Denna uppsats undersöker de spÀnningar - i sprÄk, förstÄelse och kultur - som uppstÄr mellan de ekonomiska och kulturella fÀlten för kulturaktören i ett sponsorsamarbete, med fokus pÄ finansiering, genomförande och resultat. Flerfallsstudien baseras pÄ djupintervjuer med sex kulturaktörer i Stockholm, vars instÀllning till och erfarenheter av nÀringslivssamarbeten skiljer sig Ät. Empirin analyseras utifrÄn Pierre Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus. Philip Kotler och Kevin Lane Kellers teorier om sponsring anvÀnds för att förstÄ nÀringslivets incitament. Analysen Àr gjord utifrÄn ett institutionellt perspektiv och visar att en medvetenhet om ekonomiseringen i samhÀllet i stort pÄverkar utfallet av kulturaktörens nÀringslivssamarbeten.

BakgrundVentilatorbehandling kan orsaka lidande i form av bland annat Ventilator Associerad Pneumoni (VAP) och delirium. Att avsluta behandlingen för tidigt kan ocksÄ orsaka lidande och dÀrför Àr tydliga kriterier för att verifiera urtrÀning och extubation, borttagande av ventilatorn och endotrakealtuben Àr viktiga aspekter i vÄrden och omvÄrdnaden av patienten.SyfteSyftet med studien var att identifiera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urtrÀningar och extubationer hos intensivvÄrdspatienter och att undersöka vilka bedömningsprotokoll för detta som anvÀnds.MetodMetoden har varit en (deskriptiv) litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökning har gjorts i databasen PubMed. Vid sökningen hittades 627 artiklar och av dessa inkluderas 17 artiklar i studien.ResultatResultatet visar att det finns flera kriterier för att verifiera lyckade eller misslyckade urtrÀningar och extubationer, men de mest uttalade kriterierna var, hemodynamisk status, instÀllda/uppmÀtta ventilatorvÀrden, blodgasvÀrden, det mentala/neurologiska tillstÄndet hos patienten och spontant andningstest (SBT).SlutsatsKriterier och dess protokoll Àr viktiga redskap för vÄrdpersonalen för att avgöra nÀr det Àr dags att börja urtrÀning och förbereda för extubation av den ventilatorbehandlade patienten. .

Detta Àr vÄrt C-arbete dÀr vi valde att göra ett sÀllskapsspel av vÄr frÄgestÀllning. Spelet gÄr ut pÄ att producera en film, den spelare som producerar den bÀsta filmen vinner Oscar för bÀsta film och Àven spelet. NÀr man spelar spelet sÄ lÀr man sig hur en filmproduktion gÄr till och vilka komponenter som Àr extra viktiga nÀr det gÀller bedömningen för vinnaren av Oscarstatyetten för bÀsta film..

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka faktorer som pÄverkar de svenska smÄhuspriserna, och i sÄ fall hur och i vilken utstrÀckning. Med stöd av tidigare studier som enhetlig pekar ut bolÄnerÀntan och disponibel inkomst som de faktorer vilka har tydligast inverkan pÄ fastighetspriserna i Sverige, utökas de förklarande variablerna i denna studie med hjÀlp av en stock-flow modell. Tidsseriedata frÄn 1993-2013 behandlas för enhetsrötter och kointegration för att skattas i en regressionsanalys i form en "Error Correction Model", med avsikten att utreda bÄde ett kort- och lÄngsiktigt samband. Resultatet bekrÀftar reporÀntan och disponibel inkomst som tvÄ viktiga faktorer för att förklara det lÄngsiktiga sambandet med priserna pÄ smÄhus i Sverige, tillsammans med ytterligare faktorer sÄsom BNP, hushÄllens skuldsÀttning och arbetslösheten. PÄ kort sikt Àr dels den historiska utvecklingen av huspriserna en nyckelfaktor, men faktorer som disponibel inkomst, rÀnta, BNP och hushÄllens skuldsÀttning Àr ocksÄ viktiga krafter för att förklara smÄhuspriserna.

I detta examensarbete beskriver jag utifrÄn olika teorier arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till hur man dÀr arbetar med och ser pÄ elevernas motivation till skolarbetet. Jag jÀmför dessutom Kunskapsskolans elever och en kommunal skolas elever dÄ det gÀller deras syn pÄ betydelsen av olika faktorer i skolarbetet som kan pÄverka deras motivation att göra ett bra skolarbete. Syftet Àr att beskriva och analysera arbetet pÄ Kunskapsskolan i relation till olika teorier om motivation och att jÀmföra olika skolors elevsyn pÄ olika faktorer i skolan som kan pÄverka motivationen för skolarbetet. Jag gör en elevenkÀt pÄ de bÄda skolorna och gör elev- och lÀrarintervjuer pÄ Kunskapsskolan. Resultatenvisar attmÄnga av de ÄtgÀrder man anvÀnder sig av pÄKunskapsskolanÀr i linje med olika motivationsteorier.

