När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

F?ljande arbete ?r ett f?rsta steg mot att teckna en egen, personlig kompositionsprocess och ett utforskande av det egna kompositionsarbetet. Detta sker genom en f?rdjupning i f?rfattarens kompositionsprojekt f?r piporgel via ett antal teoretiska perspektiv p? nostalgi, kyrkorummet, orgel och komposition. F?rfattaren samtalar med ett antal r?ster (Karin Johannissons id?historiska bild av nostalgi, Per Magnus Johanssons psykoanalytiska perspektiv p? konstn?rskap t.ex.) som skapar en v?v av tankar och perspektiv genom arbetet..

Tidigare forskning visar att ungdomar som bor i stigmatiserade bostadsorter bär med sig fragmenterade bilder av sina områden. Genom detta arbete vill jag skapa en förståelse för hur de förhåller sig till de mångfacetterade och färgstarka beskrivningarna i relation till den upplevda bilden av sitt hem. En rådande negativ mediebild samt en diskurs som kategoriserar människor i ett Vi och Dem  påverkar ungdomarnas självbild och identitet. Ungdomarna upplever sitt hem som något positivt och som de kan identifiera sig med, samtidigt som de brottas med negativa beskrivningar som de får överförda genom media och allmänna diskurser. Syftet med detta arbete har varit att undersöka ifall ungdomarna använt sig av retoriska strategier för att förhandla och navigera mellan den upplevda bilden och den mediala/diskursiva bilden.

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rådet lämnat statistik som visar att en fjärdedel av alla anmälda ekonomiska brott i Skaraborgsområdet är bokföringsbrott. En fjärdedel är en stor andel och borde undersökas mer ingående. Det är oklart hur många anmälningar som har kommit från revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmälda ekobrott kommer från revisorer. Det finns flera studier som menar att anmälningsskyldigheten inte har haft någon effekt på förhindrandet av ekobrott då få anmälningar har kommit från revisorer.

"Hen" har det skrivits mycket om i populärkulturella skrifter samt diskuterats om i debatter och i radioprogram, men ordet har inte i stor utsträckning avhandlats i en akademisk kontext. Jag känner att det är nödvändigt att analysera "hen" ur ett teoretiskt perspektiv, och få kunskap om hur begreppets användande i förskolan skulle fungera. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur barn på förskolan reagerar på begreppet "hen" i ett socialt och språkligt sammanhang.Som förskolepedagog har jag förmånen att få arbeta med barn och kan via min roll utföra en mindre typ av studie på en mindre barngrupp för att få svar på följande:Hur ser barn på användandet av begreppet "hen", vad är deras perspektiv på ordet, och hur reagerar de på begreppet i förskolemiljön?För att utöka kunskap om barnens perspektiv på begreppet är deltagande observation valt som vetenskaplig metod. Denna utförs tillsammans med förskolans barn i förskolans miljö i olika aktiviteter och sammanhang.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Studiens syfte är att undersöka hur och om yrkesverksamma pedagoger arbetar med föräldrainflytande i förskolan för att följa läroplanens riktlinjer och att undersöka vilka förväntningar pedagoger och föräldrar har på föräldrainflytande. Samt att undersöka hur pedagoger anser att de arbetar med föräldrainflytande i förskolan, vilka möjligheter och hinder som finns, hur ser föräldrar och pedagoger på föräldrainflytande samt anser föräldrar att de får ha inflytande i förskolan? Genom intervjuer har 6 förskollärare samt 6 föräldrar delgett sina perspektiv, tankar och erfaranheter på föräldrainflytande i förskolan. Resultatet visar att både förskollärarna och föräldrarna ansåg att föräldrainflytande är viktigt, och att det är föräldrars rätt att ha inflytande. Föräldrarna upplevde att de inte kunde vara med och ha det inflytande på förskolans verksamhet som de hade önskat, och som de påtalade var deras rättighet. Föräldrarna var också osäkra för vilket inflytande de kunde få ha, hur mycket och inom vilka områden.

