Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sÄng, samverkan samt olika förhÄllningssÀtt som förekommer i arbetet med mÄngkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollÀrare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten pÄ förskolan och vid sÄngsamlingar. Syftet har Àven varit att undersöka vilken begreppsförstÄelse förskollÀrarna har kring nÄgra begrepp som förekommer i talet om mÄngkultur och hur den förstÄelsen pÄverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mÄngkulturellt land i mÄnga Är, men att den svenska skolan Ànnu inte kommit sÀrskilt lÄngt i sitt arbete med integration. Det har Àven framkommit att förskollÀrarna ser pÄ barnens kulturella bakgrund pÄ skilda sÀtt och att mÄngfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien Àr baserad pÄ semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollÀrare pÄ deras respektive arbetsplatser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka möjligheter har invandrarungdomar till att pÄverka och forma sitt eget liv. De tvÄ olika kulturella bakgrunder vilka dessa ungdomar har i sitt bagage kan nÀmligen mÄnga gÄnger leda till att det stÀlls oftast olika och motstridiga krav och förvÀntningar pÄ dessa ungdomar. Krav och förvÀntningar till vilka invandrarungdomar försöker förtvivlad att anpassa sig för att fÄ omgivningens bekrÀftelse och acceptans, Àven om detta skulle innebÀra att avsÀga sig rÀtten till sjÀlvbestÀmmande och sjÀlvstÀndighet. Undersökningen som redovisas i denna uppsats tyder pÄ att bristen pÄ acceptans begrÀnsar invandrarungdomars frivalsmöjligheter. Eftersom deras sÀtt att vara har sitt ursprung i tvÄ olika kulturella bakgrunder dÀr den ena vÀgrar att acceptera den andra fullt ut och det omvÀnda, kan inte invandrarungdomar vara sig sjÀlva i varje sammanhang utan deras tanke- och agerande sÀtt Àr beroende av det med vem de interagerar..

Syftet med denna uppsats var att undersöka Ätta förskollÀrares instÀllning och förhÄllningssÀtt till mÄngkultur i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer anvÀndes och totalt intervjuades Ätta stycken förskollÀrare frÄn en homogen- och en heterogen förskola. Resultatet visade att förskollÀrarna var positivt instÀllda till mÄngkultur men att de hade svÄrt att lyfta fram mÄngkulturen i verksamheten. Ingen av förskollÀrarna tog tillvara pÄ barns kulturella olikheter i vardagen utan endast vid planerade tillfÀllen. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgra nÀmnvÀrda skillnader mellan de tvÄ förskolorna nÀr det gÀllde att ta tillvara pÄ barns olika kulturella bakgrund.

Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet. FrÄgan vÀcktes om hur eleverna upplevde att intervjua en annan elev och vad de tyckte om det de lÀrde sig om sin intervjukamrat.

Det svenska samhÀllet blir alltmer mÄngkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hÀlso- och sjukvÄrd uppmÀrksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förstÄelse för individers kulturella vÀrderingar Àr det svÄrt för vÄrdpersonal att förstÄ hur individers copingmönster pÄverkas vid ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hÀlsoövertygelser kan pÄverka mÀnniskors copingmönster vid ohÀlsa. Till resultatet anvÀndes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var bÄde kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades.

Syftet Àr att undersöka hur sjuksköterskor kan gÄ tillvÀga nÀr de bedömer behov av och utför postoperativ smÀrtbehandling: vilka brister som kan förekomma samt belysa de faktorer som utgör en god postoperativ smÀrtbehandling. Metoden Litteraturstudie, sökandet av artiklar har gjorts i databaserna: Pubmed, Elin, Cinahl och Academic search.. Resultat Sex teman framkom: Bedömning och utförande, smÀrtlindring i förebyggande syfte, preoperativ information, avbrott i smÀrtbehandling, kulturella olikheter och effektiv smÀrtbehandling. Kommunikationen, multidisciplinÀrtarbetssÀtt och fasta rutiner visade sig vara viktiga komponenter i den postoperativa smÀrtbehandlingen. Mer kunskap kring och om smÀrtbehandling bör ingÄ i grundutbildningen av sjuksköterskor.

Syftet med uppsatsen Àr att skapa ökad förstÄelse för hur musik och rörliga bilder som kulturella minnen kan samspela och upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid. De frÄgestÀllningar som ocksÄ utgör kÀrnan i uppsatsen handlar om hur musik samspelar med rörliga bilder och dÀrmed bidrar till att forma det kulturella minnet runt en tidsepok. Dessutom: huruvida samspelet mellan musiken och bilderna ocksÄ kan upplösa grÀnser mellan dÄtid och samtid.Undersökningen bestÄr av kvalitativa texttolkningar av ett urval scener ur Upp Till Kamp, en svensk tv-serie med lÄngfilmskaraktÀr som Äterblickar pÄ sextiotalet i Sverige. I scenerna finns exempel pÄ olika möten mellan populÀrmusik och rörliga bilder. Musik som vÀxlar mellan att vara vÀlbekant Àldre och nyskriven möter rörliga bilder som vÀxlar mellan att vara autentiska och nyskapad fiktion.Det teoretiska ramverket utgörs av en integration av teorier inom de tre olika fÀlten medier och minne, filmmusik och temporalitet.

