I denna studie undersöktes hur 291 individer som genomgått en Gastric Bypass för mer än två år sedan skattade sin psykosociala hälsa. Syftet med studien var att undersöka samband mellan den psykosociala hälsan och hur länge respondenterna hade varit opererade, eventuell Viktuppgång samt hur länge i livet respondenterna haft obesitas. Mätinstrumenten som användes var Satisfaction With Life Scale (livstillfredsställelse), Social Physique Anxiety Scale (social kroppsångest) samt Rosenberg Self- Esteem Scale (självkänsla). Resultaten visade att ju längre tid det var sedan patienterna opererades samt ju mer patienterna ökade i Vikt, desto lägre skattades den psykosociala hälsan. Vidare skattade de patienter som varit obesa hela livet, högre social kroppsångest jämfört med patienter som rapporterade att de haft perioder i livet som normalViktiga..

Förändringen av villkoren på arbetsmarknaden har gjort det högst aktuelltatt studera begreppet anställningsbarhet. Att begreppet används mellanolika parter utan att en samstämmighet finns är ett stort problem. Syftetmed denna studie var att undersöka prediktorer för anställningsbarhet.Dessa prediktorer var självtillit, kön, utbildning, ålder samtyrkeserfarenhet. Jämförelsen gjordes mellan 10 olika yrkesområden.Studien baseras på 2080 personer från en arbetslivskohort genomförd avBerntson med kollegor (2005). Resultaten visade dels att prediktorernaskiljer sig åt mellan yrkesområdena och dels att det finns en huvudeffektav yrkesområden och anställningsbarhet.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man står inför stora rekryteringsbehov och på grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanställda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR på Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkätundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna är att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sätta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbättra och tydliggöra strukturen. Större Vikt bör även läggas vid att erbjuda de nyanställda ett socialt stöd från såväl mer erfarna medarbetare som jämlikar när de börjar.För att introduktionen ska bli framgångsrik är det Viktigt att den följs upp regelbundet och att den är flexibel för förändringar, men också att det sätts press på introduktionen från en högre nivå, att chefer och ledningen uttrycker att det är Viktigt..

Denna kvalitativa studie undersöker hur behandlare inom socialtjänsten och barnpsykiatrin möter och skapar förtroende tillbarnsom har bevittnat våld i nära relationeroch vilka metoder som sätts in. Studien baseras på intervjuer med fyra yrkesverksamma personer medstor erfarenhetavatt möta barn som bevittnat våld. Metodentolkas i en form från Antonovskys salutogena modell, känslan av sammanhang, KASAM.Resultatet visaratt som behandlare så måste mötet med barnet sker i sittsammanhang och att det är deras sanning somska vara vägledande. Vidare är det av stor Vikt att skapa goda relationer till barnets omsorgsgivare..

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst Vikt vid.

Bakgrund: ÖverVikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. ÖverVikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av Vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande.

Uppsatsen behandlar dagens kontorshyresgästers preferenser vid val av lokalisering. Arbetet har begränsats geografiskt till kontorsmarknaden i Stockholms CBD samt Kista kontors-område.De lokaliseringsval som utreds i studien har delats in i två olika grupper av parametrar. I den första gruppen behandlas parametrar som kopplas samman till de traditionella lokaliseringsteorierna. I den andra gruppen behandlas parametrar som är starkt knutna till företags statusbyggande. För att ta reda på vilka parametrar som är Viktiga för företag har en studie genomförts.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns språkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att främja barns språkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij är de pedagogiska teoretikerna som vi har utgått ifrån gällande teorier inom läro-processer. När det gäller arbetssätten för att främja barnens språk stimulering utgick vi från forskning. Studien är en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien är att synliggöra hur litteracitetshändelser skapas i förskolans vardag samt hur pedagoger och barn förhåller sig till dessa. Utgångspunkten är ett sociokulturellt perspektiv och studien genomförs utifrån en etnografisk metodansats. Empirin består av tre dagars videofilmande aktiviteter på en förskola. Den insamlade empirin är sedan analyserad ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på vad som händer i interaktionen mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Resultatet från studien visar på att barn i många fall skapar och bjuder in till litteracitetshändelser på eget initiativ.

