Sökresultat:
20 Uppsatser om Vimmerby - Sida 2 av 2
Kartläggning av typfordon för rundvirkestransport vid Holmen Skogs regioner
Transportkostanden står idag för stor del av den totala virkesanskaffningskostnaden. Planering och val av fordonsteknik påverkar detta. Holmen Skog är verksamma från Norsjö i norr till Vimmerby i söder, detta leder till stor variation i transportförutsättningar. Det har identifierats att det finns stora variationer i taravikt, vilket påverkar nyttolastförmågan.
Syftet med examensarbetet är att identifiera vilken utrustning som finns på typiska lastbilar för rundvirkestransport vid Holmen Skogs olika verksamhetsområden. Målsättningen är att resultatet ska kunna användas som underlag för Holmen Skog till att i framtiden påverka åkerier att öka nyttolastförmågan.
Beräkning av optimal batchstorlek på gavelspikningslinjer hos Vida Packaging i Hestra :
This final thesis aim to create a support that can decrease the uncertainty when planning the cable drum flanges lines that produces cable drums in the interval 100 to 320cm in diameter at Vida Packaging in Hestra. The purpose attains through finding an optimal batch size that minimizes the total storage cost and order prime cost, without degenerate delivery capacity to the customer.
Through survey the sale and stock balance development during 2005 and 2006 for cable drums in Hestra and give alternative suggestions how to plan the production after installing a new cable drum flanges line. The study also explores different ways of working during product change in existing nailing line, to minimize the order prime cost.
Vida Packaging in Hestra is a part of the Vida group, which is Sweden?s largest privately owned sawmill group with seven sawmills placed all around southern Sweden.
"Man kan ju dansa matematik och sjunga svenska" : - om kultur i lärandet i Kalmar län
Uppsatsens syfte är att undersöka nuläge och önskad förändring för Kalmar läns arbete med kultur i lärandet, identifiera hinder och möjligheter för arbetet samt komma med rekommendationer för hur kommuner och länskultur tillsammans kan främja utvecklingen av kultur i lärandet.Vi har använt en kvalitativ metod och antagit en abduktiv ansats eftersom vi gjort tolkningar och skapat mening utifrån observerade fenomen baserat på tidigare erfarenheter. De fält vi valt att studera är kultur respektive lärande i grundskolan. Vi har granskat förändringar i deras gemensamma rörelse och rörelse i relation till varandra. För att illustrera rörelsens riktning och omfattning har vi använt oss av Koblancks (2009) ITKmodell. Vi har sedan analyserat förändringen med hjälp av teorier om organisationsförändring, från bland andra Carnell (2003), Alvesson & Sveningsson (2008) och Jacobsen (2005). För att kunna komma med framåtsyftande rekommendationer har vi använt oss av Jacobsens teorier om Strategi E och Strategi O.Vi har intervjuat rektorer och ansvariga tjänstemän inom skol- och kulturförvaltningar i de, av projektet ?Skola & Kultur?, utsedda pilotkommunerna Borgholm, Kalmar och Vimmerby, samt cheferna för länsinstitutionerna i Kalmar län.Den önskade förändring i arbetet med kultur i lärandet vi utläser ur våra respondenters svar är en rörelse från fokus på konstnärliga produkter som kommuniceras enkelriktat, till en kontinuerlig dialog där det konstnärliga och det målstödjande viktas lika högt.
Fel i byggskedet som kan härledas till projekteringen
Fel som uppstår i ett byggprojekt leder ofta till merkostnader och ett felfritt projekt är näst intill omöjligt att uppnå. Däremot kan man försöka minska risken för att fel uppstår genom god planering. Projekteringsfasen i ett byggprojekt är en mycket viktig del av projektet, det är där man kommer fram till hur byggnationen ska genomföras.Oftast är det oklart var felen startar men enligt analyserna som gjorts av Sveriges Byggindustrier, FoU-Väst och Chalmers under 1994-1996 har det visat sig att felen oftast har sina rötter redan i starten hos beställare, projektörer, materialleverantörer och utförare. Uppstår det ett fel i början följer det med under hela processen, projekteraren kontrollerar inte om arkitekten eller konstruktören har gjort fel utan bygger bara på. (Josephson & Hammarlund 1996).
Marknadsundersökning - hur en Science Park-nod på glesbygden bör göras synlig
Examensarbetet besvarar hur en Science Park-nod bör göra sig synlig på glesbygden. Arbetet har uträttats för Näringlivsbolaget i Eksjö kommun under perioden mars 2009- september 2009. Det har besvarat frågor rörande marknadsföring av Science Park-noder med ett konkret exempel i samhället Mariannelund. Noden i Mariannelund har funnits sedan hösten 2008, men har ännu inte marknadsförts någonting. Rapporten påvisar hur marknadsföringen kan göras för att tjänsten ska efterfrågas av fler kunder.