Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle Vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

En allvarlig sjukdom påverkar den sjuke och hela dennes familj. Partners till kvinnor med bröstcancer står bredvid och ser vilka konsekvenser sjukdomen för med. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelse av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att Vilja göra allt för sin partner och Vilja vara delaktig, att känslorna är svåra att hantera, att den sexuella relationen förändras, att söka balans i livet och att ha behov av att prata, få stöd och förståelig information.

Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall Vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter?? .

Hopp är ett svårdefinierat fenomen som varje människa har inom sig och som alla har en personlig upplevelse av. Det är ett kraftfullt fenomen som får människan att Vilja kämpa genom svåra situationer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos personer med obotlig sjukdom i livets slut. Studien genomfördes med en metod för systematisk litteraturöversikt och baserades på 15 studier. Analysen av studiernas resultat genomfördes med en kvalitativ manifest innehållsanalys.

Att vara närstående och fortsätta vara delaktig i vården av person som befinner sig i livets slut när den sjuke ligger på sjukhus alternativt sjukhem, är inte alltid enkelt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelse av delaktighet i den palliativa vården. I studien analyserades 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att önska samtal, bra kommunikation och information: att Vilja vara nära och ha bra relationer: att Vilja och kunna stödja: att ha egna tankar, behov och kunna acceptera. Resultatet visade att närstående känner ett stort behov av information och kommunikation till både den sjuke och personalen.

Syftet med min undersökning var att studera 4-5 åringars bygglek på en förskola i min kommun. Jag ville också ta reda på om materialet påförskolan var det som barnen ville ha eller om de hellre skulle Vilja leka med något annat i sin bygglek..

Bakgrund: Dödligheten vid hjärtstopp utanför sjukhus är hög och endast några få procent av de som drabbas räddas till livet. Tidig behandling är en avgörande faktor för överlevnad. Överlevnaden kan ökas markant av att människor på platsen, bystanders, ingriper med hjärt-lungräddning (HLR). Att vårda och utföra vårdhandlingar är inte exklusivt för sjuksköterskor. Vid hjärtstopp utanför sjukhus är det istället bystandern som förväntas utföra vårdhandlingen.

Detta arbete består av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras Vilja att påverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder då vi anser att undervisning om miljö för en hållbar framtid bör utgå från elevernas tankar och inställningar. Vidare undersöktes även hur eleverna använder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid ställningstagande i samhällsfrågor som rör vår miljö. Vår undersökning genomfördes med elever i åldrarna 15-17 år på våra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av både enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

De närstående vårdar ofta en person som lever med demens under en tid i hemmet, men till slut blir situationen ohållbar och de tvingas ta ett emotionellt tungt beslut att flytta personen till ett äldreboende. Syftet med studien var att beskriva närståendes upplevelser av att överlämna omvårdnad av person med demens till professionella vårdare. Åtta studier valdes ut från databaserna Academic search, Cinahl och Medline. Dessa kvalitetsgranskades innan de analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna skuld, skam och sorg över att överlämna vården till andra, att söka lindring för den emotionella bördan, att det är skrämmande när personen försämras, att Vilja vara säker på att personen vårdas bra, samt att Vilja vara delaktig i vården.

Vår uppsats, Inflytande och delaktighet ? en fråga om att få sin Vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen delaktighet och inflytande och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

I dagens Sverige blir vårdtider på sjukhus allt kortare. En studie i Stockholm 2007 visar att 25 % av samtliga patienter blir aktuella för vård- och omsorgsplanering inom äldreomsorgen. Det finns ett behov av att förbättra patientens delaktighet i vård- och omsorgsplaneringen då tidigare forskning visar att den varit låg. Vi anser det viktigt att beskriva kommunalt anställda sjuksköterskors perspektiv av att delta i vård- och omsorgsplanering. Genom att kartlägga deras upplevelser och erfarenheter av vård- och omsorgsplanering kan kunskaper erhållas så att vård- och omsorgsplanering kan förbättras.

Sexuellt tvång har visat sig vara ett vanligt förekommande fenomen, där kvinnor är utsatta i högre utsträckning än män (Heikki Tikkanen, Adelsson & Forsberg, 2011; Patton & Mannison, 1995; Lacasse & Mendelson, 2007; Forbes, Adams-Curtis & White, 2004; Dororszewicz & Forbes, 2008; Adams- Curtis & Forbes, 2004). Nicola Gavey (2005) menar att tvång är en del av den normativa mallen för heterosexuellt sex. Syftet för denna studie är att beskriva och analysera fem kvinnors (hetero)sexuella erfarenheter och upplevelser. Ur de intervjuade kvinnornas berättelser formulerades fem teman; Sex mot/utan sin Vilja, Sex med Vilja, Ansvar, Komplicerad Lust och Kropp. I dessa teman framkommer många exempel på hur kvinnorna förhåller sig till diskurser om manlig sexualdrift.

I denna rapport har jag valt att titta närmare på skillnader och likheter mellan planering och ledning inom entreprenadbranschen och försvarsmakten. Jag har tidigare arbetat i försvarsmakten och läser nu till arbetsledare inom byggbranschen.Jag gör denna jämförelse genom att göra intervjuer samt att leta efter styrdokument på PEABs intranät samt referenslitteratur inom försvarsmaktenEfter jag gjort denna rapport så har jag sett väldigt mycket likheter mellan PEAB och försvarsmakten. De finns vissa saker som jag har sett i detta arbete som jag skulle Vilja att entreprenadbranschen skulle ta till sig från försvarsmakten.Det är i stort vad gäller orderarbete på lägre nivå, från arbetsledaren till arbetarna. Både att träna på att ge order men också för att det blir lättare att följa upp arbetet. Jag skulle också Vilja införa ett startmöte med en genomförande för inför varje vecka.

Syftet med detta arbete var att beskriva personers upplevelse av att leva som amputerad, med fokus på smärta och protesanvändning. Studien har baserats på sju vetenskapliga artiklar, som har analyserats med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analyseringsarbetet gjordes utifrån två frågeställningar: Upplevelsen av att leva med fantomsmärta och Amputerade personers upplevelse av att använda protes. Dessa två frågeställningar resulterade i vardera tre kategorier: Att vara tvungen att stå ut med fantomsmärtan och dess variationer, Att begränsas i det dagliga livet efter amputation, Att Vilja ha mer information om fantomsmärtan av omvårdnadspersonal istället för av andra personer som genomgått amputation, Att känna sig osäker på protesen och Vilja påverka dess utformning, Att känna en förändring och begränsning av protes- användningen, men med tiden bli medveten om den och anpassa sig samt Att uppleva protesens passform och utseende som viktigt. Studien visar att det är en stor förändring att genomgå en amputation, både fysiskt och psykiskt.

I Sverige föds ca 90 000 barn per år och cirka 10 % behöver vård på en neonatalavdelning. Orsakerna till det kan vara många, men vanligt är att barnen som drabbas, är för tidigt födda och då är extra utsatta pga. sin omognad. Syftet med studien var att ta reda på pappans upplevelse att vårda sitt barn på en neonatalavdelning. En kvalitativ forskning med innehållsanalys som metod valdes.