Insikten om vikten av att anvÀnda vetenskapligt beprövade bedömningsinstrument inom arbetsterapi ökar. MÄnga instrument för bedömning av arbetsförmÄga uppvisar en brist pÄ vetenskapliga kvaliteter sÄsom validitet och reliabilitet. Detta medför ett behov av att vetenskapligt testa de instrument som idag anvÀnds samt vid utvecklingen av nya instrument anvÀnda sig av systematisk vetenskaplig metodik. Syftet med denna studie var att utföra en initial prövning av innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet för bedömningsinstrumentet Assessment of Work Characteristics (AWC-1). Stipulativa definitioner av innehÄllsvaliditet och anvÀndbarhet anvÀndes för att avgrÀnsa studien.

I de nationella mÄlen för Àmnet naturkunskap i gymnasieskolan lyfts naturvetenskapernas arbetssÀtt fram. Ett verktyg för naturvetare Àr rapportskrivningen. Laborationsrapporten Àr en traditionell metod i naturkunskapsÀmnet och borde vara möjlig att utveckla. I detta arbete finns en översikt över strukturen i aktuella instruktioner för laborationsrapporter. DÀrefter följer en teoriöversikt om lÀrande i naturvetenskap och en forskningsöversikt om skrivandets roll för lÀrande i naturvetenskap.

Den nuvarande lÀrarutbildningen innebÀr en tÀtare samverkan mellan högskola och pedagogiska verksamheter ute i kommunerna. En större tyngd pÄ skolvardagens aktörer kan utlÀsas ur styrdokumenten. Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, har införts som begrepp. Men, de första Ären har verksamhetens företrÀdare inte tagit det utrymme som Àr framskrivet. Jag undersökte om det var det tolkningen av och ansvarstagandet för innehÄllet i begreppen vetenskapligt förhÄllningssÀtt och beprövad erfarenhet som var orsaken.

Fotboll Àr en av de största sporterna i vÀrlden med över 250 miljoner licensierade spelare varav ca 26 miljoner Àr damer. Skadefrekvensen Àr hög och skadepanoramat skiljer sig Ät mellan damer och herrar. TvÄ vanligt förekommande skador inom damfotbollen Àr ACL samt fotledsdistorsion, och en av de vanligaste traumatiska skadorna Àr hjÀrnskakning. DÀrför Àr det som sjukgymnast av stor vikt att arbeta med preventiva ÄtgÀrder mot dessa skador. Syftet med studien var att sammanstÀlla evidens för preventiva ÄtgÀrder för ACL, fotledsdistorsion och hjÀrnskakning inom damfotboll.

Skador pÄ senor Àr vanligt förekommande hos bÄde idrottare och mindre aktiva personer. Olika behandlingsmetoder anvÀnds vid tendinopatier. TvÀra friktioner Àr en typ av behandling, som utförs genom djup massage vinkelrÀtt mot senans parallella fibrer. Teorier bakom effekten av tvÀra friktioner Àr att behandlingen stimulerar till en naturlig lÀkningsprocess i vÀvnaden genom bland annat nedbrytning av fibrös vÀvnad, organisering av kollagena fibrer och ökad blodcirkulation. Syftet med litteraturstudien Àr att sammanstÀlla evidensen för behandling med tvÀra friktioner vid tendinopatier.

Ankyloserande spondylit Àr en systematisk, inflammatorisk och kronisk sjukdom med ett progressivt förlopp. Typiska symptom Àr inflammatorisk ryggsmÀrta, morgonstelhet, perifera artriter, entesiter och extraartikulÀra symptom. Sjukgymnastik Àr en viktig del av behandlingen och bestÄr till stor del av trÀning. Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av sjukgymnastiska behandlingsmetoder som finns dokumenterade vid Ankyloserande spondylit samt att undersöka vilken evidens som finns för dessa. Studien gjordes som en litteraturstudie och sökningar skedde i databaserna PubMed, Cinahl med fulltext, AMED och PEDro.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.