Uppsatsens undersökning bygger på hur en manlig gymnasielärare kommenterar elevarbetenur ett genusperspektiv. Tidigare forskning visar att det finns en tendens att pedagoger bemöter pojkar och flickor olika. Resultatet av undersökningen är baserat på 24 elevuppsatser, skrivna av gymnasieelever, med bifogade lärarkommentarer. Studien lägger även stor Vikt på huruvida läraren bedömer elevtexter olika, beroende på vilket program eleverna studerar vid. Elevuppsatserna härstammar från två gymnasieprogram, då 13 stycken kommer från ett teoretiskt program och 11 stycken från ett yrkesförberedande program.

För att på ett effektivt sätt uppnå konkurrensfördelar på dagens marknad krävs det att företag finner nya strategier för att bli konkurrenskraftiga, en strategi är att verka på en eftermarknad. Företagskunder utgör en mindre marknad och beroendet mellan parterna är större (jämfört med privatkunder) påvisar detta att relationen är en Viktig del i en B2B-miljö. Service-Dominant logic (S-D logic) beskriver hur ett paradigmskifte sker där kunden betraktas som värdefullt humankapital och företag vinner konkurrensfördelar genom långsiktiga relationer, värdeskapande tillsammans med kund och utbyte av kunskap genom interaktivt processarbete. Syftet med denna studie är att undersöka på vilka sätt företaget Komatsu Forest kan vinna konkurrensfördelar genom att implementera S-D logic. De strategier vi testar är front-line employee (FLE) ? personal med kundkontakt, butikslandskapet, varumärket och den interna kommunikationen.Studien baseras på kvantitativa studier med en kompletterande kvalitativ studie.

Redovisning är en Viktig informationskälla för investerare i deras beslut om att köpa, sälja och behålla aktier. Det är således av Vikt att denna information är tillförlitlig. För att skydda investerare bildades 2003 ?Panelen för övervakning av finansiell rapportering?, vilken sedan dess verkat som ett privat organ för redovisningstillsyn av bolag noterade på Stockholmsbörsen. Under 2006 beslutades att Panelen skulle läggas ned.

BakgrundPalliativ vård innebär vård vid livets slutskede och är enligt World Health Organisation ett tillvägagångssätt där målet är att få en förbättrad livskvalitet hos patienter och dennes närstående, som står inför de problem som kan uppkomma vid livshotande sjukdomar. I livets slutskede är det ofta komplicerat att vara en närstående. Det kan vara den näståendes första konkreta möte med döende och döden. Ansvaret för att säkerställa att patienten mår så bra som möjligt kan vara självklart för många närstående, medan det för andra kan innebära stora uppoffringar. De närstående lever i en ovisshet där de är oroliga för den som är sjuk, utan att veta vad som kommer att hända och det skapar en oro inför framtiden.SyfteSyftet med denna studie var att beskriva de närståendes erfarenheter av stöd vid palliativ vård.MetodEn litteraturbaserad studie valdes som metod för att besvara syftet och få en översikt på det nuvarande kunskapsläget.

Uppsatsen syftade till att undersöka de anställdas motiv för att delta i friskvårdssatsningen. I uppsatsen skall det synliggöras hur de anställda motiverar sitt val till friskvård. Jag valde att göra en enkätundersökning som avsåg att mäta motivationsmönstret bland de anställda vid två olika företag Alla som fått en förfrågan om att delta i friskvården som företaget erbjuder, fick en enkät där det fanns 12 frågor att besvara. De vanligaste anledningarna för de anställda att delta i friskvården var för att bli piggare, stressa ner och bibehålla Vikten/gå ner i Vikt, de vanligaste anledningarna för det anställda att inte delta i friskvården var att det inte fanns några friskvårdalternativ som passade dem, de ville ha fler friskvårdsalternativ att välja bland. De ville även att friskvården skulle finnas vid företaget och/eller ske på arbetstid.