Syftet med denna socialpsykologiska studie om etnisk diskriminering vid anställningsintervjuer är att belysa hur upplevelsen av detta kan se ut, vilka motiven är samt förstå de primära emotioner som de olika respondenterna upplever i dessa situationer. Vår frågeställning lyder; Hur upplever arbetssökande personer vad de anser vara etnisk diskriminering vid en anställningsintervju och vad menar de var motiven bakom den?Genom kvalitativa intervjuer ville vi få de diskriminerades egen upplevelse och erfarenhet av diskriminering, men även få en bredare förståelse för etnisk diskriminering genom intervju med vår nyckelinformant som var en utredare från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Genom intervjuer med två arbetsgivare, en från privat respektive en från offentlig sektor, ville vi få veta deras allmänna syn på anställning och etnisk diskriminering, hur de går tillväga vid anställning samt för hur de arbetar för att motverka etnisk diskriminering, men även för att visa att det finns arbetsgivare som inte diskriminerar någon p.g.a. dess etnicitet och att invandrare faktiskt integreras på arbetsmarknaden.Våra intervjuer med de tre respondenter som har upplevt sig bli etniskt diskriminerade tyder på att upplevelserna kan se olika ut, beroende på hur man är som person.

Genom detta arbete har vi fördjupat oss i matematikundervisningen inom montessoripedagogiken. Vi ville titta närmre på hur man i en montessoriskola arbetar för att nå upp till några av kursplanens mål i matematik. Vi har intervjuat två montessoripedagoger och gjort elevintervjuer där 14 montessorielever från skolår 2 och 3 ingått. Vi har kommit fram till att inom montessori finns en hel del praktiskt materiel att tillgå som hjälper till att underlätta matematikundervisningen..

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elevernas uppfattningar om skolmiljöer som främjar eller motverkar lärande. Något jag ville undersöka för att i min framtida lärarroll kunna skapa en skolmiljö som eleverna upplever som främjande för lärande. Som blivande bildlärare ville jag även se om eleverna är så pass insatta i sin omgivnings utformning att man inom bildämnet kan utarbeta ett arbetsområde rörande skolans fysiska miljöer. Jag har utgått ifrån tre frågeställningar: Hur ser eleverna på skolans lärandemiljö? Hur ska en skolmiljö som, enligt eleverna, främjar lärande vara utformad? Överensstämmer elevernas syn på en skolmiljö som främjar lärande med de riktlinjer som finns idag på hur en skolmiljö som främjar lärande bör se ut? Jag genomförde delvis strukturerade kvalitativa intervjuer med sex myndiga gymnasieelever.

De rubriker som funnits i media den senaste tiden om korruption gav mig idén till att skriva detta arbete. Jag sökte teori och upptäckte snart att det saknades arbeten som behandlade korruption inom den privata sektorn och fann därför det området intressant att koncentrera sig till. Mitt syfte formades efter de frågor jag ställde mig genom att granska dels teori och artiklar i media. Det jag ville ha svar på med undersökningen var om företagen använder sig av gåvor samt deras motiv bakom och att klargöra deras uppfattningar om lagstiftningen när en gåva blir en otillbörlig förmån. Jag ville även skapa mig en uppfattning om företagen arbetar för att minimera risken för korruption inom den egna organisationen.För att uppnå mitt syfte genomförde jag sex stycken intervjuer med arbetstagare inom den privata sektorn i Sverige.

Arbetslösheten bland akademiker har ökat ganska rejält de senaste åren och i takt med detta ökar även arbetsmarknadsutbildningar för högutbildade. Vi ville ta reda på hur deltagare i sådana åtgärder upplever den kontext de befinner sig i. Dels ville vi se vad som motiverade dem att deltaga i utbildningen, dels hur de upplevde det att vara i den situation som utbildningen innebar och slutligen hur de upplevde att det de lärt sig skulle kunna bidra till att lättare ta sig in på arbetsmarknaden men även vilken nytta de trodde den nya kunskapen skulle kunna ge i framtida arbete. Vi har genomfört en empirisk studie av en specifik utbildningsinsats på Pedagogiska institutionen i Lund under våren 2006 genom kvalitativa intervjuer med sex stycken av deltagarna. När vi genomförde våra intervjuer befann sig deltagarna ungefär halvvägs genom utbildningen som totalt omfattade 24 veckor.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vem som hr rätt till undervisning i svenska som andraspråk. Vi ville få kunskap om hr rektorerna på grundskolor i Uddevalla och Vänersborgs kommun tillämpar och tolkar skollagen. Dessutom ville vi ta reda på om elever med utländsk bakgrund får den undervisning som de har rätt till i svenska som andraspråk. Vi undersökte hr rektorerna fick kontinuitet och ekonomi i verksamheten och om det finns extra ekonomiska medel för svenska som andraspråksundervisningen. De metoder vi använt för att få material till undersökningen är både av kvantitativ och kvalitativ karaktär.

