Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på Vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Intensivvårdssjuksköterskans (IVA-sjuksköterskan) arbete på en intensivvårdsavdelning (IVA) består definitionsmässigt av bedömning, monitorering, behandling och vård av patienter med potentiell, reversibel svikt i ett eller flera organsystem. Arbetet innebär snabba beslut och varierande arbetsbelastning som i sin tur kan leda till stress. Syftet var att belysa orsaker till stress hos IVA-sjuksköterskan samt hur IVA-sjuksköterskan upplever stress i sitt arbete på IVA. Litteraturstudie har använts som metod för att besvara syftet. Litteratursökningen resulterade i sexton artiklar, vilka har granskats avseende Vetenskaplighet och relevans för studiens syfte.

Bakgrund: I Sverige drabbades 7000 kvinnor år 2005 av bröstcancer. Forskningen har gått framåt vilket resulterade i att fler kvinnor överlevde diagnosen bröstcancer. Kvinnor som drabbades av bröstcancer var i stort behov av stöd och information från sjukvård, vänner och familj. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa betydelsen av stöd samt information för kvinnor med bröstcancer. Metod: De vetenskapliga artiklarna som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning som gjordes i databaserna SweMed+, PubMed och Cinahl.

Den här uppsatsen undersöker ett antal attityder till skollagens skrivning att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund med syftet att få en bättre förståelse för vilka förutsättningar och uppfattningar och vilket utgångsläge som finns för lagens implementering. Emperin har hämtats från en totalundersökning med en kvantitativ enkät som har skickats ut till skolledare och lärare i skola och förskola i en mindre kommun. Svarsfrekvensen för undersökningen är 40 %. Datan har sedan analyserats och visas som deskriptiv statistik. Uppsatsen har en fenomenologisk utgångspunkt.

Livsformerna på jorden delas systematiskt in i de tre domänerna bakterier, arkéer och eukaryoter. Arkéer är de mikroorganismer som lever i extrema miljöer såsom hetvattenkällor, sjöar med hög salthalt och i miljöer med extrema pH-värden. De kan existera i miljöer där inga andra organismer överlever men förekommer även rikligt överallt runtomkring oss, exempelvis i människans mage och som normalflora i munnen.Vissa bakterier och arkéer har genen för enzymet ammoniak monooxygenas (AMO). Detta enzym spelar en viktig roll vid rening av avloppsvatten genom att oxidera ammonium till nitrit.Syftet med detta examensarbete har varit att detektera arkéer i prover av aktivt slam vilket gjordes genom att optimera en Polymerase Chain Reaction (PCR) baserad metod. Först pelleterades slamproverna via centrifugering för att kunna preparera DNA.

Övervikt och fetma är idag ett av våra största folkhälsoproblem, vilket skapar både behov och intresse av kostråd för viktminskning. Internet är en växande mediearena där kostfrågan ständigt debatteras och där råden är många och ofta motstridiga. Många överviktiga ger sig själva in i denna djungel av kostråd, där enkla lösningar och mirakelkurer ofta går före Vetenskaplighet. Som yrkesverksam inom kostrådgivning är det viktigt att känna till vilka kostråd som cirkulerar i media, för att veta vad som når våra klienter. Denna studies syfte var därför att skapa en ökad insikt och kunskap om vilka kostråd för viktminskning som presenteras på Aftonbladets webbplats Vikt, en del av Sveriges största hälsotidning, Kropp & hälsa.

Uppsatsen behandlar hur idén om demokrati, betraktad som diskurs, uttrycks i svenska nutida läroböcker. Dendiskurs som uttrycks analyseras genom en textanalys. I betraktandet av texternas uttryck som diskurs hamnarfokus i uppsatsens analytiska avsnitt på de processer ? och de funktioner hos diskursen ? som skapar mening. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur lärobokstexterna uttrycker demokrati, och därigenom fyllerbegreppet demokrati med mening.

Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på Vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet.

Arbetet är en litteraturstudie över fyra olika teorier om klasser, nämligen Marx, Weber, Erikson och Goldthorpe samt Wrights teori om klasser. Teorierna beskrevs, jämfördes med varandra samt utvärderades utifrån deras förmåga att nå upp till den vetenskapsteoretiska läran falsifikationismens ideal. För att förklara materialet användes diskursanalys där avsikten var att se hur senare texter om klass byggde på tidigare ? d.v.s. diskursiva praktiker.

Bakgrund:dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varieradefrån person till person.upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. ArtiklarnasVetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp avinnehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat:hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientensrelation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga och undersöka vad som karakteriserar ämnet medieteknik på Södertörns högskola genom att vi använder oss av begreppet högskolemässighet. Syftet är också att arbeta fram ett antal kriterier som gör det möjligt att analysera högskolemässigheten inom ämnet. Genom att undersöka medietekniken utifrån dessa kriterier vill vi också utreda hur högskolemässigheten kan öka inom ämnet. Våra frågeställningar är: Hur tar sig högskolemässigheten inom ämnet uttryck inom varje kriterium? Hur kan högskolemässigheten utifrån dessa kriterier öka inom ämnet? Vi genomförde denna undersökning genom att ställa upp ett antal kriterier för högskolemässighet.