Uppsatsarbetet bygger på 21 PM-arbeten från en högskolekurs i entreprenörskap där studenterna fått i uppgift att intervjua en entreprenör och komma tillbaka med en skapelseberättelse värd att berätta. PM-arbetet bygger på tre frågeställningar som bildar stommen i intervjuarbetet: 1. Hur fick entreprenören sin idé? 2. Hur utvecklades idén till en affärsidé? 3.

Svenska mobiltjänstmarknaden har haft en stadig tillväxt och antalet privata mobilabonnemang närmar sig samma nivå som landets totala antal invånare. Detta kan vara ett tecken på att denna marknad är på väg att bli mättad. Det har visat sig att marknaden präglas av lojalitet och trögrörlighet hos de befintliga kunderna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur pass stark denna lojalitet är, hur kundbeteendet ser ut samt vilka marknadsföringsåtgärder som är effektivast för att rekrytera kunder från konkurrerande operatörer. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts bland Uppsalas studenter samt enskilda intervjuer med sex stycken studenter.

Syftet med denna studie är att i tre läromedel analysera hur genus och etnicitet konstrueras och framställs med hjälp av text och bild i olika sociala kontexter. Detta sker genom en visuell textanalys av tre läseböcker skapade för årskurs Fk-3 tryckta mellan 2000- 2007. De böcker som analyseras i studien är Vi läser. Andra boken, Läs med oss. Mer om Ola, Elsa, Leo och de andra samt Kom och läs! Mer om Moa och Mille B.

Det här är en undersökning över hur studenternas kontaktnätverk ser ut i samband med deras kandidatuppsats. Med uppsatsen vill jag förbättra kunskapen om studenters kommunikationsnätverk. Följande frågor har använts: Hur ser studenters kontaktnätverk ut under deras kandidatuppsats? Vilka människor diskuterar studenter sina kandidatuppsatser med? Hur viktig är kommunikationen med dessa människor? På vilket sätt är dessa människor viktiga? När är dessa människor viktiga under uppsatsen (början, mitten, slut)? Hur viktiga är de formella respektive informella kontakterna för studenterna? Frågorna besvarades av studenter inom Biblioteks- och informationsvetenskap via en webbenkät. Studenterna har haft kontakt med en handledare, en kontaktperson, en opponent och några ytterligare personer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av konsumentens medvetenhet kring varumärken. Detta syfte belyses genom att studera kosmetikabranschen i Polen med fokus på varumärkens attraktionskraft. Frågeställningar: I vilken utsträckning har varumärket en avgörande betydelse vid polska universitetsstuderande kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Vilka andra faktorer är betydelsefulla för dessa kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Metod: Uppsatsen är uppbyggd utifrån ett deduktivt arbetsförfarande och en kvantitativ studie i enkätform. Metodverktyget bidrar till skapandet av en relevant och pålitlig analys av de unga polska kvinnorna och deras inställning till varumärken för kosmetika.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande samt vilka belöningar som är av betydelse för de medarbetare som tillhör den yngre generationen vilken är född på 70- och 80-talet.Metod: För att uppfylla vårt syfte och för att få en bred teoretisk bakgrund har vi genomfört en litteraturstudie inom områdena personalidé, motivation och belönings-system. Vi har även studerat tidigare empiriska under-sökningar som har utförts gällande den yngre genera-tionens värderingar och attityder. Uppsatsen är av förståelsekaraktär och av den anledningen har vi nyttjat intervjuer som insamlingsmetod för vårt empiriska material.Resultat: Våra slutsatser är att möjlighet till utveckling och lärande i en föränderlig arbetsmiljö, stimulerande arbetsuppgifter, god personalidé med bra värderingar, individuell kompetensplanering, självständighet, social gemenskap, flexibilitet, samt utrymme för delaktighet och eget ansvar är viktiga faktorer för den yngre gene-rationen vid deras val av arbetsplats. Den yngre gene-rationen motiveras framförallt av utveckling, ett meningsfullt arbete, den rådande sociala gemenskapen och företagskulturen. Faktorer såsom lön, arbetsmiljö, trygghet, flexibilitet och balans i livet blir viktigare ju äldre de blir.

Bakgrund: I bakgrunden framgår det att den personliga kontakten med mejeriföretagen har minskat med tiden, vilket har resulterat i ett ökat avstånd mellan mejeriföretag och kund. Samtidigt präglas branschen av hög konkurrens. Det har blivit allt viktigare att arbeta för att behålla sina befintliga kunder.Problemformulering: Vilka faktorer är viktiga för mejeriföretagens långsiktiga överlevnad vid omvandling av en rutinmässig kärntjänst?Syfte: Att analysera och jämföra två beställningsmetoder för att se vilka faktorer som påverkar och bidrar till en långsiktig relation.Metod: Uppsatsen utgår från en deduktiv forskningsansats. Både kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetod tillämpas i form av en djupintervju samt en kundenkät.Teorier: Uppsatsen använder följande teorier: Involveringsteorin, Mervärdesteorin, Nätverkssynsättet, Totalkommunikation samt Service profit chain.