MÄnga skolor och kommuner har pÄ frivilligt initiativ, utan krav frÄn staten eller lÀroplaner, infört ett Àmne pÄ skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap Àr ett alltför vagt begrepp och att de frÄgor som i tanken dyker upp vid omnÀmnande av begreppet egentligen bör ingÄ i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt Àmne. Ett traditionellt tÀnkande inom skolans syn pÄ undervisning Àr att faktakunskaper anses viktigare Àn till exempel social kompetens. MÄnga skolor har kanske nÄgon temadag under en termin dÀr man tar upp mÀnskliga rÀttigheter och andra viktiga vÀrdegrundsfrÄgor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frÄgestÀllningarna. Kan det finnas en vinst med att lÀra elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmÄga till en god social kompetens? MÀnskliga rÀttigheter och respekt Àr ett stÀndigt nÀrvarande och aktuellt Àmne som Äterfinns i lÀroplanen - Lpo 94, i vÀrdegrunden, och i barnkonventionen.

Tredjepartslogistikföretag (3PL-företag) har vuxit fram allt mer pÄ senare tid och en av de vanligaste tjÀnsterna som 3PL-företag erbjuder Àr transporter. Transporter Àr en avgörande del av mÄnga företags logistikkedja. Det stÀlls olika krav pÄ transportbolagen beroende pÄ vad syftet Àr med outsourcingen, vilken bransch som företagen som köper tjÀnsterna befinner sig i och varornas egenskaper eller storlek. Transporter av maskiner skiljer sig en hel del frÄn transporter av andra produkter dÄ maskiner Àr otympliga och ofta behöver speciella dispenser och lastbilar.VÄr problemformulering för vÄr studie Àr: Hur viktiga Àr olika parametrar vid val av transportleverantör av maskintransporter pÄ den svenska marknaden?Efter att ha gjort en omfattande genomgÄng av den existerande litteraturen fann vi flera parametrar som enligt teorin hade inverkan pÄ val av transportbolag.

Min uppsats handlar om hip hop som ungdomsfenomen. Syftet Àr att belysa breaking som en del av hip hop-kulturen och vad breaking bestÄr av. Hip hoppens utveckling och kulturella drag i relation till hip hoppens fyra element rapmusik, breakdance, dj: s och graffiti beskrivs. Jag har ocksÄ undersökt vad breaking betyder för utövarna och vad de vill uttrycka med dansen. I mitt resultat sammanfattas mina observationer, intervjuer och studier av texter.

Denna studie handlar om hur pedagoger pÄ olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som Àr mer och mindre mÄngkulturella, vi har ocksÄ jÀmfört arbetet pÄ förskolor i tvÄ orter, dels i Uppsala som Àr en relativt stor stad och en mindre ort Sala.  Resultatet visar att det inte fanns nÄgra större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gÀller pedagogers arbete med mÄngkultur eller förhÄllningssÀtt till barns skilda kulturer. DÀremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mÄngkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istÀllet Àr begrÀnsad till enstaka aktiviteter och tillfÀllen..

Det kulturella smalhetsidealet innebÀr negativa konsekvenser för individens psykologiska vÀlbefinnande. Individen upplever en diskrepans mellan den ideala kroppsformen och hur de sjÀlva ser ut. Den sociala konstruktionen av den kvinnliga och manliga kroppen skapar olika villkor för kvinnor och mÀn att förhÄlla sig till sin kropp som ett subjekt eller objekt. Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av sjÀlvskattningsskalor mÀta upplevelse av objektifiering, body-esteem, restriktivt Àtande och motionsvanor hos kvinnor (n= 61) och mÀn (n= 53). Kvinnor upplever större objektifiering, har lÀgre body-esteem, Àter oftare restriktivt samt motionerar oftare för att kontrollera vikten jÀmfört med mÀn.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.

Äldreomsorg Ă€r i snar framtid i stort behov av mer arbetskraft och enligt SCB redan 2032 kommer det rĂ„da stor arbetsbrist inom omrĂ„det. För att kunna behĂ„lla den arbetskraften som redan arbetar inom omrĂ„det Ă€ldreomsorg bör vi ta reda pĂ„ mer om deras tankar om ledarskap, motivation och om upplevelsen av arbetsglĂ€dje och vilka preferenser och vilka faktorer det beror pĂ„. Syftet med denna studie Ă€r att öka kunskapen om vilka förvĂ€ntningar nĂ„gra av den yngre generationen medarbetare har pĂ„ ledare samt vad som motiverar dem till att arbeta inom Ă€ldreomsorgen. Till denna studie valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer. Fem respondenter födda mellan 1978 fram till 1995 deltog i studien.

Den hÀr uppsatsen behandlar kritiska framgÄngsfaktorer vid implementeringen av ett affÀrssystem pÄ ett tjÀnsteföretag. Den teori som finns idag behandlar framförallt tillverkande företag vilket gör det intressant att undersöka om samma framgÄngsfaktorer ocksÄ pÄverkar ett tjÀnsteföretag..

Det finns ingen entydig bild av hur man ska uppfatta innovation. Vi kan dock sĂ€ga att det hĂ€nger intimt samman med kunskap. Ur denna synvinkel Ă€r det intressant att styra kunskaper sĂ„ att de blir en resurs för företaget via knowledge management. VĂ„rt syfte Ă€r att undersöka hur styrsystem förhĂ„ller sig till kunskap och innovation i ett kunskapsintensivt företag genom att med kvalitativ metod studera hur medarbetare pĂ„ Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Lund upplever sin arbetssituation.Vi kommer till slutsatsen att styrsystem pĂ„verkar kunskapsutveckling och innovation via vertikal elasticitet. Strukturella, sociala och kulturella dimensioner menar vi inte i sig ger en tillfredstĂ€llande bild av de erfarenheter undersökningen gör..