Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt uppfattningar om undervisning och lärande i relation till Internetanvändning i skolan skiljer sig mellan gymnasieelever som går yrkesförberedande och som går studieförberedande program. Sammanlagt 55 elever i en gymnasieskola ingick i studien. Datainsamlingen bestod av enkäter. Studiens resultat visade att fler elever i båda grupperna ansåg att Internetanvändning har en positiv inverkan på undervisning och lärande än de som ansåg att inverkan är obetydlig. Ingen elev ansåg att lärande påverkas negativt och en elev ansåg att undervisningen påverkas negativt av Internetanvändning.

Uppsatsen omfattar en analys och jämförelse av EU:s och Sveriges målsättningar,strategier och faktiska bistånd för de tre baltiska staterna i tidsperioden 1998/99. Somteoretiskt ramverk har det vidgade säkerhetsbegreppet med Barry Buzans tolkning frånboken People, States and Fear: an agenda for international security in the post- coldwar era. Ur teorin så används de fem sektorerna politiska, ekonomiska, sociala, miljöoch militära detta som ett analytiskt sorteringsverktyg för att sedan överskådligt kunnajämföra och prioritera sektorerna och dess innehåll med varandra. Genom detta så skaett resultat vara möjligheten att se om Sverige koordinerar sitt bistånd med EU:s..

Detta är en undersökning om hur elever själva visar vad de har lärt sig och hur de vill lära sig. Eleverna är de viktigaste personerna i skolan. Genom att involvera dem i denna undersökning kunde de visa hur de med det vidgade språkbegreppet genom lek och fantasi lär av varandra. Här menar jag att eleverna undersöker med dans, teater, rita och bygga med lera, hur de tillsammans bygger upp ett situerat minne och lär av varandras erfarenheter. Det är i leken tillsammans med varandra, som barn och elever bearbetar abstrakt kunskap för att göra den tillgänglig. När barn leker underlättas dessa övergångar. För att göra denna undersökning möjlig skapade jag tillsammans med eleverna en gemensam imaginär värld med hjälp av en pivå, det vill säga en brygga mellan verklighet och fantasi, Pinki. Vi tillsammans skulle hjälpa Pinki, som är en tillfällig besökare här hos oss, att lära sig matematik.Undersökningen utgår från frågeställningen:Hur kan tredjeklassare i rollen som medforskare undersöka hur det vidgade språkbegreppet genom leken kan verka som inkluderingsverktyg i en designpedagogisk undersökning?De elever som blev mina medforskare i undersökningen kommer från en skola i Stockholm och genom att analysera undersökningsresultaten med sociokulturell teori kan jag som pedagog lära mig hur eleverna ser på matematik genom att låta eleverna berätta för varandra.

Den här uppsatsen tar upp möjligheterna att få elgitarr och stråkorkester att samklinga trots deras skilda klangfärger och speltekniker. Som grund att applicera min forskning på har jag skrivit manus och spelat in en ljudnovell. Till den har jag sedan komponerat bakgrundsmusik bestående av stråkorkester och elgitarr. För att möjliggöra inspelning och bearbetning av musiken har jag använt ett sequenserprogram som heter Cubase. I processbeskrivningen går jag igenom sex olika exempel från ljudnovellens musik och redogör för hur jag provat olika spelsätt och redskap.

I denna undersökning studeras 20 MVG-texter från det nationella provet i Svenska B. Syftet är att undersöka spannet MVG: om det finns gemensamma högbetygsdrag samt könsskillnader och olikheter mellan texttyper. Vissa undersökningar genomförs på samtliga 20 texter; på fyra texter utförs mer djupgående analyser. Fyra texter bedöms av oberoende bedömare och erhåller nya betyg. Resultaten visar att spannet MVG är brett även om genomsnittliga värden för materialet som helhet visar på en del traditionella högbetygsdrag, exempelvis textlängd.

Detta arbete behandlar de omvärldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet är att ge läsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvärlden och vilka slutsatser de drog utifrån analysen. Samt att för läsaren åskådligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys av i huvudsak fem olika dokument från de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till ämnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvärldsanalyser. Slutligen jämförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen..

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

Studien ar en analysering av omskrivningsregler framtagna av Decker (2003), dessa omskrivningsregler har implementerats i ett verktyg som heter CogFLUX. Syftet med dessa omskrivningsregler ar att forenkla det svenska spraket och gora det mer lattlast. CogFLUX tar en given text som input och omskrivningsregler valjs ut och appliceras pa texterna med hjalp av verktyget. Detta verktyg returnerar sedan en omskriven text och de tre olika lasbarhetsmatten LIX, OVIX och NR for texten. Syftet med studien har varit att se huruvida olika permutationer av en given uppsattning omskrivningsregler ger olika resultat matt med lasbarhetsmatten samt om det finns kombinationer av omskrivningsregler som fungerar battre an andra.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Det lättlästa språket undersöks inom tre olika texttyper på Centrum för lättläst. Texttyperna är tidningen 8 SIDOR, böcker från LL-förlaget samt samhällsinformation (broschyrer) från Lättläst-tjänsten. Syftet är att ta reda på hur texttypen påverkar den lättlästa texten. Texterna undersöks när det gäller ordnivå, meningsnivå och textbindning.Undersökningen visar att det finns ett tydligt lättläst koncept. Men det finns också stora skillnader, både mellan texttyperna och mellan enskilda texter.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lärandemiljöer med fokus på språkutveckling. Vi är även intresserade av att få veta vilka faktorer som påverkar pedagogerna i deras undervisning. I vår undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger på två olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angående deras undervisning. Skolorna är olika varandra på så sätt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmål och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andraspråk. De slutsatser vi kommit fram till är att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som är den bästa lärandemiljön för sina elever. Vi har sett spår av flerstämmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

I denna projektredogörelse undersöks en elevs syn på sin skolgång, lärande och sitt låttextskapande genom att en kvalitativ intervju har genomförts. Ett filmat material har skapats där denna intervju utgör grunden för en dokumentär som har för avsikt att berätta en historia om dagens skola. Projektredogörelsen behandlar också vad intervjupersonen upplever vara väsentligt för att hon skall lära sig saker och hur hon ser på de låttexter hon skriver i förhållande till det hon producerar i skolan. Genom att examensarbetet har en gestaltande del, den dokumentär som skapats, ställs också frågan i arbetet vad detta eventuellt tillför och betyder för undersökningen i sin helhet? Projektredogörelsen diskuterar också KME-lärarens eventuella möjlighet att skapa meningsfullt lärande i skolan.

Studien undersöker Linköpings kommuns externa webbplats och hur lättillgänglig den information som finns där är för en äldre målgrupp med utgångspunkt i framförallt språk och layout. Metoderna som använts för att samla in data är intervjuer och observationer samt en textanalys som utgår från det vidgade textbegreppet. Resultatet visar att de äldre hade vissa svårigheter med att hitta fram till rätt information, främst på grund av hur olika begrepp användes på sidorna, svag förståelse för länkhierarki och layout, fysiska svårigheter samt inställning och vana. För att göra webbplatsen mer lättillgänglig kan man till exempel jobba med visuell framskjutenhet, bilder och förenkla språket..