Bakgrund:I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram ännu tydligare än vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 står det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstå och förändra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero på många olika orsaker. Till exempel kan det bero på historieundervisningens upplägg eller elevernas förmåga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet från vår studie förhåller sig till tidigare forskning inom ämnet.Syfte:Syftet är att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har använts i vår studie är fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jämfört med resultat från tidigare forskning.

I Norden har humle använts vid ölbryggning sedan Vikingatiden. Under historisk tid var öletmer än bara en dryck, det innehöll så mycket kalorier och näringsämnen att det kunde ersättaen hel måltid (Karlsson Strese 2008).Skåne har under historiens gång tillhört både Danmark och Sverige. Vid freden i Roskilde år 1658 blev Skåne svenskt och har varit det sedan dess. Efter freden började Skåne försvenskas och de svenska lantmätarna började framställa kartor över det skånska landskapet. Humle är den enda gröda som historiskt varit lagstadgad att odla i Sverige, även i Danmark har det funnits lagar om humleodling.Detta examensarbete är en studie av lantmäteriakter som bygger på geometriska kartor, där humleodlingar i Skåne mellan åren 1658 och 1758 studerats.

I denna uppsats presenteras ett förslag till läsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [Stæinn] kveðsk hær[sa] s?[n]a længi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.

Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

Restaurering av trädgårdar blir alltmer vanligt. Dilemmat är vilken tidsperiod som är den rätta att utgå från och hur stor plats dagens trädgårdskultur ska få ta. Gården som jag arbetat med i mitt examensarbete har anor ända tillbaka till Vikingatiden men jag har valt att inrikta mig på 1800-talet. Detta på grund av att den nuvarande gårdsbilden uppkom på 1800-talet. Tanken med arbetet är inte att skapa en helt genuin 1800-tals trädgård utan tanken är mer att man i trädgården ska uppnå en viss känsla av 1800-tal.

Denna undersökning är en fallstudie av Birka en del av världsarvet Birka och Hovgården. Birka tros ha varit en aktiv köpstad under Vikingatiden och är en betydelsefull del av Sveriges historia. Ett världsarv är ett natur- eller kulturminne som anses så värdefullt att det har betydelse för hela mänskligheten. Själva platsen och mötet med kulturmiljön är en viktig del av studien. Det finns idag tre huvudaktörer som förvaltar och driver Birka.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan Vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.

Den domesticerade hönan har följt människan i mer än 8000 år. Den spreds frånAsien via Ryssland till Europa och har funnits i Sverige sedan Vikingatiden. Under större delen av denna tid har ingen medveten avel utövats och hönsen har anpassats naturligt till de miljöer de befunnit sig i. Denna typ av höns är vad vi idag kallar lantrashöns. De är härdiga och anpassade efter det område de huvudsakligen utvecklats i.