Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till dettaSyfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar.Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

I en fältstudie på en förskola studeras förskolebarns användande, upptäckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjälp av digitalkamera. Syftet med detta är att visa hur förskolebarn, med kameran som hjälpmedel, vill och kan berätta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar också om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmåga till tänkande, berättande och kultur- och kunskapande. Frågeställningarna är; Hur berättar barnen om sin vardag på förskolan med hjälp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berättar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram där, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Targitude Handelsbolag har en konceptuell idé om att erbjuda användare en webbaserad träningsdagbok med ett innovativt gränssnitt och ett system som kan ge användaren förslag på passande träning beroende på användarens kondition. En träningsdagbok är vanligtvis utformad som en vanlig dagbok och är ett hjälpmedel för träningsaktiva att följa upp sin träning. Syftet med detta examensarbete var att leverera en fungerande produkt till uppdragsgivaren för att på så sätt visa att deras koncept fungerar. En viktig del i projektet har varit att integrera produktens inloggningssystem med webbshop-systemet OpenCart, vilken uppdragsgivaren önskar använda parallellt. Uppdragsgivarens önskan var att en användare bara  skulle behöva logga in i ett av systemen för att bli inloggad i båda.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamheten i förskolan förhåller sig till visionen en förskola för alla. Mer specifikt är att undersöka hur pedagoger, föräldrar och rektor uppfattar begreppet en förskola för alla. Tanken är även att se hur uppfattningen om visionen skiljer sig mellan pedagoger, rektor och föräldrar samt hur den aktuella förskolan arbetar för att förverkliga visionen samt vilka möjligheter och svårigheter som uppstår i förverkligandet av denna vision. Resultatet blev att alla intervjuade personer uppfattade att en förskola för alla innebar att alla är välkomna oavsett bakgrund, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Enligt rektorn och pedagogerna på förskolan var det viktigt att tillgodose allas behov och anpassa verksamheten så alla kan vara med.

Studien syftar till att se hur tjejer från tre olika kompisgrupper genom språket konstruerar sin uppfattning om sig själva, varandra och omvärlden. Studien har hämtat sitt material från tre samtal med gymnasietjejer från två mellanstora städer. Materialet har analyserats utifrån en diskursiv narrativ ansats där vi utgått från att deras språk konstruerar den verklighet de lever i. I materialet har vi urskilt tre framträdande mönster i hur tjejerna med hjälp av varandra skapar identitet. I det första mönstret har vi kunnat se hur tjejerna genom att prata om gruppens vänskap positionerat sig inom gruppen och på så vis förhandlat fram sina identiteter.

Den genomförda studien styftade till att synliggöra upplevelser av specifika läs- och skrivsvårigheter i ämnet matematik i grundskolans senare år, utifrån ett elevperspektiv. Eleverna hade genom sin skolgång samlat på sig enorma erfarenheter kring matematiken och studien ville försöka få en inblick i deras verklighet. Undersökningen baseras på intervjuer med tre pojkar, en i år åtta och två i år nio, kring deras upplevelser. Studiens resultat, informanternas upplevelser, stämmer väl överrens med litteraturstudierna inom ämnet. Informanterna återger liknande bilder av lektionerna, först genomgång vid tavlan sedan enskild färdighetsträning i böckerna.

Syftet med studien är att beskriva och analysera lärares upplevelser av socialt arbete med fokus på barn i utsatta livssituationer. Följande frågeställningar har formulerats; Hur ser lärare på sin roll i arbetet med elever i utsatta livssituationer eller livsmiljöer? Vilket utrymme upplever lärare att dessa frågor får och har i skolan? Vilka framgångsfaktorer och hinder upplever lärare i sitt arbete med elever i utsatta lägen? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Elva lärare har intervjuats om sina upplevelser av sitt arbete. Lärarnas berättelser om deras upplevelser av arbetet handlar om komplexitet i arbetet med förväntningar från olika håll, relationsskapande, stöd av kollegor och medarbetare, tidsbrist, otillräckliga resurser, krav på att eleverna ska ha full måluppfyllelse, krävande eller oengagerade vårdnadshavare, skillnader mellan skolor och stadsdelar, gränssättning, prioriteringar och ett tidskrävande dokumentationsarbete.

