En undersökning som har gjorts visade att unga inte finner det attraktivt att arbeta som chefer, med anledning av att de anser att det Àr för tidskrÀvande. Undersökningen uppmÀrksammades och resultatet av det lede in pÄ delat ledarskap som en alternativ lösning, ett ledarskap som delas av tvÄ eller flera chefer. Den hÀr varianten av ledarskap utövas i större utstrÀckningen Àn vad som kan förmodas. Men kan vara diffust att förstÄ sig pÄ. UtifrÄn uppsatsens mÄlsÀttning i att skildra delat ledarskap utifrÄn ledarnas perspektiv.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Bakgrund: Drogmissbrukare blir en allt vanligare patientkategori och de blir ofta illa bemötta av vĂ„rdpersonal. Ett bemötande frĂ„n vĂ„rdpersonalen innehĂ„llande mĂ€nsklig vĂ€rme och omtanke kan bidra till att förbĂ€ttra patientens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande och kan vara en avgörande faktor för behandlingsresultatet av dessa patienter.Syfte: Syftet var att belysa attityder och bemötande hos vĂ„rdpersonalens gentemot patienter med drogmissbruk i vĂ„rden.Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar, bĂ„de kvalitativa och kvantitativa, utgjorde grunden för resultatet.Resultat: VĂ„rdpersonalens attityd och bemötande upplevs som negativ av bĂ„de vĂ„rdare och patienter. Sjuksköterskor hade en pessimistisk och stereotypisk syn pĂ„ patienter med drogmissbruk. Patienter med drogmissbruk bemöts ofta med en dömande och fientlig attityd.Slutsatser: Mer utbildning och kunskap behövs inom vĂ„rden av patienter med drogmissbruk.

Det aktuella arbetet fokuserade pÄ omvÄrdnadsÄtgÀrder för nÀrstÄende som vid tragiska omstÀndigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om sjuksköterskors omvÄrdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för nÀrstÄende som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvÄrdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning; att förbereda nÀrstÄende att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om mÀnniskan; att ge hjÀlp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera nÀrstÄendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlÀtta sorgbearbetning genom tillfredsstÀllande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvÄrdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rÄdgivning till nÀrstÄende i det akuta krislÀge dÄ de fÄr information om sin anhöriges död..

AnvÀndandet av musik som intervention för att bota sjukdom strÀcker sig lÄngt tillbaka i tiden.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur musiken pÄverkar patienten och vilkenmöjlighet sjuksköterskan har att tillgodose patientens behov genom att anvÀnda musik somintervention. Denna uppsats Àr genomförd som en litteraturstudie inom Àmnet omvÄrdnad ochbaseras pÄ tio stycken vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats som har publicerats undersenaste fem Ären. Ett genomgÄende resultat av denna litteraturstudie visar att musikinterventionkan minska oro/nervositet samt smÀrta och dÀrigenom lindra lidandet. Musiken kan exempelvisstÀrka patientens förmÄga att hantera stress och skapa lugn och ro, förbÀttra kognitiv förmÄga, geenergi och egen kraft och kÀnsla av vÀlbefinnande. Genom att anvÀnda musikintervention somomvÄrdnadsÄtgÀrd kan sjuksköterskan skapa en harmonisk, stimulerande och trivsammare miljö.Musiken kan skapa igenkÀnning, delaktighet, avleda uppmÀrksamhet, förmedla strategi förstresshantering och uppmuntra patienten att ta ansvar för sin egen situation.

Bakgrund: En av sjuksköterskans uppgifter Àr att visa de efterlevande hÀnsyn och omtanke nÀr nÄgon avlider. VÄrdutbildningar Àr till stor del somatiskt inriktade och ute i den kliniska verksamheten ges mycket knapphÀndig information kring hur dödsbesked ska levereras. Ett bristfÀlligt bemötande frÄn sjuksköterskans sida kan leda till att nÀrstÄendes sorgearbete kompliceras. Syfte: Syftet var att undersöka nÀrstÄendes situation i samband med ett plötsligt dödsfall samt beskriva relevanta omvÄrdnadsÄtgÀrder i detta skede. Metod: En litteraturstudie som bygger pÄ fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kuratorerna pÄ gymnasieskolan upplever bemötandet med elever som provat eller anvÀnder narkotika. Fokus i undersökningen lÄg pÄ vilka kunskaper kuratorerna ansÄg sig behöva för att kunna bemöta eleverna pÄ bÀsta sÀtt, hur detta bemötande gÄr till samt om de ansÄg att nÄgot behövde förbÀttras eller förÀndras för att bemötandet skulle kunna fungera bÀttre. Jag valde att utföra semistrukturerade intervjuer med gymnasieskolans kuratorer i tvÄ kommuner i Norrbotten. De utförda intervjuerna har analyserats med hjÀlp av diskursanalys för att lyfta fram de diskurser som framkommit vid intervjuerna. Med hjÀlp av professionsteorin har jag, som bakgrund, beskrivit kuratorns framvÀxt.

Trötthet Àr ett vanligt förekommande symtom vid lÄngvarig och kronisk sjukdom. I engelskan anvÀnds ofta begreppet fatigue för att beskriva den svaghet och utmattning som tröttheten medför. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancersjuka personers upplevelse av trötthet. Studien baserades pÄ internationella vetenskapliga artiklar frÄn Är 1995 och framÄt. En kvalitativ innehÄllsanalys utifrÄn ett personperspektiv anvÀndes för att analysera de Ätta utvalda artiklarna.

Syftet med studien var att utifrÄn vetenskaplig litteratur beskriva hur vÄrdpersonalen pÄ ett professionellt sÀtt kan bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Artiklarna analyserades beroende pÄ om de handlade om Verbal och Icke-verbal kommunikation och bemötande samt Faktorer som pÄverkar kommunikation. I resultatet framkom det att nÀr vÄrdgivaren visade respekt, omtanke, sÄg patienten som en individ, stöttade dess förmÄgor, gav kort och tydlig information, anvÀnde ögonkontakt, hade kunskap om patientens livshistoria och intressen samt anvÀnde sig av beröring ledde det till en förbÀttring av kommunikation och bemötande. Episoder av klarhet ledde till en tillfÀllig förbÀttrad kommunikation.

Kroppsberöring Àr ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, omtanke, uppmuntran mm Ästadkommas. Undersökningens syfte var att utifrÄn sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvÄrdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats dÀr respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen anvÀndes som en handling för att skapa kontakt och för att fÄ en helhets bild om hur patienten kÀnner sig.

Ett öppnande Det hÀnder ibland att vi upptÀcker platser som lyckas erövra en speciell plats i vÄra medvetanden. Det Àr platser som sÀtter tankar och kÀnslor i rörelse, och som för en lÄng tid framÄt vÀcker nyfikenhet och engagemang. För oss har det ofta handlat om övergivna platser. Miljöer som formats av mÀnniskans hand, men som övergivits i takt med att samhÀllet förÀndrats. I sin bortglömdhet vÀcker de en svÄrbeskriven sympati, nÀstan som den till en gammal vÀn i behov av kamratlig omtanke.

Varje Är blir cirka 100 000 barn i Sverige inlagda pÄ sjukhus. De flesta har minst en förÀlder med sig under sjukhusvistelsen. För förÀldrarna Àr detta ofta en mycket stressande och orolig tid oavsett barnets sjukdomsdiagnos. Hur förÀldrar blir bemötta i vÄrden varierar trots att det idag föresprÄkas familjecentrerad vÄrd med deltagande förÀldrar och omtanke om hela familjen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha sitt barn pÄ sjukhus.

Schizofreni Àr en av vÄra allvarligaste sjukdomar och risken att Äterinsjukna Àr stor. Vid akutasjukdomsskov kan patienterna bli vÄrdade under tvÄngslag. Vid tvÄngsvÄrd kan patientenfrÄntas sin autonomi, vilket kan vara ett hot mot sjÀlvaktningen och medföra en krÀnkning avintegriteten. FÄ studier handlar om hur patienter uppfattar omhÀndertagandet vid tvÄngsvÄrd.Syftet var att beskriva patienters uppfattningar och erfarenheter av omhÀndertagandet vidtvÄngsvÄrd. Studien var en pilotstudie med tvÄ informanter.

Det har under senaste tiden skett en förÀndring till att fler mÀnniskor vill dö i hemmet. Det medför att nÀrstÄende har fÄtt en ökad betydelse nÀr det gÀller vÄrd i livets slutskede. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara anhörigvÄrdare i hemmet till en person i livets slut. Litteraturstudien Àr baserad pÄ 9 vetenskapliga artiklar som analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: vilja veta vad som hÀnder och kommer att hÀnda: kÀnsla av isolering, rÀdsla och sorg: en vilja att göra allt för den sjuke: kÀnna mental trötthet, utmattning och behov av egen tid: hantera situationen med hjÀlp av omtanke och stöd.

Detta arbete bygger pÄ en studieresa, under en mÄnads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la Àr kÀnd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. DÀrav Àr Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.Syftet med denna studie blir dÀrför, att fÄ mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn frÄn Tibet.Jag fick Àran, att möta 8 av de mÀnniskor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn pÄ ett eller annat sÀtt.I undersökningen har jag dels anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgÄr det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta pÄ ett kÀrleks-fullt och respektfullt sÀtt. Detta för, att de skall fÄ ett vÀrdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.Tibetanernas omtanke och kÀrlek till sin nÀsta generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjÀlpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande Àr under den Kinesiska regeringens vÄld i Tibet..