Syfte: Studiens syfte är att synliggöra några pedagogers förhållningssätt, strategier och metoder kring barn som beskrivs ha samspelssvårigheter i förskolan. De frågeställningar studien utgår ifrån är: ? Vilken förståelse och kunskap har pedagogerna när det gäller barn i samspelssvårigheter? ? Hur ger pedagogerna barnen stöd i att bli mer delaktiga i lek och vardagliga aktiviteter i interaktion med andra barn och vuxna? ? Hur beskriver pedagogerna sin samverkan till vårdnadshavarna?? Hur beskriver pedagogerna det externa stödet gällande arbetet med barn i samspelssvårigheter?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet, där man ser att den rådande kulturen och de sociala miljöförhållandena påverkar barns inlärning ? utvecklingsprocess. Imsen (2006) skriver att Vygotskij anser att den intellektuella utvecklingen och tänkandet tar sin utgångspunkt i social aktivitet. Han menar att inget lärande sker utan att individen samspelar med den sociala omgivningen, både i och utanför skolan (Imsen, 2006).

Vid drivning av ortar i underjordsgruvor används ofta en skrotningsrigg för att rensa lös sten från väggar, tak och gavlar som har blivit kvar efter skjutning. Detta görs för att frilägga friskt berg som sedan förstärks och området blir därmed säkrare att arbeta i. Arbetet har utförts hos LKAB i Malmberget som använder skrotningsriggar från JAMA Mining Machines AB av modellen SBU 8000. Projektet har handlat om sprickbildning i bommen på skrotningsriggarna eftersom det är ett vanligt förekommande problem för LKAB och resulterar ofta i driftstopp och onödiga kostnader. Målet har av tidigare nämnda orsaker varit att utreda om orsaken till sprickbildning är kopplat till utmattning, enstaka höga laster eller vibrationer vid egenfrekvenserna.

Företag och organisationer specialiserar sig inom sitt verksamhetsområde, vilket gör att annan kompetens får stå tillbaka. För kunna genomföra vissa projekt är det önskvärt, ibland kan det till och med krävas, att olika organisationer samarbetar. Offentlig sektor har under de senaste decennierna samarbetat med privata företag, i så kallade offentlig-privat samverkan - OPS, vilket förekommer i olika former. Precis som i de flesta samarbeten delas arbetet upp efter kompetens, vilket möjliggör att parterna kan fokusera på vad de gör bäst. Det rör sig inte om vanlig kontraktering eller privatisering, utan att tillföra något utöver det som parterna skulle kunna åstadkomma på egen hand. Uppsatsen undersöker hur offentlig sektor utvärderar resultaten av långsiktiga, omfattande OPS och vilka motiv som används för att ingå ett sådant projekt.

Rätt anpassad odlingsteknik tillsammans med en skonsam förädlingsindustri har en potential att väsentligt förbättra produktionsutbytet mot nya nivåer. Resultatet av morotsproduktion startar redan vid bearbetningen av jorden innan etablering sker av moroten. Varje odlingsmoment i fält bör utföras med största möjliga precision för att nå goda resultat vid förädlingsarbetet gentemot konsument. Produktionsresultatet i morotsproduktion är nära kopplat till odlingssäsongens fältoperationer. Väderförutsättningar under växtsäsongen samt vid skördearbetet spelar även de en avgörande roll för produktionsresultatet.Studien omfattar försök där analyser av hanteringskedjan för produktionen av morotsklyftor har stått i fokus.

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den Vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet Vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i Vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera styrningen av det offentliga kulturstödet samt hur detta påverkar organiseringen och verksamheten hos fria kulturorganisationer. En teoretisk utgångspunkt tas i de förändringar av den offentliga verksamhetens styrning och kontroll, som pågått sedan 1980-talet och som av forskarvärlden samlas under begreppet New Public Management. Studien är avgränsad till Stockholms stads kulturstöd; verksamhetsstödet, projektstödet och den år 2008 införda så kallade incitamentsstrukturen. Studien, som är en flerfallsstudie, är också avgränsad till fyra fria kulturorganisationer. Med fria kulturorganisationer menar vi organisationer som är sin egen huvudman och vars verksamhet inte syftar till att generera Vinst.

Bakgrund och problem: Vi upplever idag en världsomfattande ekonomisk kris med fallandetillväxt, minskad konsumtion och kreditåtstramningar. För knappt två år sedan var läget detmotsatta och de flesta av världens större börser nådde sin topp. Företag behöver oavsettkonjunkturläge finansiera sin verksamhet, i många fall räcker inte interna medel utan externtkapital behövs. Företagens val av kapitalstruktur kan i goda tider öka avkastningen men kan isämre tider orsaka stora problem som kan leda till konkurs.Vid val av finansieringspolitik i ettföretag måste vissa avvägningar göras. Ett av de mest väsentliga valen som företagsledningenmåste ta ställning till är storleken på skuldsättningsgrad som i sin tur styrs av mål förräntabilitet på eget kapital och i vilken utsträckning man är villig att ta risker.Syfte: Den här undersökningen syftar till att undersöka om det finns några samband mellanden finansiella risken i de undersökta företagen och storlek, tillväxt och lönsamhet.

Bakgrund/Problemdiskussion: AB Allt i Plåt tillverkar förarhytter som inbegriper allt från plåtämne till färdigmonterade hytter som sedan levereras till kunden. De hytter som levereras till kunderna monteras sedan på exempelvis truckar, containerlyftar och gruvtruckar. Idag producerar AB Allt i Plåt förarhytterna utifrån satsnivå. Att tillverka på denna nivå innebär att de i stort sett tillverkar hela produkten och det behöver då inte ske en stor montering i slutet av kedjan. Detta planeringssätt skapar dock problem idag med att samma artikel återkommer i flera plåtsatser, vilket gör att det finns en överproduktion av artiklar.

Följande examensarbete utvärderar förstärkningskostnader i tunnelprojekt m.h.t.geologiska osäkerheter och bergklassernas antal och intervall.För att relatera detta arbete till verkligheten tillämpas data från Förbifart Stockholmsingenjörsgeologiska prognos. Denna bergkvalité beskrivs i enlighet med Q-metodenoch i detta arbete erhålls omfattningen av bergförstärkningen genom tillämpning avNGI-systemet för specifika Q-värden.Förstärkning av tunnlar utförs enligt förstärkningsklasser som representerar enfördefinierad bergförstärkning för särskilda bergklasser. Varje bergklass består av ettQ-värdesintervall. Förändringar i detta intervall resulterar i förändringar avbergförstärkningen för de specifika tunnelsektionerna.Vid ökning av antal bergklasser sjunker den totala omfattningen av bergförstärkningoch även den totala förstärkningskostnaden. Vid tillämpning av större antalbergklasser tvingas entreprenören att behöva byta bergklass oftare.

SAMMANFATTNING Lantbruksföretag kan förekomma i olika företagsformer. Då det finns ett antal olika regler, såväl skatterättsliga som civilrättsliga som gäller för olika slags företagsformer så är det viktigt att ha rätt slags företagsform. De företagsformer som förekommer för lantbruksföretag är enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag, kommanditbolag och aktiebolag. De frågeställningar som jag har i arbetet är: Vilket är bästa företagsformen för lantbruksföretag, vilken betydelse har företagsformen vid ett generationsskifte samt vilken skatt det blir på uttaget vid olika företagsformer. Det kan konstateras att skattemässigt så har man i stor utsträckning neutralitet mellan de olika företagsformerna. Detta genom att ägare till enskilda firmor, enkla bolag, handelsbolag och kommanditbolag har möjlighet att göra räntefördelning som innebär ett slags ränta på deras egna kapital.

Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet.RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat.

Radio Frequency Identification RFID är en teknologi för att kunna identifiera produkter via radiovågor, detta med hjälp av radiosändare. Denna uppsats intresserar sig för hur RFID kan användas i tillverkningsföretag och om tekniken kan förbättra och förenkla materialflödesprocesserna. RFID är en relativt komplicerad teknik därför har denna uppsats som syfte att ge företag praktiska tips inför en implementering. För att kunna besvara problemformuleringen har Hästens Sängar AB används som praktikfall. Intervjuer har även gjorts med RFID leverantörer och av företag som idag använder RFID, för att få det praktiska perspektivet.RFID används mer och mer i tillverkningsföretag även om utvecklingen har gått långsammare än förväntat.

I arbetet visas hur man kan använda skapande arbete som väg till platskännedom och bas för ett koncept för en plats, med ett område i Gottsunda/Valsätra, Uppsala, som exempel. Jag utarbetade tio undersökningsmetoder med skapande arbete som gemensam nämnare och prövade dem på området. Undersökningsmetoderna var skilda varandra i utförande. Jag byggde modeller, gjorde känsloskisser, seriella vyer, tecknade konturer och mellanrum, skissade på natten, gjorde collage, karikatyrer, promenerade och tecknade samtidigt, samt tecknade reflekterande skisser. Jag tolkade resultatet från undersökningsmetoderna och drog slutsatser ifrån det.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt.