Sök:

Sökresultat:

784 Uppsatser om Villkorliga hopp - Sida 27 av 53

Vad innebär det att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare?

Forskning visar att anhörigvårdaren upplever glädje och närhet tillsammans med närstående trots bördor. Syftet med studien var att belysa vad det innebar att må bra och att stärka hälsan som anhörigvårdare. Intervjuer med fem anhörigvårdare genomfördes. Analysen gjordes med kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat beskrevs som en process mot helhet och hälsa.

Kvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. : En litteraturstudie

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden från symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd på grund av tvetydiga symtom, kvinnan väntar längremed att söka vård jämfört med mannen. Detta kan bero på att kvinnan förnekar sina symtomdå hon inte tror att det är något allvarligt, såsom en hjärtinfarkt. Studiens syfte är att belysakvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden som valdes är enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman.

Sjuksköterskors uppfattning av strukturell empowerment på svenska vårdavdelningar : En kvantitativ studie

Det finns flera olika tillsta?nd som kan bidra till en tillfa?llig eller kronisk fo?rlamning. Sjukdomar som ofta fo?rknippas med fo?rlamning i extremiteter a?r traumatiska hja?rnskador, stroke och ryggma?rgsskador. Beroende pa? var skadan sitter och hur stor skadan a?r sa? fa?r patienterna olika grader av fo?rlamning, vilket i sin tur kan leda till en fo?ra?ndrad livssituation.

Andliga Behov : Hos patienter inom palliativ omvårdnad

Bakgrund: Omvårdnad ska byggas på en holistisk och humanistiskt människosyn. Den palliativa omvårdnadens fokus ligger dessutom på patienters och anhörigas livskvalitet samt möjligheten till en värdig död. Eriksson (1987; 1994) beskriver vårdens uppgift som lindring av lidande och återställning av hälsa grundad i människan själv samt i dess interaktioner till andra människor och Gud. Syfte: Syftet var att beskriva andliga behov hos patienter inom palliativ omvårdnad. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie.

Matematikundervisning i Sydafrika : Undervisningsmetoder och matematiksvårigheter

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Varför är alltid flickorna bättre? : Orsaker till pojkars sämre läsresultat.

Syftet med detta examensarbete är att finna bakomliggande orsaker och faktorer som påverkar pojkar och deras läsning. Varför presterar pojkar sämre än jämngamla flickor på lästester i alla de länder där tester görs? Detta är något som otaliga undersökningar pekar på både i Sverige och internationellt. Ett barns framgång i läsning är en viktig del av dess utbildning. Har barnet problem på detta område så får det problem i alla ämnen.

Kvinnors upplevelser av spontana aborter

Bakgrund: Spontan abort är den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men är oftast okänd. Vid händelsen sker en spontan avgång av fostret som lämnar livmodern innan det är livsdugligt. Kvinnlighet är för många att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförståelse från omgivningen, sorg, lättnad samt upplevelser av att gå vidare i livet. När orsaken till den spontana aborten var okänd och kvinnor inte upplevde någon mening med händelsen, lade de skulden på sig själva.

Livet med schizofreni - En litteraturstudie som belyser livsvärlden hos en person med schizofreni

Schizofreni är en sjukdom som är fascinerande och en av de mest tragiska. I sjukdomsbilden ingår det autism, associationsrubbningar, ambivalens och affektiv rubbning. Schizofreni ger ett utanförskap från samhället och en känsla av ensamhet på grund av svårigheter att fungera i sociala sammanhang. Begreppen som behandlades i studien är livsvärld, subjektiv kropp och lidande. I tidigare studier har det visats att människor som lever med schizofreni upplevde en stor ensamhet och utanförskap i samhället.

Trött, utanför, isolerad och ensam : En litteraturstudie avseende kroniskt sjuka njursviktspatienter med peritonealdialysbehandling

Bakgrund: Antalet patienter som insjuknar i kronisk njursvikt och pa?bo?rjar behandling med peritonealdialysbehandling o?kar varje a?r i Sverige. Kronisk njursjukdom a?r ett irreversibelt tillsta?nd som kra?ver behandling med dialys fo?r fortsatt o?verlevnad. Att leva med dialysbehandling inneba?r att patienters livssituation fo?ra?ndras.

?Att söka och finna hoppet? Föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus

I den svenska vårdpraxisen ses föräldrar som en grupp individer som är med sitt sjuka barn på sjukhuset. Det finns forskning som visar att föräldrar vill vara delaktiga i vården av sina barn samt att de har förväntningar på vårdmötet. Syfte med detta arbete är att belysa föräldrars upplevelser när deras barn vårdas på sjukhus. Artiklarna analyserades med grund i Graneheim och Lundmans (2004) analys av kvalitativ forskning. Studien visar att föräldrarna vill vara delaktiga i vården av sitt barn, samtidigt som det finns för-väntningar på föräldrarna att medverka.

Familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn

SammanfattningBakgrund: I Sverige diagnostiseras årligen cirka 250 barn med någon form av cancer och är den vanligaste dödsorsaken för barn mellan 1-15 år. Då hela familjen berörs när ett barn får cancer, är det viktigt att arbeta familjefokuserat. Det innebär att skapa en icke-hierarkisk relation till familjen och göra dem delaktiga samt arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva familjens upplevelser av att leva med ett cancersjukt barn.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med inspiration av innehållsanalys. Studien baseras på vetenskapliga artiklar som hämtats från tre olika databaser.Resultat: I resultatet framkommer åtta teman: Förändrad tillvaro, maktlöshet, stöd och avsaknad av stöd, vardagen blev en utmaning, skuld och otillräcklighet, sorg, hopp, god och bristande kommunikation.Slutsats: När barnet i familjen insjuknade i cancer förändrades tillvaron radikalt. Det blev en stor omställning, både känslomässigt och socialt.

Samtal i livets slutskede : sällan bota, ofta lindra, alltid trösta

Bakgrund: Människan har alltid sett döden som något obehagligt och kommer troligen alltid att göra det. Ända fram till 60-talet var det få läkare som vågade tala om diagnosen för patienten om hon var döende. De anhöriga spelar en stor roll i vården av patienten i livets slutskede. Man ska vara lyhörd och uppmärksam för att på bästa sätt kunna tolka signaler i samtal med patienter. Ansvaret som vilar på sjuksköterskan är stort.

Lindra barns rädsla vid undersökningar. - Kan barns upplevelser påverkas av information från sjuksköterskan vid undersökningar bl.a. röntgen?

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns upplevelser i samband med sjukhusvistelse och röntgenundersökning samt vilken betydelse sjuksköterskans information har för att skapa trygghet för barn och föräldrar i denna situation. Röntgensjuksköterskan kan ge information till barn innan, under och efter undersökning. Denna information är minst lika viktig att ge till barnets föräldrar/anhöriga. Uppsatsen är baserad på 12 artiklar som hittades i Cinahl samt genom manuell sökning. I artiklarnas resultat fann vi två teman, barn och sjukhusvistelse och hur sjuksköterskan informerar och förbereder barn utifrån utvecklings och åldersnivå.

Upplevelsen av att komma hem. Utveckling mot oberoende i en hälsobefrämjande transitionprocess

Introduktion: Höftfrakturen drabbar den äldre människan som en plötslig förändring i livet,en övergång från ett oberoende till ett plötsligt beroende. Transition kan betyda att förloranågot och hamna i en ny och främmande situation. De individuella reaktionerna blir olikatrots samma sjukdom. Den vårdvetenskapliga kunskapen används för att identifieravårdprocessen, se helheten runt patienten och främja en hälsobefrämjande process. En stark drivkraft hos människor drabbade av höftfraktur är längtan tillbaka till oberoende.Syfte: Att undersöka patienters transition och upplevelse av att komma tillbaka till sitt hemoch sin vardag efter att ha opererats för en höftfraktur.Metod: Kvalitativ innehållsanalys.

Lidande och sorg : vad upplever närstående som stödjande från sjuksköterskan?

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer i sitt arbete att möta svårt sjuka patienter och deras närstående. När någon är sjuk involveras hela familjen. Det är då viktigt att närstående får hjälp med att bearbeta sorgen och lidandet som uppstår och då spelar sjuksköterskan en viktig roll. Syftet: Syftet var att belysa hur närstående upplevde sjuksköterskans stöd i sin sorg och sitt lidande. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på tolv vetenskapliga artiklar.

<- Föregående sida 27 Nästa sida ->