Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten.

SammanfattningUnder sommaren 2014 kommer de första Vindkraftverken på Glötesvålen att sättas upp och en park bestående av 30 Vindkraftverk beräknas vara klar senare under hösten samma år. Denna park kommer ligga i ett område med en stor besöksnäring som är beroende av att turister finner området som ett attraktivt besöksmål. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka effekter turismnäringen ser av denna byggnation, hur turisterna kan tänkas reagera på denna samt om det finns skillnader mellan näring och besökare i denna fråga. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med turistnäringen i området samt en kvantitativ enkätundersökning bland besökare. Studier som behandlar en likartad problematik används som referenser och källor i jämförelse med de egna resultaten.Delar av turistnärigen i området är oroliga över att en vindkraftpark kommer att leda till ett minskat besöksantal i området på grund av att området inte längre kommer uppfattas som lika genuint och opåverkat.

To get rid of our dependence on fossil fuels we need to make use of renewable energy sources like wind power to a greater extent. Even though wind power is a renewable energy source it can still cause some problems for the close environment. One of the problems is shadow flickering. When the sun is low and the wind blows in a direction so that the rotor blades are positioned at right angles to the sunbeams and ?cut? the sunbeams off.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För Vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

Vindkraftmarknaden är relativt ung och har expanderat mycket under en kort tidsperiod. På grund av den snabba utvecklingen har behovet av forskning inom området ökat markant då erfarenheten är begränsad. Frågor rörande Vindkraftverkens beständighet samt vilka skador som kan uppkomma under ett längre perspektiv är relativt outforskade. Dessa frågor är av stor betydelse om verkets funktion skall kunna säkerställas under en längre tidsperiod. Vid grundläggning av landbaserade Vindkraftverk används i huvudsak gravitationsfundament, stora betongkonstruktioner som agerar motvikt till vindkrafterna.

Företaget GC Windpower har under 2010 arbetat med utvecklingen av två Vindkraftverk, ett tvåbladigt med en effekt på 1 MW och ett trebladigt på 2,5 MW. Examensarbetet innefattade utformningen och konstruktionen av maskinkåpan för det trebladiga verket. Målet med projektet var att ta fram ett tillverkningsunderlag för motorhuset bestående av ritningar, 3D modeller, FEM-analyser samt förslag för material och tillverkningsmetod.Tillsammans med uppdragsgivarna sattes en kravspecifikation upp för maskinkåpan. Kraven innefattade utformningen, hållfastheten och materialvalet för maskinkåpan. En omsorgsfull informationssökning utfördes för att ge en bra grund till konceptgeneringen.Konceptgenreringen skedde i omgångar och i flera steg.

Denna rapport sammanfattar det examensarbete som utförts 2012 på kandidatnivå av Erika Dahlström och Josefin Hult på Mälardalens Högskola i Eskilstuna. Examensarbetet har utförts i samarbete med ÅF Technology AB i Västerås.Projektets idé uppstod i ett tidigare fiktivt högskoleprojekt där tanken om ett Vindkraftverk skulle vara intressant för privatpersoner kom till. Detta projekt har vidareutvecklat denna tanke och projektet har då utvecklats till att syfta till att undersöka om det finns en marknad för miniverk i byggsatsform avsett för privatpersoner, vad marknaden efterfrågar samt utveckla och konstruera en miniverksmast. Ett miniverk är ett Vindkraftverk som vanligtvis inte behöver bygglov.För att kunna besvara hur marknaden ser ut har omfattande research utförts samt en marknadsundersökning. Från researchen sågs att det finns liknande befintliga produkter vilket innebar att projektets syfte gick från att konceptutveckla ett helt miniverk till att differentiera vår produkt från konkurrenternas.