Svenska mobiltjänstmarknaden har haft en stadig tillväxt och antalet privata mobilabonnemang närmar sig samma nivå som landets totala antal invånare. Detta kan vara ett tecken på att denna marknad är på väg att bli mättad. Det har visat sig att marknaden präglas av lojalitet och trögrörlighet hos de befintliga kunderna. Uppsatsen syftar till att undersöka hur pass stark denna lojalitet är, hur kundbeteendet ser ut samt vilka marknadsföringsåtgärder som är effektivast för att rekrytera kunder från konkurrerande operatörer. För att uppnå syftet har en enkätundersökning genomförts bland Uppsalas studenter samt enskilda intervjuer med sex stycken studenter.

Effektiv kundsupport har blivit allt viktigare och studier visar på att de kunder som lämnar företag gör det till följd av dålig service. Anledningen till att uppsatsgruppen valt Customer Relationship Management (CRM) som ämnesområde är på grund av egna erfarenheter och upplevelser av dålig och opersonlig kundsupport. På grund av detta finner uppsatsgruppen att det är intressant att undersöka hur företag hanterar kundsupport och hur informationsteknik (IT) kan stödja denna verksamhet. Uppsatsen är skriven ur ett deduktivt angreppssätt som kännetecknas av att empirisk data testas mot befintlig teori. Det empiriska materialet samlades in genom att intervjua fem företag som bedriver support med stöd av IT.

SAMMANFATTNINGOtillräcklig fysisk aktivitet är en riskfaktor för en mängd olika sjukdomar och ohälsotillstånd. Att öka den fysiska aktivitetsnivån i en befolkning har visat sig vara en av de mest effektiva åtgärderna för att förbättra folkhälsan. Primärvården och speciellt distriktssköterskan har en central roll i arbetet med att förändra patienters ohälsosamma livsstilar. Många sjuksköterskor inom primärvården brottas med att kunna ge bra och effektiv rådgivning på en mycket begränsad tid. MI är en evidensbaserad tillämpning av livsstilsrådgivning som används allt mer för att uppnå positiva livsstilsförändringar.Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskan med hjälp av MI på bästa sätt kan hjälpa patienten till en ökad fysisk aktivitetsnivå.

Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att försöka ta reda på vad som motiverar framgångsrika elitidrottare. För att besvara syftet används följande frågeställningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgångar hanterats?Vad är det som har drivit dem framåt?Finns det någon person/personer som har betytt väldigt mycket för dem?Vilken är den viktigaste egenskapen för att nå framgång enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har använts där fyra stycken individer varav två män och två kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 år. Urvalet grundades på goda meriter både nationellt och internationellt.

Då matförgiftningarna runt om i världen stadigt ökar, har livsmedelsinspektörernas roll att kontrollera hur livsmedelsföretagen uppfyller livsmedelslagstiftningen blivit allt viktigare. År 2006 ändrades den svenska livsmedelslagstiftningen till att bli mer överensstämmande med EU:s livsmedelslagstiftning. I och med denna förändring ändrades livsmedelsinspektörernas roll till att kontrollera hur väl livsmedelsföretagens rutiner för egenkontroll uppfyller livsmedelslagstiftningen. För att kommunikationen under de kontroller som livsmedelsinspektörerna utför på livsmedelsföretagen ska kunna fungera på ett effektivt och noggrant sätt, krävs det att båda parter hjälps åt. Då forskningen inom det aktuella området idag kan ses som bristfällig, har detta legat till grund för detta examensarbetes inriktning.

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbättra den organisatoriska konkurrenskraften. Detta kan bland annat uppnås genom ett ökat utnyttjande av kunskapskapitalet. Kunskapskapitalet brukar vanligtvis handla om att utforska tacit kunskap, det vill säga den kunskapen som finns i de anställdas sinnen.Från år 2010 och fyra år framåt förväntas en stor utmarsch av 40-talister från den svenska arbetsmarknaden. Detta kommer att få konsekvenser på arbetsplatserna. Konsekvenserna kommer bland annat att bli i form av underskott i kunskapskapitalet.Syftet med uppsatsen är ta fram en modell som illustrerar hur kunskap kan identifieras och överföras.

Syftet med vår uppsats har varit att utreda om revisorns roll har förskjutits från ?client focus? mot ?public interest?. Vi har också tagit reda på vad revisorerna tycker om sin nya roll. ?Client focus? innebär att revisorerna utför tjänstejobb, de måste vara måna om sina klienter, dessa har rätt att byta revisor vid missnöje.