Problem The culture sector is characterized by qualitative goals which raise questions such as how do you measure culture and what is ?good? culture? Both the goals and the measurements tend to result in subjective judgments, which according to the theory make result control inefficient. Yet, result control is frequently used in the culture sector; which leads up to our research question: What characterizes the problems of result control in the culture sector?Purpose The aim of this study is to make a survey of how the Gothenburg Opera works with result control and follow-up. By defining how it tackles the different problems, which could arise with result control in a non-profit organisation, we aim to map how the problems regarding result control are characterized in the Gothenburg Opera.

Att genomföra större förÀndringar i en organisation Àr svÄrt och förÀndringsarbete i Försvarsmakten har visat sig vara mycket svÄrt. Uppsatsen vill besvara problemformuleringen:Hur kan förutsÀttningar till förÀndring i Försvarsmakten analyseras och beskrivas?För att fÄ en bredd pÄ angreppssÀttet kommer en systemperspektiv ansats att antas och tre olika teoretiska perspektiv kommer att anvÀndas för att analysera och beskriva förutsÀttningar för förÀndring i FM. För att fÄ ytterligare djup i förstÄelsen för förÀndringsproblematiken kommer en teoritriangulering att genomföras.De olika perspektiven erbjuder olika möjligheter till förstÄelse och resultatet visar tydligt att förutsÀttningar för förÀndring i Försvarsmakten bÄde kan beskrivas och analyseras. De befintliga strukturerna i FM Àr synliga och medger att organisationen, dess strukturer och individer kan analyseras för att beskriva det som föreligger idag och det som kan planeras och skapas inför förÀndringsarbeten.Varje perspektiv bidrar med sin unika del och de gemensamma beröringspunkterna bidrar till att skapa ett helhetsperspektiv för förstÄelse.

This study is conducted with a focus on managers and its different forms as found in a nation wide Swedish bedroom specialist-organisation, SÀngjÀtten. Leadership is perceived in many forms and depends on a large variety of factors within and outside the organisation. One of these factors is ownership and the characteristics these imply on the forms in which the manager works. Within the studied organisation there were two distinctive forms of ownership regarding to the stores we studied; such as franchising compared to the franchiser owned through a national headquarter, so-called ?self-proprietary stores?.

Organisationer idag anvÀnder ofta flera olika kommunikationskanaler vilket underlÀttar kommunikationen, eller gör det verkligen det? Syftet med studien Àr att beskriva och analysera hur personal pÄ olika nivÄer i en organisation upplever kommunikationen i den egna organisationen samt att identifiera möjliga förbÀttringar av denna kommunikation.  Följande frÄgestÀllningar stÀlldes för att kunna besvara studiens syfte; Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att e-post och intranÀt som kommunikationskanal inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att den muntliga och direkta kommunikationen inom organisationen fungerar idag? Hur upplever medarbetare, mellanchefer och personalchefen att kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation kan förbÀttras inom organisationen? Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av Ätta intervjuer med en personalchef, tre mellanchefer och fyra medarbetare i en facklig organisation. Den hÀr studien visar flera likvÀrdiga resultat som vid tidigare forskning. Personalen upplever att kommunikationen genom kommunikationskanalerna e-post, intranÀt samt muntlig och direkt kommunikation fungerar ganska bra/bra inom organisationen. I studien framkom att det Àr den muntliga och direkta kommunikationen som fungerar bÀst inom organisationen.

Mitt syfte Àr att undersöka och förstÄ hur man hanterar kulturell och etnisk mÄngfald inom den kommunala Àldreomsorgen som organisation. Speciellt de problem som eventuellt kan uppstÄ nÀr mÀnniskor pÄ grund av sin kultur eller sin religion har referensramar som gÄr stick i stÀv med organisationens riktlinjer. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur hanteras mÄngfaldsfrÄgor i organisationen? Vilka erfarenheter har man av konflikter som uppstÄtt mellan organisationens riktlinjer och en personal eller arbetssökande som pÄ grund av sin kultur eller religion haft andra referensramar samt hur har man hanterat dem nÀr de uppstÄtt?Metoden Àr kvalitativ intervjumetod. Jag har intervjuat fyra enhetschefer och tvÄ chefer högre upp i organisationshierarkin för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ mÄngfaldsfrÄgor och deras erfarenheter av krockar mellan personal/arbetssökandes referensramar och organisationens riktlinjer.

