Sökresultat:
404 Uppsatser om Villa södra Dalarna - Sida 26 av 27
LED-ljusets inverkan pÄ tillvÀxt och utveckling hos tomatplantor, Solanum lycopersicum L.
Den domesticerade hönan har följt mÀnniskan i mer Àn 8000 Är. Den spreds frÄnAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns Àr vad vi idag kallar lantrashöns. De Àr hÀrdiga och anpassade efter det omrÄde de huvudsakligen utvecklats i.
Föroreningstransport i grundvatten : En modelljÀmförelse
This thesis compares different methods for risk assessment of a creosote contaminated site in Vansbro, Dalarna. In a complementary study the importance of using representative data for calibration and validation of stationary groundwater models is discussed. The time dependency between surface water levels and groundwater levels on the site in Vansbro is evaluated by step response analysis. The results show that the groundwater levels reflect only long-term variation in the surface water levels. Hence the use of such long-term means for calibration and validation of the stationary groundwater models is the only theoretically defendable alternative.As a first step in the comparison of risk assessment methods the degree of contamination is evaluated on the basis of generic guideline values for contaminated soils, developed by the Swedish Environmental Protection Agency.
Biologisk mÄngfald i svenska lantrashöns av rasen Hedemora
Den domesticerade hönan har följt mÀnniskan i mer Àn 8000 Är. Den spreds frÄnAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns Àr vad vi idag kallar lantrashöns. De Àr hÀrdiga och anpassade efter det omrÄde de huvudsakligen utvecklats i.
Byggemenskaper : Ett komplement till bostadsutvecklingen i Karlstad
Byggemenskap Àr ett begrepp, direkt översÀtt frÄn tyskans ?baugemeinschaft?, som innebÀr att en grupp mÀnniskor i egen regi planerar, lÄter bygga och anvÀnder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgÄngsrik i Tyskland sedan en tid, har sÄ smÄtt spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges frÀmsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, Är 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har Ànnu inte etablerat sig pÄ den svenska marknaden men intresset vÀxer dÄ det finns flera fördelar för samhÀllet och dess medborgare.Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper Àr, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhÀllsplanering.
TÀthet i timmerhus : orsaker till luftlÀckage genom vÀggar av liggtimmer och hur det pÄverkar ventilation och energianvÀndning
Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.
Kretsloppsanpassat energi- och avloppssystem för ett fritidshus
En genomsnittlig villa pĂ„ 149 mÂČ i Sverige med direktverkande el för uppvĂ€rmning anvĂ€nder ungefĂ€r 23980 kWh el per Ă„r. Av detta sĂ„ stĂ„r uppvĂ€rmningen för ungefĂ€r 13480 kWh, eller 90,5 kWh/mÂČ. Att minska denna energianvĂ€ndning Ă€r gynnsamt bĂ„de för miljönoch ekonomin.Genom att utrusta ett hus pĂ„ ungefĂ€r 161 mÂČ med energisnĂ„l utrustning, luftvĂ€rmepumpar, bra isolering, ett effektivt ventilationssystem och solfĂ„ngare sĂ„ kan elanvĂ€ndningenminskas med ungefĂ€r 20170 kWh per Ă„r, till en anvĂ€ndning pĂ„ ungefĂ€r 4900 kWh per Ă„r.Vad uppvĂ€rmningen betrĂ€ffar sĂ„ Ă€r detta en minskning frĂ„n 14570 kWh (90,5kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 1400 kWh (9,4 kWh/mÂČ). Skulle huset anvĂ€ndas som ett fritidshus under Ă„tta mĂ„nader per Ă„r, sĂ„ skulle elanvĂ€ndningen bara hamna pĂ„ ungefĂ€r 2500 kWh, vilket iförhĂ„llande till den uppskattade energianvĂ€ndningen pĂ„ 10035 kWh för motsvarande tidsperiod innebĂ€r en minskning pĂ„ ungefĂ€r 7535 kWh. För vĂ€rmens del sĂ„ innebĂ€r detta en minskning frĂ„n 3035 kWh (18,85 kWh/mÂČ) till ungefĂ€r 256 kWh (1,6 kWh/mÂČ).Varmvatten kan fĂ„s frĂ„n solfĂ„ngare.
Falu gruva och hÄllbar utveckling
AbstractFalu Copper Mine and Sustainable DevelopmentKarl-Markus AnsnaesFalu copper mine was Sweden?s oldest mine industry which lasted for almost a thousand years. Throughout the history its area has been vastly contaminated by sulfur oxide. The contaminations has created the mining area to an environmental risk zone which has the ability to spread out into the Falu River. The river has its connections to the Dal River which is discharging towards its mouth in the Baltic Sea.
