Studiens syfte var att beskriva det misshandlade barnets upplevelse av sin vardag och erfarenhet av möten med vården. Metoden som användes var kvalitativ narrativ analys. Fem patografiska autobiografier analyserades. Resultatet redovisades i fem teman: "den dysfunktionella familjen", "lögnen som strategi", "barnets ensamma kamp", "vara osynlig i vården" samt "från avgrunden till fristad". Diskussionen baserades på en syntes av Travelbees Human-to-Human Relationship Model och analysens fynd, det vill säga de fem temana.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd som påverkar det dagliga livet och ökar med stigande ålder.Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att leva med hjärtsvikt.Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som metod. Sökning av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning ansågs åtta artiklar vara användbara för att svara på syftet.Resultat: Sex kategorier utkristalliserades, vilka var lidande, rädsla, begränsning, beroende, anpassning och hopp. Att leva med hjärtsvikt innebar lidande i form av sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Upplevelser av rädslor relaterade till hela livssituationen var framträdande.

Syftet med denna kvalitativa studie är att studera vilka sociala förhållanden som kan ha haft betydelse för kvinnornas val av att stanna kvar eller lämna en våldsam relation samt vilka identiteter tillskriver kvinnorna sig själva under berättandet. Tio intervjuer med kvinnor genomfördes och analyserades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Centralt i vår studie är intervjupersonernas livsberättelser. I resultatet används ett narrativt och hermeneutisk per-spektiv för att presentera berättelserna och förståelsen som formas mellan berättaren och den som lyssnar. Resultatet visar att de förhållanden som har haft betydelse för att få kvinnorna att stanna kvar är: hot, rädsla och normalisering.

Bakgrund: Bristen på organ i Sverige är stor, ca 600 personer finns med på någon transplantationslista. Det innebär att väntetiden för ett nytt hjärta kan bli lång, ibland upp till ett år. De personer som väntar på en hjärttransplantation, väntar flera månader eller år utan att veta om de kommer att få uppleva en hjärttransplantation. Syfte: Syftet med studie var att belysa personens upplevelser av väntan på en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ metod.

Studien underso?ker fenomenet na?that pa? bloggar med fra?gesta?llningen ?hur ser processen fo?r na?that pa? bloggar ut?? Fo?r att kunna besvara fra?gesta?llningen letade vi data pa? olika bloggar i form av blogginla?gg och kommentarer. Da?refter genomfo?rdes fem intervjuer med fyra blog- gare, samt en representant fra?n organisationen Friends. Da? vi till en bo?rjan bara hade ett fe- nomen som vi ville titta na?rmare pa?, valde vi att anva?nda oss av grundad teori som metodo- logiskt angreppssa?tt.

Syftet för studien är att utifrån ett återhämtningsperspektiv ta reda på hur personal inom psykiatrin i Australien jobbar för att möjliggöra en återhämtning hos klienten samt vilka krav detta ställer på personalen. Till detta har formulerats fyra stycken frågeställningar som lyder;1) Vad lägger personalen själv i begreppet återhämtning? 2) Hur ser personalen på återhämtningens möjligheter och begränsningar för klienten? 3) Vilka möjligheter och begränsningar ser personalen med deras egen del i återhämtningsprocessen? 4) Hur ser personalen på professionella gränser?Studien har utförts i Sydney, Australien där fem stycken professionella har intervjuats som samtliga jobbar inom en organisation med ett tydligt återhämtningsfokus för klienter med svåra psykiska sjukdomar. Resultatet visar att personalen ser stora möjligheter med återhämtningsprocessen, både för klientens liv samt den professionella yrkesrollen. Samtidigt visar resultatet att personalens syn på professionella gränser är mycket genomtänkt och tydlig, inte lika komplex som forskning på området tidigare har beskrivit.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer.

Bakgrund: Bristen på organ i Sverige är stor, ca 600 personer finns med på någon transplantationslista. Det innebär att väntetiden för ett nytt hjärta kan bli lång, ibland upp till ett år. De personer som väntar på en hjärttransplantation, väntar flera månader eller år utan att veta om de kommer att få uppleva en hjärttransplantation. Syfte: Syftet med studie var att belysa personens upplevelser av väntan på en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie med kvalitativ metod.

Bakgrund: Behov av dialysbehandling är en omvälvande förändring av patientens livsvärld. Behandlingen är livsuppehållande fram till dess att eventuell möjlighet till njurtransplantation ges. Trötthet samt viktuppgång mellan dialysbehandlingarna, orsakad av minskad filtration i njurarna har i tidigare studier framställts som försämrad livskvalitet vid dialysberoende. Hur beroendet av behandling påverkar det dagliga livet är dock personligt och varierande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienter upplevde att vara beroende av dialysbehandling.Metod: Intervjuer gjordes med nio informanter som lever med behov av dialysbehandling.  Intervjumaterialet analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheim och Lundman.Resultat: Trots undervisning före dialysstart om vad beroendet kan komma att innebära, beskrevs beskedet som chockartat när de förstod att dialysberoendet var livslångt. Tidsåtgången för behandling minskade möjligheterna att arbeta.

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska är komplext och kräver en förmåga av intensivvårdssjuksköterskan att prioritera mellan det högteknologiska arbetet och omvårdnad av patient och anhöriga. Utöver omvårdnadskunskaper krävs att intensivvårdssjuksköterskan innehar förmågan att kommunicera respektfullt och empatiskt med såväl patient, närstående samt personal. En patient som drabbas av ett bevittnat hjärtstopp prehospitalt, kräver intensivvård och vårdas under ett dygn nedkyld och nedsövd i respirator för att minimera risken för neurologiska skador.       Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelser av vård och omvårdnad när en patient genomgått inducerad hypotermibehandling på en intensivvårdsavdelning.                Metoden var kvalitativ med en induktiv ansats. Sex intensivvårdssjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige intervjuades. Intervjuerna gjordes med en inledande öppen fråga.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hos levertransplanterade patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie där artiklarna är sökta i databasernaElin@Dalarna, Blackwell Synergy, EBSCO Host, CINAHL (EBSCO), PubMed, Wiley, inter Science. Sammanlagt analyserades 15 artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar ingick. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar och de artiklar som var av hög eller medelhög kvalitet inkluderades.Resultat: Detta resulterade i tio kategorier; känslan av hopp och glädje samt oro, känslan avatt förlora kontrollen, tacksamhetskänsla, identitet, stöd och trygghet i återhämtningsprocessen, relation till andra och sig själv, plågsam smärta, emotionellt och fysiskt välbefinnande,önskan om att återgå till det normala livet och upplevelser av sjukvårdspersonalensstöd.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer.

Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                 Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier.

Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor skildrar och kommunicerar med psykospatienter och vilket lärande de upplever i dessa möten inom slutenvården. Metoden var halvstrukturerade intervjuer som transkriberats och sedan analyserats med hjälp av van Manens fenomenologiska och hermeneutiska metod och hans livsvärldsexistentialer; relationen, rummet, tiden och kroppen. Sjuksköterskorna beskrev patienter med skilda egenskaper som från att vara starkt fysiskt påverkade och ha kramper till att vara vältränade och se bra ut men också från att vara skrämmande till att vara trevliga. Patienter kunde ha press från anhöriga, ha mycket resurser och de kunde förbättras snabbt men också snart återkomma för inläggning. Strategier vid kommunikation beskrevs som: Ett fokus på här, nu och framåt; ett balanserat, känsligt och kärleksfullt bemötande som förmedlar ett budskap av hopp, delaktighet och realistisk framtidstro.

Bakgrund: Främre korsbandsskador (ACL-skador) är allvarliga och vanligt förkommande inom idrott, speciellt hos ungdomar i åldrarna 14-19 år. En förhöjd risk för ACL-skador har påvisats för individer aktiva inom fotboll och handboll, vilka är mycket populära sporter världen över. Inom dessa sporter har även kvinnor påvisats ha två till åtta gånger högre risk att drabbas än män.Syfte: Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i knästabilitet vid en hopp-landningsrörelse mellan tjejer och killar i åldrarna 16-19 år, aktiva inom fotboll och handboll samt att undersöka om det fanns någon skillnad mellan fotbollsspelarna och handbollsspelarna, oavsett kön.Metod: Ett drop jump-test utfördes av 20 ungdomar, aktiva inom fotboll och handboll, medelålder ±SD 17,0 ± 0,9 år. Testerna filmades i frontal- och sagittalplanet och analyserades sedan med hjälp av Landning Error Scoring System (LESS). Post hoc-analyser genomfördes för att kontrollera skillnader i 1) graden av valgusställning i knäleden mellan tjejerna och killarna och 2) graden av knäflexion mellan fotbolls- och handbollsspelarna i landningsmomentet.