Syftet med min undersökning är att ta reda på hur man använder skogen som verktyg i lärandet på förskolan. Undersökningen har genomförts på två olika kommunala förskolor med olika långt till skogen. Intervjupersonerna var både barnskötare och förskollärare. Jag har intervjuat om vilket syfte det har i skogen, vilka utmaningar som finns, lärandet, utomhusvistelsen medverkar till en beteendevariation, sociala utvecklingen och leken i skogen. Jag kom fram till att pedagogerna koncentrerade sig mycket på barnens motorik när de vistas i skogen och att barnen ska få kunskap om skogen, djurlivet och även växtlivet.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Avsikten med denna studie är att utforska förskolebarns genus- och subjektskapande i mötet med skogen. Vårt teoretiska perspektiv är feministisk poststrukturalism. Vi har valt att dokumentera barns lek i skogen med hjälp av pedagogisk dokumentation. Dessa situationer har vi dekonstruerat och gjort olika läsningar på med hjälp av dekonstruktiva samtal och diskursanalys. Studien visar att flickor och pojkar positioneras och positionerar sig utifrån normerande genusdiskurser och dominerande föreställningar om skogen som pedagogisk miljö.

Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen?Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen?Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen?Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö.Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter.Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff..

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär.

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

BakgrundArbetet handlar om skog och mötet mellan två världar, skog och civilisation. År 2007 gick jag en mo¬torsågskurs för att kunna sköta familjens skog. Fast att såga ned träd kändes märkligt då jag fascinerades av skogen som plats. Dessu¬tom upptäckte jag att skogen var en manlig domän med manlig kultur. Under kursen återupptäckte jag skogens historier från min barndom.

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor.