Examensarbetet har gått ut på att självständigt jobba som 3D-generalist och få kunskap och erfarenheter ute på arbetsmarknaden. Jag har jobbat i samarbete med ett TV-företag på en Vinjett som kanske skulle användas. Det har varit ett hårt och stressigt arbete. Det har funnits saker som inte gått att slutföra, en deadline som överskridits. Det har funnits ändringar idémässigt samt osäkerhet.

Idag är skolan ofta föremål för debatt i massmedia. Ett vanligt förekommande ämne är den bristande ordningen i klassrummen och hur den leder till försämrade resultat. Den allmänna uppfattningen är att hårdare disciplin är lösningen.          Studiens syfte är därför att skildra hur fem förstelärare gör för att skapa ordning i sina klassrum. För att uppnå syftet utfördes kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en Vinjett, vilken våra informanter fick ta del av. I analysen användes framför allt symbolisk interaktionism och ledarskapsteori som teoretiskt ramverk.          Resultatet visade att inga av informanterna var för metoder så som skrämsel, kvarsittning, utkastning eller andra former av bestraffningar.

Today, the TV vignette is considered an embellishment to a TV program, despite its broad audiences and unique appearance. We wanted to find out if the television vignette has some common features and conventions but also find out how it relates to genre.We used a case study where we analyzed ten vignettes that we chose from certain criteria. We used a model based on image analysis that we modified to fit our needs. The main parts of each model consisted semiotics, imagery, dramaturgy and sound.We also made a couple of interviews with people who are active or used to work with vignettes. As a result we discovered that the television vignettes consist of certain conventions and that the vignette will not be considered as an independent genre, until the public has accepted it.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur barnavårdsutredande socialsekreterare förhåller sig till mamma- och papparoller i utredningsförfarandet. Vi ville studera detta ur ett genusperspektiv för att se om socialsekreterare tolkar egenskaper och föräldraförmågor olika beroende på om de innehas av en man eller en kvinna. Vi valde att göra en Vinjettstudie med en kvalitativ ansats. Det deltog sex socialsekreterare i studien, vilka fick resonera kring föräldraförmågor i enskilda intervjuer. Den fiktiva fallbeskrivningen utgick från en orosanmälan kring en tvåårig flicka.

The purpose with our essay was to describe and understand the treatment of the homehelp staff towards the elderly addicted caretakers within the care system. Both in a practical aspect as well as in an attitudinal aspect. In order to get the answers to our overall purpose of our essay, we had as a starting point the following questions:* What help is given to the elderly addicted caretakers?* Are the elderly addicted caretakers a stigmatized caretaker group?* What approach does the home help staff conduct towards the elderly addicted caretakers?* Is there a preparedness among the home help staff when it comes to as to whether or not a care taker has an addiction issue or not?When analysing the material we used a qualitative analytical method in order to understand the care givers treatment towards the addicted caretakers. We combined the interviews with the so called Vinjett technique; furthermore we used various sociological theories as well as earlier scientific discoveries.The result of the essay was that elderly addicted caretakers are an exposed group.

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en Vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha.

Empati är en grundförutsättning för människors interaktion, kommunikation och förståelse för varandra. Forskning har visat att individer med depression och olika personlighetsstörningar har en tendens till nedsatt empati. I en enkätstudie med 205 deltagare, varav 162 kvinnor, undersöktes om sinnesstämning har ett samband med empati. Deltagarna försattes i en sinnesstämning, de fick tänka på positiva eller negativa händelse. Sedan läsa en negativt riktad Vinjett om en gripande händelse.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjänsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och föräldrar där barn upplevt våld inom familjen.  Frågeställningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjänstens arbete och vilket stöd barn och föräldrar erhåller. Fem socialarbetare intervjuades utifrån en tematiserad intervjuguide och Vinjett. De teoretiska perspektiven som användes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade på att barn är delaktiga i socialtjänstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrån barnets behov.  Det framkom även att det finns ett helhetstänk inom socialtjänsten då både barn och föräldrar erbjuds stöd i familjer där barn upplevt våld. Dessutom visade resultatet på att socialtjänsten kan hjälpa till att utveckla det sociala nätverket hos familjerna..

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en Vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete.

