Att åldras är en stor förändring både för de som bor kvar hemma och för dem som väljer att flytta till ett särskilt boende. Vilka upplevelserna är och vad det innebär har intresserat oss under vår utbildning och därför beslutade vi oss för att ta en djupare titt på detta fenomen. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen äldre människor har av att flytta till ett särskilt boende och efter att ha bott där under en kort tid. Vi valde att använda en kvalitativ metod och genomförde sex intervjuer med personer som nyligen flyttat till ett särskilt boende. Resultatet visade att förändringen kunde delas in i fysiska, psykologiska och sociala upplevelser. I den fysiska upplevelsen var känslor förknippade med fysiskt beroende av omsorgspersonal samt den kroppsliga förändringen för de äldre.

Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %.

Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med huvud-halscancerpatienter som har talsvårigheter. Metod: Forskningsdesignen var kvalitativ och metoden var att spela in semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor på en öron-, näs- och halsavdelning på ett universitetssjukhus i Sverige.  Resultat: De mer erfarna sjuksköterskorna uttryckte inte några speciella känslor eller svårigheter att bedöma de omvårdnadsbehov som huvud-halscancerpatienter med talsvårigheter har, medan de mindre erfarna sjuksköterskorna uttryckte mer känsla av osäkerhet och frustration när de inte kunde förstå vad patienten försökte säga. Alla sjuksköterskorna uppgav att patienterna ofta uttryckte frustration när de inte blev förstådda. De strategierna sjuksköterskorna använde mest var att tolka kroppsspråket och att ställa ja och nej frågor. Det mest använda hjälpmedlet var papper och penna. Alla sjuksköterskorna uppgav att kommunikation med dessa patienter krävde mer tid och att tidsbrist var en stressfaktor.

Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Reasons for performing this study: Colic has for a long time been seen as a serious health problem in the equine population. Even so, the knowledge of colic seems to differ a great deal among the people interacting with horses. A large number of studies have for several years looked at risk factors that cause colic, in order to provide knowledge about them. The knowledge can then be used as tools for developing prophylactic methods in order to reduce the number of horses that develop colic. Objectives The aim with this study was to investigate if people have the correct knowledge about colic in horses, which risk factors that cause colic today and describe prophylactic methods that can result in avoidance of colic in horses. Method Eleven veterinary practices were contacted in order to send out two questionnaires for a study of six weeks.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom och varje timme diagnostiseras sex personer. För att ge bästa möjliga omvårdnad till kvinnor med cancer krävs kunskap om både sjukdomen och om hur patienten vill bli bemött. Enligt lag är sjukvårdspersonal skyldig att utforma vård i samråd med patienten. Dock har vetenskaplig forskning bevisat att det finns skillnader i hur patienter upplever sin omvårdnad och hur sjuksköterskor tror att patienter vill ha sin omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva cancerdiagnostiserade kvinnors upplevelser av omvårdnad från sjukvårdspersonal.

Forensic psychiatric care is a complex business. Patients who are cared for in forensic psychiatry are usually in need of care for a long time. The forensic care is a major intrusion into a person's life and the nurses and caregivers are the people who spend the most time with patients. They have a difficult mission providing a good and personalized care while patients are deprived of their liberty. Previous research demonstrates that patients experience forensic care as uncertain, insecure and punitive but that there are also glimpses of "good care".

Family members need a great deal of support during palliative care. It is vital for the family that nursing contacts are accessible all day and night. The nurse can support the family members by sharing a professional knowledge and adapt the information to the recipient, by being present and also encourage them by not only focus on death. The support should be adapted to each individual and also have the possibility to be adjusted in each case. The aim of the study was to illustrate family members experiences of support in a late stage of palliative care.

Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa litteratur gällande olika typer av förband samt omläggningsfrekvens vid omvårdnad av central venkateter. Författarna har gjort en systematisk litteraturstudie och följt Goodmans sju steg i forskningsprocessen. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar efter litteratursökning i databaserna PubMed, CINAHL, Cochrane Library samt via kompletteringar i ELIN. Artiklarna granskades av två oberoende bedömare utefter modifierade granskningsprotokoll och kvalitetsbedömdes därefter. Resultaten av denna sammanställning visar en tendens åt att sterila kompresser än så länge har ett litet försprång gentemot transparenta förband, i synnerhet när insticksstället inte läkt.

Bakgrund: Inom sjukvården uppstår det ständigt situationer där patienters rädsla hamnar i fokus och vårdpersonalens förmåga att lindra rädsla behöver förbättras. Genom att ha en förståelse för fenomenet rädsla skapas goda förutsättningar för att kunna lindra rädslan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om hur patienters rädsla kan lindras. Metod: Studien genomfördes på sjuksköterskestudenter och data insamlades från fyra fokussamtal. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem, då våldets konsekvenser innebär ett liv av skuld, skam och lidande hos kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en unik och viktig roll i att hitta och identifiera kvinnorna. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever mötet med hälso- och sjukvården. En litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats och som ligger till grund för resultatet. Resultatet bygger på tre kategorier: Att inte bli sedd och hörd, Att känna rädsla, skam och skuld samt Att inte känna stöd.

Begreppet skam är ett mångdimensionellt subjektivt begrepp. Vid sjukdom kan kroppen upplevas som annorlunda och patienten är ibland i behov av hjälp som tidigare inte behövdes vilket kan väcka känslor av skam. Vid känslan av skam upplever individen en blottning av jaget där aspekter som känslighet, intimitet och sårbarhet visas. Syftet med studien var att belysa vad skam är och kan vara inom omvårdnad och genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes till studiens resultat och tre teman kunde identifieras; "Mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förminskade jaget", "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det förlorade jaget" och "mänsklig skam i vårdandet och miljön: det försvarande jaget". Sjuksköterskans bemötande är en viktig aspekt i patientens känsla av skam då ett respektfullt, tryggt och förstående bemötande som främjar patientens autonomi kan minska känslan av skam. Relativt lite forskning har genomförts kring begreppet skam inom vårdvetenskapen, genom att öka sjuksköterskan medvetenhet samt kunskap om skammens olika uttryck kan känslan av skam identifieras hos patienten och lindras genom god omvårdnad..

Sjuksköterskans omvårdnadsarbete har förändrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hålla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete där administration, specialistvård, teknik, patientnära omvårdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vävas samman. Syftet med den här pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod användes för datainsamling.

Syftet med denna litteratur studie var att undersöka vetenskaplig litteratur om hur sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal bemöter och vårdar patienter med missbruksproblem. Begreppet missbruk innefattar alla former av missbruk av både narkotika och alkohol. Artiklarna skulle handla om patienter med ett missbruk och deras möte med vården. Litteratursökningen har skett i följande databaser: Science Direct (Elsevier) PubMed , Blackwell Synergy. Urvalet skedde utifrån relevans till syfte och frågeställningar.

BACKGROUND: One of the nurse?s areas of responsibility is to relieve suffering. Research has shown that nurses give an indication of an emotional load in the interaction with dying patients. This means that patients need of relieved suffering gets disregarded because of nurse?s fear of the unknown.