultatet visade att det befintliga tangentbordet har brister. Min slutsats är att en redesign av ett virtuellt tangentbord kan minska feltryckningar och knapptryckningar, öka skrivhastigheten och påskynda navigeringen. Detta bidrar till att det blir mindre trafikstopp, irritation och stress.

Att se varje elev är en viktig del av läraryrket, och som lärare bör man sträva efter att möta alla elever på deras egen nivå och se deras möjligheter att utvecklas. Tidigare har ett fåtal studier genomförts kring elevers olika lärstilar kopplat till en specifik intelligens. Intresset väcktes således att genomföra en studie kring faktorer som skulle kunna ha en inverkan på elevernas inlärning. Därmed kommer studien att behandla elevers olika sätt att lära, olika intelligenser och miljön i lärandesammanhang.Examensarbetets syfte avgjorde metodvalet därför utfördes en intervjuundersökning då det ansågs vara den mest tillförlitliga undersökningsmetoden för att finna de svar som söktes. Sex stycken utbildade och verksamma lärare som alla arbetar i grundskolans tidigare år intervjuades.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lära sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar ämnet språkliga fragment möjliga att använda endast i begränsade, specifika situationer eller kan ämnet stärka ett demokratiskt beteende hos eleven? Då syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tyska kan fungera som ett demokratiämne har jag tittat på vad elever som studerar tyska i år nio erbjuds att lära sig tala om utifrån läroböcker. Detta undervisningsinnehåll har jag sedan ställt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum då dessa teorier belyser några av de dimensioner ett utbildningsväsen kan behöva innehålla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas här en kommunikativ förmåga att lyssna och argumentera över vad som är viktigt och rättvist i diskussioner kring frågor som berör samhällets medlemmar. Utgångspunkt för studien är skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag från 2010 samt via läroplan och kursplaner från 2011.

Syftet med studien var att ta reda på hur nyanlända elever utvecklar ett funktionellt andraspråk i en förberedelseklass. Jag ville veta hur lång tid andraspråkseleverna normalt stannar i förberedelseklassen och vilken bedömning pedagogerna gör gällande elevernas språkkunskaper inför utslussningen till vanlig klass. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ forskningsmetod, genom intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklass och intervjuerna spelades in på band. Syftet var att undersöka vilka undervisningsmetoder som förekommer i förberedelseklasser och som är mest språkutvecklande för andraspråkselever. Resultatet visar att pedagogerna använder liknande undervisningsmetoder vid startperioden för språkinlärningen.