Baljväxter kan utgöra ett hälsosamt och klimatvänligt alternativ till kött. Med lämpliga tillagningsmetoder utgör deras innehåll av osmältbara ämnen inget problem. I dagsläget importeras den största delen av färska och torkade baljväxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljväxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad användning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett växelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara ärter och bruna bönor som livsmedel.

Detta är ett kandidatarbete i trädgårdsdesign som behandlar gestaltning med Vinterfägring. Genom ett mentorsprojekt mellan Lomma kommun och SLU fick jag en förfrågan av parkchef Lennart Persson om att utforma gestaltningsförslag med vacker Vinterfägring. Syftet med arbetet har således varit att utforma tre intressanta och inspirerande förslag med praktfulla prydnadsplanteringar för området intill Storgatan och Karstorpsvägen i Lomma. I arbetet finns också en platsanalys som bygger på Catherine Dee?s teori The seven-part morphology.

I detta projekt har en tvärsnittsstudie gjorts av flamlödare som på sin arbetsplats utsättes för vätefluorid och där många drabbats av näsblödningar. Detta trots att i lokalen uppmätta nivåer av vätefluorid låg under nuvarande svenska takgränsvärde 1,7 mg/m3.Vätefluorid är en starkt irriterande gas som kan ge skador via hud och luftvägar. Ungefär 2,5 % hudexponering av vätefluorid kan vara dödlig på grund av hyperkalemi och/eller hypocalcemi som båda kan ge svår hjärtrytmrubbning. Inhalation av vätefluorid kan ge skadlig lungpåverkan, i värsta fall lungödem (1,2).Syftet med projektet var att försöka förstå varför symtomen med näsblod uppstod.Undersökt grupp var personal på den aktuella arbetsplatsen. Samtliga 31 lödarbetare och 23 kontroller besvarade ett frågeformulär om olika luftvägssymtom.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats.

I detta examensarbetet undersöks hur provningen av HVAC på lastbilar skall utföras iklimatvindtunneln CD7 som Scania färdigställer till år 2013. HVAC omfattar kupéuppvärmning,ventilation samt AC och har därmed en stor betydelse för klimatkomforten inne i lastbilshytten.Med klimatvindtunneln CD7 kommer olika tester att kunna utföras i en kontrollerad miljö medallt från ökenklimat till snöig Vinter. De nya möjligheterna som kommer med klimatvindtunnelnCD7 är även anledningen till att en ny provmetodik behöver undersökas och tas fram.Studien föreslår fyra stycken provmetoder för HVAC samt en struktur för dokumentationen.Provmetoderna som har valts fokuserar på sol-, regn- och snösimuleringar. Dessa provmetoder ärbaserade efter vad som kan samt bör testas i CD7, vilket är en del av syftet med examensarbetet.Solsimuleringar har i empirin visat sig vara bland de mest förekommande proven när det gällertestning av HVAC och klimatkomfort.Provmetoderna syftar till att skapa en utgångspunkt för konstruktörer och testingenjörer vidutformningen av prover. Det gör testningen repetitiv samtidigt som tid sparas genom attdokumenterat underlag finns att tillgå.En av målsättningarna med examensarbetet har varit att studien ska användas förvidareutveckling av provmetoder för HVAC på Scania.

Lidköpings värmeverk har i uppgift att producera värme till Lidköpings invånare och företag. Distributionen sker via kommunens fjärrvärmenät. Värmeverket har förutom ren värmeproduktion även möjlighet att producera el och kyla bort ett visst effektöverskott sommartid.I dagsläget har värmeverket inga klara riktlinjer för hur elproduktionen och bortkylningen av värmen ska hanteras vilket är av betydande del för värmeverkets ekonomi. En ökad kunskap om hur man tar tillvara på förfogad energi har efterfrågats och är en del i att hjälpa Sverige som land att uppnå uppsatta miljö- och energimål.Med linjärprogrammering har en beräkningsmodell tagits fram för att utifrån givna förutsättningar optimera driften av värmeverket. Mot historiska lastdata har modellen använts för att:Utreda hur väl värmeverket har tagit tillvara på förfogad energi.