Det ?vergripande syftet med studien ?r att unders?ka vilken tillg?ng patientf?retr?dare har till vetenskaplig kunskap och m?jligheten att bidra under vetenskaplig kunskapsproduktion, vilka resurser som kr?vs f?r patientdelaktighet och hur lekmannakunskap v?rderas inom l?kemedelsforskning. Studiens fr?gest?llningar lyder: 1. Utifr?n patientf?retr?dares f?rst?else, vilken tillg?ng har de till vetenskaplig kunskap g?llande l?kemedelsforskning och hur p?verkar det m?jligheten att medverka vid vetenskaplig kunskapsproduktion? 2.

SyfteSyftet med föreliggande studie var att försöka klargöra om stötvÄgsbehandling har nÄgon effekt pÄ smÀrta och handgreppstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia.FrÄgestÀllningar1. Har stötvÄgsbehandling nÄgon effekt pÄ smÀrta hos patienter med lateral epikondylalgia, i sÄ fall vilken?2. Har stötvÄgsbehandling nÄgon effekt pÄ handgreppsstyrka hos patienter med lateral epikondylalgia, i sÄ fall vilken?MetodSökning av litteratur utfördes i PubMed, Cochrane, Cinahl och PEDro.

Bakgrunden visar att stroke idag klassas som en folksjukdom och att svÄrigheterna som följer Àr sÄvÀl motoriska som kognitiva. Arbetsterapeuter har en central roll i rehabiliteringen och en del i deras arbete Àr att bedöma de kognitiva funktionsnedsÀttningarna. Det Àr av vikt att de instrument som anvÀnds vid bedömning Àr utvÀrderade för patientgruppen och har bevisats lÀmpliga genom psykometriska bedömningar. Syftet med denna studie var att undersöka vilka psykometriska egenskaper som testats och utvÀrderats för arbetsterapeutiska instrument vid bedömning av kognitiva svÄrigheter hos personer efter stroke, frÄn Är 2009 och framÄt. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturöversikt och tio vetenskapliga studier lÄg till grund för resultatet.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.

Den hÀr uppsatsen handlar om EMDR- metoden.En psykoterapeutisk metod som syftar till att bearbeta minnen frÄn traumatiska hÀndelseroch mildra de psykologiska konsekvenserna. Francine Shapiro utvecklade denna metod 1989 för behandling av trauma. Det pÄstÄs att 84- 100 % av dem som behandlas mot Post traumatisk stress syndrom med denna metod blir fria frÄn symptom pÄ endast 1-3 behandlingar. Shapiro pÄstÄr att metoden Àr effektivare Àn nÄgon annan terapeutisk behandlingsmetod.Huvudsyftet med att vÀlja att skriva om detta, var att införskaffa kunskap om EMDR- metoden i sin helhet. Om dess uppkomst och utveckling.

HuvudvÀrk Àr vanligt förekommande och kan bland annat bero pÄ muskulÀra eller cervikogena orsaker. Det finns mÄnga olika behandlingsmetoder och de skiljer sig Ät beroende pÄ huvudvÀrkstyp. Det Àr viktigt att sjukgymnaster arbetar efter vetenskap och beprövad erfarenhet för patienters bÀsta. Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som primÀrvÄrdssjukgymnaster tillhörande LSR i Norrbottens lÀn anvÀnder sig av vid cervikogent respektive muskulÀrt betingad huvudvÀrk, vilka behandlingseffekter de upplever samt hur de uppdaterar sig vad gÀller vetenskapligt stöd för behandling vid huvudvÀrk. Vi utformade en webbenkÀt som skickades ut till alla sjukgymnaster LSR i Norrbotten tillhörande.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvÄrdnadsbehov dÄ en familjemedlem vÄrdades palliativt i hemmet, för att skapa en förstÄelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes pÄ 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och pÄ basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det palliativa skedets omvÄrdnadsbehov. Tre omvÄrdnadsbehov som vilade pÄ starkt vetenskapligt underlag framkom: att fÄ professionellt stöd, att fÄ avlastning som anhörig eller anhörigvÄrdare till en familjemedlem som vÄrdas palliativt i hemmet och att fÄ information och undervisning om familjemedlemmens situation.