Idag fokuseras det politiska intresset på klimatfrågor och det visade sig inte minst när Nobels fredpris tilldelades Panel of Climate Change och Al Gore år 2007. Klimatfrågor med fokusering på bland annat energifrågan, biologisk mångfald och hållbar utveckling kommer att vara nyckelfrågor under andra halvan av 2009 när Sverige är ordförandeland för EU.Bidragande orsaker till klimatförändringar är mänskliga utsläpp av växthusgaser. Arbetet med att minska utsläppen sker bland annat genom Kyotoprotokollet, där 160 stater deltar, innehållande bindande åtaganden att minska utsläppen med 5 % fram till 2012. I och med arbetet med att minska växthusgaser är främjandet och utvecklandet av förnyelsebar energi en viktig del, särskilt i form av vindkraft. Kommunernas fysiska planering spelar en viktig roll i detta, t ex i framtagandet av lämpliga områden för etablering av vindkraft.Gävle kommun används som fallstudie och detta arbete ska underlätta förfarandet att ta fram bra beslutsunderlag som varje planerare behöver göra.

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlätta tillverkandet av en propeller, med hänsyn till bladens vridning och en varierande vindhastighet.Det tänkta Vindkraftverkets ingående parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? Ingående parametrar. Utifrån dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient på 0.51 uppnås, vilket skulle motsvara en effekt på 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefär 40 hushåll.Analysen omfattar även pitchreglering, som syftar till att behålla hög effektivitet hos Vindkraftverket, även om vindhastigheten varierar..

Bakgrunden till denna rapport är det stora antal Vindkraftverk som det idag finns planer på att bygga i Sverige. I Jokkmokksliden utanför Malå i Västerbotten påbörjades byggnationen av en Vindkraftverkspark under 2010 vilken kommer att bestå av 18 Vindkraftverk ritade av en tysk konstruktör. Fundamenten för Vindkraftverken är massiva gravitationsfundament där armeringen är särskilt komplicerad att montera och kräver en stor arbetsinsatts. Syftet med denna rapport är att undersöka om och hur man genom att tillämpa nya metoder och planeringsverktyg kan öka produktiviteten och därmed minska arbetsinsatsen. För att uppnå detta har en djupstudie inom Lean Production utförts.

Vindkraften expanderar allt mer i Sverige och årsproduktionen ökade till 6,1 TWh år 2011, vilket är en ökning med 74 % jämfört med 2010.De nya Vindkraftverken som sätts upp idag är oftast av effektstorlekarna 2 000 ? 3 000 kW. De som restes tidigare är omkring 200 ? 600 kW. I Sverige finns det många Vindkraftverk som har varit i drift under en längre tid, och det är flera som passerat sin tekniska livslängd på 20 år.

Sedan början av 1980-talet har el från vindenergi levererats till elnätet i Sverige, men sedan dess har vindkraften byggts ut och förbättrats tekniskt. 2013 stod vindkraften för cirka 7 % av den totala elkonsumtionen i Sverige. I takt med att intresset och behovet av förnybara energiresurser växer sig allt starkare har även forskningen kring möjligheten att utvinna energi ur vågorna tagit fart. Den första kommersiella vågkraftsparken i Sverige, Sotenäs, började installeras i början av 2014, där tekniken baserats på den forskning som bedrivits av Lysekilsprojektet sedan 2002. Potentialen för elproduktion från vågor längs Sveriges kuster beräknas vara 10 TWh per år vilket kan jämföras med Sveriges totala elproduktion på cirka 150 TWh per år.Denna rapport syftar till att visa hur vågkraftens situation idag kan jämföras med vindkraftens utveckling.

I denna rapport har det utförts två fallstudier från två olika vindkraftsanläggningar och med hjälp av en utarbetad modell har livscykelkostnaderna jämförts för de två fallstudierna.Resultatet visade att livscykelkostnaden per producerad kWh sjunker allteftersom den installerade effekten blir högre.Kostnadsmodellen som utarbetats och tillämpats för resultaten har visat sig ha hög verifierbarhet då resultaten har varit jämförbara med litterära studier..

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.