The purpose with this essay is to find out the role of mythology in history in Swedish elementary schools to day. The questions I used to fulfill the purpose in my essay are these: How is the relationship between the school subject history and northern mythology, (what is myth, what is history) how does history and myth being linked together? And How is the practical use of northern mythology shaped in to days school, How does the teacher form the education in northern mythology and what controls it? The method I used was an interview, a case study and a literature study, based on the didactical questions how, why and what.The mythology is motivated by the guidelines and goals, set up by the Swedish government, and is supposed to give the student history knowledge and thereby help the student to build up their identity. It is also supposed to give knowledge about the Swedish and Nordic cultural heritage. The role the mythology has is to support the history education.According to the interview in this essay the northern mythology is given a central place in the education in the Swedish elementary school today.

Majoriteten av dagens moderna organisationer har implementerat någon form av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i sin verksamhet. Många ideella organisationer tillämpar också denna teknik, dock skiljer sig förutsättningarna för dessa organisationer. Eftersom IKT är en kostsam investering är det av vikt att det leder till önskade effekter. Flera olika faktorer påverkar användandet och effektiviteten, att tekniken finns att tillgå medför inte per automatik att kommunikationen är tillfredställande.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ny informations- och kommunikationsteknik har implementerats i en ideell organisation. Studien inriktar sig på en fallstudie av hur Frälsningsarmén har implementerat dessa tekniker i sin verksamhet.

Bakgrund: Enligt tidigare forskning leder oinfriade förväntningar hos en nyanställd till sämre arbetsprestation och slutligen till frivillig avgång. Vi har i vår undersökning sett närmare på vilken betydelse förväntningar har för den nyanställdes arbetsupplevelse, då vi tagit utgångspunkt i bland annat Vrooms förväntningsteori. Undersökningen har gjorts på en av våra egna arbetsplatser, då vi upplevde att många av de nyanställda tidigt valde att lämna organisationen och vi såg ouppfyllda förväntningar som en möjlig anledning till detta Syfte: Vårt syfte med arbetet är att genom ett begränsat antal intervjuer på fallföretaget, ta reda på om de nyanställdas förväntningar inför det nya arbetet motsvarar den verklighet de sedan möter. Detta för att kunna skapa en förståelse för vilken betydelse annonsen och anställningsintervjun har för den nyanställdes förväntningar. Metod: Vi har genom en kvalitativmetod gjort en intervjuundersökning på vårt fallföretag. Resultat: Vi kom i studien fram till att den anställde genom anställningssamtalet fått en realistisk bild av vad arbetet skulle gå ut på.

Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

In the wake of the electronic revolution digital library has become one of the central themes concerning libraries. The present study takes up the question whether digital library can function in the same way as the conventional library. The question can obviously be posed from different perspectives, e.g. technological-, the user-, or the organizational perspective. The study investigates if (and how) digital library can have the same functions as the traditional library.

SammanfattningSyftet med studien är att ge förståelse för hur arbetet kan se ut på ungdomsinstitutioner genom att försöka ge en bild av professionellas arbetsmetoder, rutiner, tillvägagångssätt samt ge en insikt i hur de resonerar kring vad ?det goda mötet? innebär för demArbetsprocessen började med att kontakta institutioner och planera för intervjuarbetet. Vi fick fem intervjutillfällen på tre olika institutioner. Efter att ha skrivit ut intervjuerna urskilde vi det talande, koder och indikatorer, som nyckelord. Utifrån det skapade vi teman vilka gav oss det vi sökte men även information utöver vår frågeställning.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.