Studien Àmnade undersöka vilka faktorer som till störst del pÄverkade tjÀnstemÀns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvÀrvas om vilket omrÄde av individ, chef eller organisation som har störst inverkan pÄ arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkÀt. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, dÀrefter organisationsfaktorer och minst inverkan pÄ arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som pÄverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjÀlp avfrÄgestÀllningar angÄende hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nÀtverk. Undersökningen baserar sig pÄ kÀllmaterial frÄn Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs lÀns hushÄllningssÀllskap. Resultatet av undersökningen Àr att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad pÄ enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin pÄ envÀrdeorienterad tolkning av desamma.

Title: Share anything Swedish ? a study of CommunityOfSweden.com (Share anything Swedish ? en studie av CommunityOfSweden.com).Number of pages: 57 (64 including attachments).Author: Daniela Brandel.Tutor: Else Nygren.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2008.University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.Purposes/Aims: To learn what happens when the public-private tourism organisation VisitSweden starts an online community, where anyone is free to post stories and photos about a Swedish experience, and to understand how a participatory culture can help an organisation develop relevant material and thereby reach a wider audience.Material/Method: The study is an analysis of VisitSweden's community CommunityOfSweden, its structures as well as VisitSweden's use of the information posted by the readers on the community. Hence the material consists mainly of content from the community www.communityofsweden.com and the webpage www.visitsweden.com. In addition, the study is also based on an interview with VisitSwedens communitydriver Tommy Sollén.Main results: Members of CommunityOfSweden help VisitSweden to promote Sweden. This is possible because the community posting format and the participatory culture within the community are well designed and planned by VisitSweden, even though the organisation was not completely sure about the outcome.

Syftet med följande arbete var att fÄ en bild av hur tio specialpedagoger, pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ta reda pÄ deras metoder, arbetssÀtt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frÄgeomrÄden: KartlÀggning, arbetssÀtt och metoder, kompensatoriska hjÀlpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jÀmförde vi med aktuell forskning inom samma omrÄde. Sammanfattningsvis visade vÄrt arbete pÄ att specialpedagogers arbetssÀtt varierar och det ser olika ut pÄ olika skolor.

Studien undersöker hur könsfördelningen ser ut pÄ den samtida konstscenen i Sverige. I vilken utstrÀckning kön representeras pÄ ett jÀmstÀllt sÀtt inom utstÀllningsproduktion antas kopplat till hur de delaktiga i beslutsprocessen förhÄller sig till externt jÀmstÀlldhetsarbete. Tre kategorier av organisationer studeras för att kunna avgöra om det finns skillnader i tillvÀgagÄngssÀtt. Officiella dokument frÄn varje organisation undersöks för att förstÄ hur de formellt förhÄller sig till jÀmstÀlldhetsarbete. Statistik av den faktiska könsfördelningen för varje organisation tas fram frÄn de tvÄ senaste Ärens utstÀllningsarkiv.

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola pÄverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lÀrande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrÄgor stÀllts: Vilket ledarskap har rektorerna anvÀnt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrÄn rektorernas svar prata om en lÀrande organisation?Fallstudien har anvÀnt sig av intervjuer för att fÄ svar pÄ de tre forskningsfrÄgorna. FrÄgorna har stÀllts till sex rektorer som vid olika tillfÀllen under perioden 2003-2014 arbetat pÄ den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssÀtt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionÀra ledarskapet hos rektorerna.

AbstraktFör att anvÀnda vÄrdresurserna pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt Àr samarbete mellan olika aktörer viktigt. SÀrskilt viktigt blev det i glesbygdsomrÄden dÀr befolkningsunderlaget Àr lÄgt och offentlig serviceverksamhet skulle bedrivas. För att kunna ge detta till befolkningen behövdes samverkan mellan olika aktörer. I NÀrvÄrd Frostviken bedrevs verksamheten med en samverkan mellan kommun och landsting. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskornas uppfattning/upplevelse av en organisationsmodell dÀr kommun, sjukvÄrd och ambulans Àr integrerad.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Bakgrund och problem: ProblemomrÄdet vi berör Àr relativt outforskat och i grÀnslandet mellan styrelsearbete, ideella organisationer och finansiella rapporter med avseende pÄ relevanta dimensioner hos dessa för styrelsen som underlag för beslut, kontroll, uppföljning och styrning av en ideell organisation. Den debatt som hittills förekommit har belyst de olika omrÄdena enskilt men inte som en enda helhet inom ideella organisationer. Annan forskning har frÀmst fokuserat pÄ kommersiella bolag eller prestationsmÀtningen i ideella organisationer vilket gör detta problemomrÄdet intressant att utforska nÀrmare.Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att dra slutsatser och förtydliga hur den finansiella informationen i rapporter till styrelsen i en ideell organisation Àr och om hur den skulle förbÀttras utifrÄn bl.a. relevanta dimensioner. Studien syftar ocksÄ till att öppna upp och uppmÀrksamma detta omrÄde för vidareforskning.