Sammanfattning:Forskning har visat att myndigheters beslut och insatser påverkas av klientens könstillhörighet. Frivården har deltagit i ett regeringsprojekt kallat JiM vilket syftar till att säkerställa att myndigheters verksamhet präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Denna uppsats har utifrån ett genusperspektiv undersökt hur kön influerar personutredares förslag och motiveringar till påföljd. Genom en kvalitativ Vinjettmetod har sex personutredare fått bedöma en Vinjett där endast könstillhörigheten på klienten har ändrats. Resultaten analyserades sedan med hjälp av Yvonne Hirdmans genusteori vilket visade att könsrelaterade mönster framträder i personutredarnas förslag och motiveringar samt att klientens könstillhörighet tycks inverka på förslaget till påföljd.

Jag har i denna studie genomfört intervjuer med pedagoger kring hur deras förhållningssätt till anmälningsplikten är. Anmälningsplikten grundar sig i socialtjänstlagen och innebär att man i verksamheter som arbetar med barn ska anmäla vid misstanke om att barnet far illa. Under mina intervjuer har jag använt mig av en Vinjett där jag beskrivit en situation kring en elev. Denna studie kommer handla om hur pedagogers misstankar om att en elev möjligen far illa kommer i uttryck, hur de hanterar dessa misstankar samt hur de reflekterar kring anmälningsplikten.I litteratur skrivs det ofta att pedagoger gärna kontaktar andra än socialnämnden i första hand när anmälningsplikten blir aktuell. Det står att de gärna kontaktar annan personal, föräldrar eller har samtal med eleven i fråga innan de kontaktar socialnämnden.

Bakgrund och problem: Självbestämmanderätt är en grundprincip i socialtjänstlagen och ska genomsyra allt socialt arbete. Socialtjänstlagen gör ingen skillnad på friska eller sjuka människor, vilket kan skapa dilemman för biståndshandläggare vid behovsbedömning.Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att uppnå en förståelse kring hur bistånds-handläggare arbetar med självbestämmanderätt och inflytande vid behovsbedömning.Studiens frågeställningar är följande:Hur ser biståndshandläggare på äldres självbestämmanderätt när det finns en bristande insikt i de egna behoven?Hur hanterar biståndshandläggare anhörigas inflytande?Metod: Studien är influerad av en kvalitativ och kvantitativ metodblandning och består av en Vinjett besvarad av 24 biståndshandläggare, samtliga arbetande utifrån socialtjänstlagen inriktat mot äldreomsorg. Det insamlade empirimaterialet från biståndshandläggarna har bearbetats genom en tematisk analys.Resultat och slutsatser: Resultatet visar att biståndshandläggare menar att den äldre har självbestämmanderätt trots bristande insikt i sina egna behov. Biståndshandläggarnas utsagor visar att den moraliska aspekten att göra gott för den äldre väger tyngre än dennes självbestämmanderätt.

Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att undersöka möjliga likheter och skill-nader mellan olika stadsdelar i Göteborg vid biståndsbedömning av en äldreboendeansökan. Våra frågeställningar berör det som sker i stadsdelarna vid biståndsbedömningen av en äldre-boendeansökan utifrån frågeställningarna: ? Hur uppfattas den äldres behov?? Hur tillämpas lagstiftningen? ? Hur inverkar de organisatoriska förutsättningarna?Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Under intervjuerna har vi utgått från en Vinjett om det fiktiva fallet Anna. Totalt har vi intervjuat sju biståndshand-läggare från fyra olika stadsdelar.

Fram till 1993 var sjuksköterskeutbildningen en utbildning som endast gav yrkesexamen och ingen akademisk examen. Efter -93 blev dock sjuksköterskeutbildningen en treårig högskoleutbildning som kunde ge både en generell akademiskexamen samt en yrkesexamen. Detta medförde att halva utbildningen skulle ske inom huvudämnet vilket kom att bli vårdvetenskap/omvårdnad. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskor utbildade före 1993, har ett vårdande med utgångspunkt från ett vårdvetenskapligt synsätt. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Syftet med studien var att belysa hur pedagoger tänker kring sociala relationer och självförtroende samt kopplingen till socialisationens betydelse och elevernas kunskapsutveckling. Syftet var också att undersöka vilken betydelse pedagogerna anser att det här har för den vardagliga pedagogiken i arbetet med att stärka elevernas tro på sig själva. I bakgrunden beskrivs ett urval av tidigare forskning, begrepp samt teorier som rör studiens syfte. Dessutom ges en kort bakgrund till vad ?en skola för alla? innebär.