Den vanligaste dammtypen vid vattenkraftsanläggningar i Sverige är fyllningsdammar, som byggs upp av olika zoner såsom tätkärna, finfilter, grovfilter, stödfyllning och erosionsskydd. Tätkärnan har en dämmande funktion och utgör därmed en av de viktigaste delarna i en fyllningsdamm. Lämpligtvis är tätkärnan uppbyggd av en finkornig morän. I många fall ansluter tätkärnan direkt mot den betongkonstruktion som utgör utskovspartiet, vilket innebär att betongen utgör det enda tjälskyddet mot tätkärnan. Anslutningen mellan tätkärnan och betongkonstruktionen är av erfarenhet en svaghetszon i en dammanläggning.

The big change is a project where I created patterns on fabric. It is a collaborative project with Lotta Niemi. She studied fashion and textile designers and tailors from the Swedish School of Textiles in Borås and University of Technology in Sydney. The collaboration was to create designs on fabric for her upcoming clothing line for women, Fall / Winter 2013. The clothes will be sold online, in stores in Sweden and Japan.For Lotta Niemi?s clothing line, I wanted to create exclusive designs, rich patterns that worked out handmade and digital.

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje Vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan.

SammanfattningI detta arbete simuleras några utvalda kontorsrum för att undersöka hur det termiska klimatet påverkas då äldre fönster med vanlig isolerruta byts ut mot moderna med energibesparande och solavskärmande glas. Dessutom görs simuleringar med yttre solavskärmning för att se hur de kan minska innetemperaturerna under sommaren. Därutöver undersöks hur den befintliga ventilationen kan förbättra det termiska klimatet. Slutligen undersöks vilken besparingspotential som kan förväntas av glasen.För arbetet simulerades först hur det termiska klimatet för grundfallet under sommar och Vinter, sedan några olika glasrutor och yttre solavskärmning. Därefter simulerades olika åtgärder som, minskad belysning och förändringar av befintlig ventilation.Simuleringarna visade inte några problem med det termiska klimatet Vintertid, dock höga temperaturer under sommaren.

Around the world, forests are generally being fragmented and as plant populations decline in both sizeand number of individuals, the genetic variation will also decrease whitch in the end leads to totalextinction of the plant. In this paper, I wanted to investigate what specific species of trees and shrubsyou usually find in the edge and core habitats in some of the forests in the Baltic Sea region. I alsowanted to identify the edge effects and their sources and finally compare the results between thedifferent regions.The data sources used are derived from the ongoining research project Landscape structures, patterns ofbiodiversity and conservation strategies in the Baltic Sea region by Kari Lehtilä, Patrik Dinnétz ochTiina Vinter who have made a record of all herbaceous plant species in four randomly chosen forestregions situated around the Baltic Sea: Estonia, Skåne, Södermanland and Germany. I made statisticalanalyses, using the computer program R, concerning the distribution of species in the edge habitats ofthe forests as well as in the core habitats. I performed generalized linear models and then variationanalyses with the factors light and biomass in order to investigate wether edge effects might appear dueto these factors.

Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus.

Snö har en stor betydelse för oss inom hydrologin samt ekologin. Inom hydrologin har snön inverkan på våra vattendrag under Vinter och vår dessutom har den en stor betydande roll för elektricitetsproduktionen via vattenkraft. För ekologin ger snön isolering för växter, marken och skydd för mindre djur arter. Snöförhållanden förklarar också ofta naturkatastrofer, så som lavinrisker och översvämningar i vattendragen. Ökad kunskap om snöegenskaper skulle kunna hjälpa oss att förstå alla ovan nämnda skeenden bättre.På Abiskos naturvetenskapliga forskningsstation har det sedan år 1961 till nu gjorts snöprofilsmätningar, där snötäckets egenskaper, tjocklek, snölagrets täthet/hårdhet, snö kristallernas fasthet, snökornens storlek och snöns torrhet uppskattas.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Studiens deskriptiva syfte är att undersöka och kartlägga Vinterfriluftslivsutbildningen på lärosäten i Sverige som utbildar lärare i idrott och hälsa. Frågeställningen till detta syfte är: Hur är Vinterfriluftslivsutbildningen på lärosätena beskriven och utformad gällande innehåll, omfattning, kurslitteratur, examinationer, distans till fjällanläggning och ekonomi? Studiens syfte är även att ur ett analytiskt perspektiv och utifrån Bernsteins teorier jämföra lärosätenas Vinterfriluftslivsutbildning med varandra. Frågeställningen till detta syfte är: Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan lärosätenas Vinterfriluftslivsutbildningar?Metod: Studien har en kvalitativ ansats då metodvalet är dokumentanalys.