Studien syftar till att identifiera de kulturella skillnader, hinder och motsÀttningar som kan uppstÄ i ett Àktenskap mellan en muslimsk man och svensk kvinna. MÀnnen utgör studiens kÀrna eftersom de hÀrstammat frÄn ett annat land och har en muslimsk bakgrund. För övrigt avser studien Àven att belysa pÄ vilket sÀtt man lyckas bemÀstra dessa motsÀttningar.En kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra muslimska mÀn frÄn Mellanöstern har intervjuats. Dessa analyser har genomförts för att belysa problematiken kring blandÀktenskapen, men Àven för att erhÄlla en djupare förstÄelse för de etniska skillnaderna mellan partnerna. Resultat visar pÄ att ett blandÀktenskap inte bara omfattas av kulturella skillnader mellan partnerna utan Àven leder till ett enormt motstÄnd frÄn omgivningen och samhÀllet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka lÀrares instÀllning till de nya kultur- och religionsuttryck som elever med annan bakgrund för med sig in i klassrummet i dagens svenska grundskola.FrÄgestÀllningarVad har grundskolelÀrare för attityder till frÀmmande kulturella och/eller religiösa traditioner och högtider?Finns det en samstÀmmighet bland grundskolelÀrare angÄende hur de ska förhÄlla sig till, och agera i frÀmmande situationer som uppkommer pÄ grund av elevers kulturella och/eller religiösa bakgrund?Finns det nÄgra mönster eller samband mellan lÀrares Äsikter relaterat till Älder, kön etc.?.

Uppsatsen granskar det spÀnningsförhÄllande som existerar mellan HÄrdrockens uttryck och den oinvigda allmÀnhetens moralpanik. Genom sjÀlvpresentation och smakdistinktioner undersöker den ocksÄ hur HÄrdrocken idag har positionerat sig som en etablerad kultur med ursprung och tradition. PÄ sÄ sÀtt behandlar uppsatsen vad och vem som definierar HÄrdrockens kulturella vÀrde och position. Undersökningen görs genom en textanalys av den svenska hÄrdrockstidningen Close-Up Magazine. Uppsatsen granskar Àven hur tidningen positionerar och presenterar sig som betydande aktör inom HÄrdrockens verksamhetsfÀlt..

OförmÄgan att överbrygga kulturella skillnader Àr en av de vanligaste anledningarna till att synergier sÀllan realiseras i samband med förvÀrv. Fallstudien i denna uppsats av Lindex förvÀrv av Twilfit förstÀrker denna Äsikt. Efter förvÀrvet i januari 2002 skulle Twilfit integreras i Lindex. Twilfit hade en flexibel inköpsorganisation med stor kundmedvetenhet. Lindex Ä andra sidan var duktiga pÄ att skapa stordriftsfördelar och fÄ ner kostnaderna vid inköp.

I boken Patterns of Democracy (1999) pÄvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fÄngar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati lÀngs tvÄ separata dimensioner. Den första dimensionen ? exekutiv-partisystem ? behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen ? enhetsstat-federalism ? behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som trots preventiva ÄtgÀrder har en stadigt ökad prevalens i hela vÀrlden, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje Är och som sannolikt kommer att öka mer Àn 50 % de nÀstkommande 10 Ären. I Sverige likt mÄnga andra lÀnder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhÀllen med kulturella skillnader. EgenvÄrden vid diabetes mellitus Àr en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat pÄ etniska minoritetsgrupper och sjukvÄrd utifrÄn skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att pÄvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet Àr viktiga faktorer som pÄverkar dÄlig hÀlsa.

Uppsatsen beskriver hur samhÀllets ekonomiska och kulturella situation pÄverkar reklamens utformning. UtgÄngspunkten i arbetet Àr samspelet mellan samhÀllets situation och reklamens utformning och omfattar Ären 1960 till 2005. Vi har funnit olika företeelser som kan kallas trender i samhÀllets ekonomiska och kulturella situation som till viss del kan kopplas till de trender som iakttagits i reklamen. Vi har Àven sett trender i reklamen som kan sÀgas ha pÄverkat samhÀllets utveckling. DÀrmed kan vi sÀga att det finns en pÄverkan mellan samhÀllets situation och reklamens utformning.

Musikplattformen, som Àr den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vÀnda sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mÄl att erbjuda musikupplevelser av ?högsta kvalitet?. I den hÀr undersökningen försöker jag ta reda pÄ hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som Àr kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för.Undersökningen baseras pÄ en nÀrlÀsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta pÄ vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. PÄ sÄ sÀtt försöker jag visa pÄ vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och pÄ sÄ sÀtt kunna visa pÄ skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet.