Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Detta examensarbete syftar till att belysa hur likheter och skillnader i synen på arbetet med elever i behov av särskilt stöd är hos: vårdnadshavare, assistenter, fritidspedagoger, lärare, pecialpedagoger, rektorer, barn- och utbildningschefer och de politiskt ansvariga i två olika stora kommuner, (6 500/80 000 invånare) ser på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Examensarbetet handlar särskilt om elevernas möjligheter till det som står skrivet i Lgr 11 under rubriken: Värdegrund och uppdrag att: ?[?] utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas? (skolverket 2012:8). I skolverkets Allmänna råd och kommentarer kvalitet i fritidshem skriver skolverket: Enligt läroplanen skall hänsyn tas till barns olika förutsättningar och behov. Vid resursfördelning ärdet viktigt att hänsyn tas till faktorer som områdets sociala karaktär, barnens ålder, kön,personalens kompetens, lokaler och utemiljöns utformning, antal barn med annat modersmål änsvenska, antal barn i behov av särskilt stöd samt barngruppens storlek.(Skolverket 2007) Litteraturgenomgången med dess bilagor kan användas som ett material för att läsaren ska kunna sätta sig in i vad de olika diagnoserna innebär och hur diagnostisering genomförs.

Informationssäkerhet handlar om att skydda viktig information oavsett format för att garantera dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras av kommuner, med fokus på den administrativa verksamheten. Metoden som används är en kvalitativ studie baserad på intervjuer som har genomförts i ett urval av Skaraborgs kommuner. Resultaten visar att kommunerna har ett tillräckligt skydd för flera områden men också att det finns områden med brister främst relaterade till rutiner, efterlevnad och utbildning där kommunerna med fördel kan arbeta efter tillgängliga standarder. Som en del av arbetet presenteras även ett antal förbättringsförslag bland annat relaterade till utbildning av användare och ansvariga, som kan användas av kommunerna.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen.

På sjukhus och vårdcentraler har antalet vårdepisoder med alkohol- och drogrelaterade sjukdomar ökat drastiskt de senaste åren. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva vårdpersonals bemötande av personer som lever med alkohol-/drogberoende. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar. 24 artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Vårdpersonal upplevde känslor som oro, rädsla och utsatthet i möten med människor som lever med alkohol- eller drogberoende, vidare kände många att vårdpersonal de inte ville behandla dem och många saknade förståelse för sjukdomen. Rådgivning gavs i varierande utsträckning, men ett stort antal vårdpersonal var ovilliga att hjälpa, vilket ofta berodde på bristande kunskap.

Kommunikationen och därmed informationsutbytet anses utgöra en central del i vården och behövs för att upprätthålla en gynnsam vårdrelation mellan vårdpersonal och patient. Sjuksköterskan ska bedriva en vård som ska främja hälsa, lindra lidande, förebygga sjukdom och återställa hälsa enligt International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor. Sverige och flera delar av världen blir mer mångkulturellt befolkat och detta medför en förändring i vårdandet av dessa patienter, mot ett mer så kallat transkulturellt vårdande. Språkbarriärer inom vården kan försvåra informationsutbytet mellan patient och vårdgivare. Om informationsutbytet inte fungerar kan det resultera i att samspelet brister mellan patienten och sjuksköterskan.Syftet med arbetet är att belysa språkbarriärer mellan patient och sjuksköterska, vilka faktorer som påverkar dessa och vilka effekter de ger på vården.

Alla människor upplever någon form av kris under sin levnadstid. Hur man reagerar vid en krissituation samt vad som anses vara en kris skiljer sig avsevärt mellan individer. Skolsköterskan har en viktig roll i arbetet med krisberedskap på skolorna. I denna studie söker vi efter deras upplevelse och syn på detta arbete i skolan. För att nå detta syfte har vi genomfört intervjuer med fyra skolsköterskor i Halmstad, samt skapat en överblick hur krisberedskapen ser ut i hela kommunen genom en enkätundersökning.