Jag är av den uppfattningen att det idag kryllar av bra artister och låtskrivare, men många av dem får aldrig något genombrott. För att lyckas behöver man skriva ett unikt material, alternativt så behöver man redan vara ett känt varumärke som artist. Detta är kortfattat mina uppfattningar om musikbranschen i dagsläget.Hur tar man då sig fram som låtskrivare och hur kan man utvecklas? Dessa var frågeställningar som dök upp i mitt huvud efter att jag gav ut ett musikalbum våren 2012, då jag direkt konstaterade hur pass svårt jag tyckte det var, att få folk att uppmärksamma albumet.Efter detta bestämde jag mig för att ta mig själv ur min trygghetszon, och börja skriva musik med människor som jag inte känner sedan tidigare. Jag ville vidga mina vyer och få nya idéer, kanske även byta stil helt, om så skulle vara nödvändigt! Vilken var min stil? Jag bestämde mig för att skriva musik med andra, för att sedan kunna undersöka vilka eventuella fördelar respektive nackdelar som detta skulle föra med sig - i jämförelse med att skriva musiken på egen hand.

Hälsosamtal med elever i skolan är ett arbetssätt för att främja barns hälsa. Studiens syfte är att beskriva förutsättningar för ett bra hälsosamtal utifrån ungdomars perspektiv. 16 individuella intervjuer med ungdomar på högstadiet och gymnasiet genomförda inom ramen för ett större forskningsprojekt har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar hur ett elevcentrerat, tryggt och strukturerat hälsosamtal skapar förutsättningar för lärande, reflektion, motivation, relation och delaktighet. Ungdomarna uttrycker önskemål om ett elevcentrerat hälsosamtal, anpassat efter deras individuella behov och önskemål.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Studien berör samspelet i lärare-elevrelationen och har ett socialpsykologiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever ser på relationen till sina lärare, både så som de upplever att den är och så som de önskar att den skulle kunna vara. Det är således gymnasieelevers uppfattningar som är det centrala i uppsatsen. Arbetet har genomförts genom en djupare litteraturstudie där olika faktorer som påverkar samspelet har belysts, både ur ett lärare- och elevperspektiv. Därtill har åtta gymnasieelever intervjuats.

När Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, utarbetade ett utvecklingsarbete som skulle syfta till en mer kundorienterad fastighetsförvaltning bland de kommunala bostadsbolagen gav Karlstads Bostads AB sin tjänsteutvecklare i uppdrag att implementera detta i vissa av företagets bostadsområden. Utvecklingsarbetet, vilket till en början skulle vara ett tvåårigt projekt, syftar i grund och botten till att skapa trygghet i boendet. Denna ska uppnås genom att ha en nära relation till kunden, erbjuda servicetjänster som underlättar vardagen och bryter ensamheten, men också genom att anordna aktiviteter för kunderna i området.Rud i Karlstad har tidigare ansetts vara ett problemområde med mycket skadegörelse och hög omflyttningshastighet, vilket har gett bostadsområdet ett dåligt rykte. KBAB vill genom sitt projekt för att skapa en god kundrelation få bort detta rykte och istället erbjuda sina kunder trivsamma och trygga bostadsområden, vilket ska leda till en lägre omsättningshastighet och minskad vakans. Detta i sin tur leder till en ökad lönsamhet för företaget.Med teorier om kundorientering och relationsmarknadsföring visar forskare på att ett kundorienterat tjänsteföretag måste anpassa sina tjänsteerbjudanden utefter kundens behov och önskemål.

Uppsatsen behandlar kvarstad på fartyg ur ett svenskt perspektiv. En genomgång görs därför av det regelverk som styr det svenska kvarstadsinstitutet, nämligen rättegångsbalken, samt det internationella regelverk som styr kvarstad på fartyg, nämligen arrestkonventionen från år 1952. Kvarstad på fartyg handlar i de flesta fall om kvarstad till skyddande av ett fordringsanspråk varför det endast är dessa typer av kvarstad som behandlas. Enligt arrestkonventionen har konventionsländerna möjlighet att tillämpa sina nationella regelverk i tillägg till arrestkonventionens regler, varför uppsatsen även belyser de skillnader som finns mellan svensk rätt och andra länders tillämpning av konventionsreglerna. Kvarstad som avser ett fordringsanspråk syftar till att säkerställa en fordran för senare utmätning, uppsatsen behandlar därför även slutligen verkställighet av kvarstad.