Särskolan är en skolform för elever med utvecklingsstörning. På senare tid har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i särskolan. I samband med diskussioner om "En skola för alla" har också särskolans roll diskuterats. Diskussionen handlar bland annat om hur särskolan skall utformas och vilka kriterier som skall gälla för att en elev skall bli inskriven. Inom detta område valde vi att undersöka särskolan, med fokus på elevernas perspektiv.

Vi har båda stött på dokumentation under vår verksamhetsförlagda tid, men vi har inte riktigt förstått vilken betydelse denna kan ha för verksamheten. Utifrån vår gemensamma nyfikenhet om vad förskollärare dokumenterar och framförallt varför, har detta sedan blivit utgångspunkten för vårt examensarbete. Syftet med vår undersökning har sedan varit att ta del av respondenternas erfarenheter och tankar kring dokumentation. Vi ville veta hur de ser på dokumentation och vilken betydelse den har för dem. Utifrån våra frågeställningar ville vi ta reda på vad och varför förskollärarna dokumenterade samt hur de gick tillväga vid en dokumentation. Vi valde att utföra vår undersökning på tre förskolor i Malmö och i Svedala kommun. Vi använde den kvalitativa intervjun som metod då vi intervjuade fyra förskollärare.

Nord, Mikael (2008) Emotionell utveckling och lek. En studie om hur skolan kan skapa en miljö där barn kan växa som människor. (Development of emotions by playing, A studie about how the school can create an environment where children can grow as humans). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, inriktning fritidspedagogisk verksamhet, 90 hp, Malmö högskola. Denna uppsats vill belysa om det fanns ett samband mellan barns emotionella utveckling och lek som pedagogiskt verktyg för att uppnå detta.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkänslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att få en vidare förståelse förhögkänslighet ville vi även se hur personer med högkänslighet upplever sittkaraktärsdrag. Detta ville vi undersöka utifrån ett genusperspektiv. Studien baserades påtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav åtta behandlare inom Hem för vård eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga.Högkänslighet är ett karaktärsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebär attman är extra känslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

SammanfattningSyftet med denna studie, var att undersöka hur patienter föredrog att vara delaktiga i sin egen omvårdnad inom sluten somatisk vård, samt om det överensstämde mellan vad de önskade och hur de uppfattade delaktigheten. Metod: Denna studie var en tvärsnittsstudie, enkät studie. Patienterna i studien fick svara på elva frågeområden inom omvårdnad, dels hur de föredrog att vara delaktiga och sedan hur de upplevde att det egentligen var.Resultat: Resultatet som denna studie kommit fram till visade att majoriteten av patienterna ville vara passiva i sin delaktighet inom de flesta av de elva områdena, samt att de även upplevde att de fick vara det. Det kan dock utläsas av det statistiska testet som användes att patienterna i studien upplevde sig vara mer passiva, än vad de föredrog att vara. Detta resultat gällde på alla de elva frågeområdena.

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola.

Vi ville med vår undersökning få en förståelse för varför ett företag väljer att hyra in konsulter, samt hur företaget betraktar sina konsulter jämfört med sina tillsvidareanställda avseende policys, strategier och utbildningar. Vi vill även titta på hur konsulten ser på sin situation jämfört med en tillsvidareanställd. Resultatet visade att det företag vi undersökt hyr in personal för att möta tillfälliga arbetsanhopningar samt för att få in expertkompetens i företaget..

Nätmobbning beskrivs som ett relativt nytt och outforskat problem. Tidigare forskning inom området talar för ett problem som främst drabbar ungdomar. Denna studie syftade till att undersöka hur aktörer i skolan, högstadieelever och kuratorer, uppfattade fenomenet nätmobbning. Studien jämförde även högstadieelevernas och kuratorernas uppfattning om fenomenet. Studien använde sig av kvalitativ metod där fem kuratorer intervjuades enskilt och nio högstadielever intervjuades i par.