Det har under flera år påtalats att pojkar presterar sämre än flickor i skolan, både i Sverige och i utlandet. Syftet med denna uppsats var att med hjälp av en enkät och några intervjuer ta reda några svenska gymnasielärares uppfattning om könsskillnader i skolprestationer. Syftet var också att ta reda på om lärarna har någon utbildning i frågor som rör genus och jämställdhet, samt att ta reda på om lärarna uppfattar att de bemöter elever lika, oavsett kön. Resultatet visade att det finns kunskaper om orsaker till könsskillnader i skolprestationer bland lärarna. Dock visade även resultatet att det finns brister i kunskaperna hos lärare, samt att en del lärare saknar utbildning i frågor om genus och jämställdhet, vilket riskerar att bidra till att könsstereotyper reproduceras och att könsskillnaderna i skolprestationer kvarstår..

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

I detta examensarbete har vi gjort en undersökning av attityder och förväntningar kring lärande i fysik och matematik hos en grupp gymnasieelever på NV-programmet. Vi har sökt sammanlänka dessa attityder och förväntningar med elevernas motivation så som vi tolkar den utifrån en specifik teori som benämns ?self determination theory?. Detta är en teori inom psykologin som beskriver olika typer av motivation och hur dessa är knutna till välbefinnande och kreativitet hos individer. Vi har samlat in data i form av intervjuer och enkätsvar. Dessa data har vi analyserat på tre olika sätt.

Studier har visat att kvinnor har lägre självkänsla och lägre förväntan på den egna prestationen än männen, trots att fler kvinnor än män studerar på högskolan. För att undersöka hur högskolestudenter upplevde självkänslan och upplevda studieprestationen beroende på mansdominerad eller kvinnodominerad utbildning, genomfördes en enkätundersökning med 86 studenter varav 40 var män och 46 var kvinnor. Fyra mätinstrument användes varav ett var Rosenbergs (1965) Self-esteem scale, de övriga mätinstrumenten utformades av författaren och mätte upplevd studieprestation. Fyra hypoteser ställdes med könsjämförelse i fokus. Resultatet visade att deltagarna upplevde kvinnliga studenters studieprestation högre än manliga studenters.

Äldre personer riskerar i stor utsträckning att drabbas av undernäring och sjuksköterskor har en viktig uppgift i nutritionsarbetet kring dessa personer. Studiens syfte var att mäta attityder till äldres ätande och näringstillstånd. Det validerade instrumentet Staff Attitudes to Nutritional Nursing Care Geriatric scale (SANN-G-skalan) användes. I urvalet ingick sjuksköterskor på särskilt boende och korttidsboende i två kommuner. Två påståenden som handlade om kostpolicy och utbildning i nutrition lades till i enkäten, med möjlighet att lämna kommentar.

Syftet med denna studie var att göra en jämförelse mellan kommunalt och privat arbetsgivaransvar vid personlig assistans ur ett personalperspektiv. En viktig dimension av assistansyrket är om och i så fall hur kommunen och ett privat assistansbolag skiljer sig åt som arbetsgivare. Arbetsgivarens organisering kan få betydelse för vad de erbjuder de personliga assistenterna i form av exempelvis fortbildning, handledning och annat stöd. Studien bygger på litteratur som skrivits inom området samt personliga intervjuer, vilka har analyserats. Frågeområden som berörts är: yrket personlig assistans, introduktion och utbildning, handledning, inflytande och påverkansmöjligheter samt anställning.

Med denna uppsats är tanken att undersöka vad en åldrande befolkning kan få för konsekvenser för Kalmar och Kronobergs län. Jag har tittat på olika perspektiv som kan tänkas påverka varför befolkningssammansättningen ser ut som den gör och hur den kommer att se ut i framtiden. De perspektiv som jag valt är hälsa, sjukvård, migration, utbildning och arbete. Perspektiven diskuteras framförallt i kapitlet tidigare forskning. Vidare så gjorde jag en jämförelse mellan de två olika länen för att se vilka likheter och skillnader det finns och kan tänkas komma att finnas.

Detta examensarbete handlar om hur ungdomar som har specifika läs- och skrivsvårigheter, det vill säga dyslexi, ser på sitt handikapp i förhållande till sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken. Upplever dem dyslexin som ett hinder och känner de sig begränsade i sina val. Upplever ungdomarna att de fått den hjälp de behöver av studie- och yrkesvägledaren på sin skola. Den metod som har använts i undersökningen är djupintervjuer med sex ungdomar som har diagnosen dyslexi. För att tolka resultaten har jag använt mig av teorier som beskriver begränsningar samt några vägledningsmodeller som används i vägledningssammanhang i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av de ungdomar som intervjuats har känt sig begränsade i sina valmöjligheter när det gäller utbildning och yrken.