UtvÀrdering av programvara/molntjÀnst för framstÀllning av ortofoton med UAS-data
Unmanned Aerial Vehicle (UAV) Àr en benÀmning pÄ en obemannad flygande farkost. UAV Àr en benÀmning för sjÀlva farkosten och dÀrför har Unmanned Aircraft System (UAS) tagit över eftersom det Àr ett begrepp som rör hela systemet som förutom flygfarkost innefattar start, landning, markstation och kommunikationslÀnk. Inom mÀtningsteknik Àr UAS ett relativt nytt begrepp och tekniken har sin historia mestadels inom det militÀra omrÄdet. Syftet med denna studie Àr att analysera samt utvÀrdera tvÄ programvaror och en molntjÀnst för bearbetning och framtagning av ortofoto frÄn UAS-data. De frÄgor som stÀllts inför arbetet Àr: kan en molntjÀnst ersÀtta ett avancerat datorprogram vid generering av ortofoton? Kan dessa datorprogram ge ett bra resultat utan hjÀlp av andra GIS-program? Vilket program Àr enklast att förstÄ och anvÀnda samt vilka Àr skillnaderna mellan programmen? Dessa frÄgor har besvarats genom anvÀndning av insamlat data och för att fÄ utvÀrderingen rÀttvis har dÀrför tre olika dataset skapats.
Effekten av metyljasmonat som skydd mot gnag av snytbagge (Hylobius abietis) pÄ gran- och tallplantor :
The effect of methyl jasmonate on resistance against the large pine weevil (Hylobius abietis) in Scots pine and Norway spruce seedlings.
A field experiment was conducted in order to determine the dose-response effects of methyl jasmonate (MJ) on growth and defence to pine weevils in Scots pine (Pinus sylvestris) and Norway spruce (Picea abies) and to compare the effect of MJ between pine and spruce.
In addition a complementary greenhouse experiment was conducted with the same aims as above and to determine the amount of resin ducts and their correlation to the feeding of pine weevils.
The field experiment was conducted on a fresh clear cutting in Garpenberg, southern Dalarna in central Sweden. The experiment consisted of 30 blocks with three kinds of containerized seedlings: 2-year old spruce, small pine (before shoot elongation) and 1-year old pine (already shoot elongated). They were all exposed to 4 treatments 14 days prior to the experiment: control, 25 mM/L MJ, 50 mM/L MJ and 100 mM/L MJ. Data on weevil damage and seedling growth were collected after the first and the second growing season.
The seedlings in the greenhouse experiment were of the same kind and were exposed to the same treatment as the ones in the field experiment.
Markberedningens, planteringspunktens och behÄllardjupets inflytande pÄ granminiplantors etablering i fÀlt :
A new type of forest tree seedling, called mini seedling, has been developed by the University
of Dalarna in Garpenberg, Sweden. Compared to traditional containerized seedlings
that are grown for 1 ? 2 years, mini seedlings are grown for only 10 weeks. The mini seedlings
are small, easily planted, cost effective, and reduce the amount of chemicals used in
the nursery. Research has shown that mini seedlings tend to have higher overall survival
rates than traditional container seedlings.
Ekonomisystemet under tillvÀxt : En kvalitativ studie om hur ekonomisystemet förÀndras i Äkeriföretag under olika tillvÀxtfaser
Vi har valt att inrikta oss pÄ ekonomisystemet i företag under tillvÀxt. Dagens företag mÄste enligt lagar och regler genomföra en mÀngd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det sÄ kallade ekonomisystemet dÀr redovisning, budgetering och kalkylering ingÄr. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmÀnhet, utan vÄrt intresse vÀcktes till den förÀndring vilken sker under tillvÀxt. Det blir under tillvÀxt svÄrare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, dÄ företaget behöver gÄ igenom olika tillvÀxtfaser dÀr organisationen förÀndras.
Optimering av rÄvaruflöden för Setra
Setra RÄvara har sedan 2003 valt att inrikta furusÄgverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. TransportavstÄnden för rÄvaran pÄverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (hÀr kallade ?fönster klasser?) kan sÄgas pÄ alla furu-sÄgverk.
Gremmeniella abietina-epidemin 2001 : har skogen ÄterhÀmtat sig?
The fungus Gremmeniella abietina causes damage to conifers that can lead to tree death. In 1999 and 2001 the pathogen caused severe attacks in Sweden, where about 500 000 ha of pine forest were affected. Trees of all ages were attacked, but mainly forests between 30-60 years that were ready for their first commercial thinning. After recommendations from the forest agency, sanitary fellings were made to trees that had more needle loss than 85%, a total of about 50 000 ha. Economic losses have been estimated to more than one billion SEK.
Brand i FulufjÀllets nationalpark : en brandhistorisk analys med förslag för framtida skötsel
Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management.
The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.
HĂNDER, HUVUD OCH HJĂRTA - En fĂ€ltstudie om platsens betydelse för gröna livsval i Skattungbyn
De senaste Ă„ren har fokus i en del forskning flyttats frĂ„n att det Ă€r storskaliga tekniska lösningar som ska lösa vĂ„ra miljöproblem, till att mĂ€nniskor sjĂ€lva mĂ„ste förĂ€ndra sina liv. Ăkad kunskap om miljöproblem leder dock inte automatiskt till gröna livsval. Det Ă€r ofta andra motiv som ligger bakom, exempelvis en önskan om ett enklare liv eller ett mer rĂ€ttvist samhĂ€lle. Samtidigt sker gröna livsval alltid nĂ„gonstans. Vilken relation man utvecklar till en plats pĂ„verkar beteenden.I Skattungbyn i Dalarna bor mĂ„nga som försöker leva grönare liv.