The purpose of this bachelor's thesis is to see how public libraries have adopted the new e-book readers and how the libraries think the e-readers will affect them in the future. There are three different theories in this study which are used to see how the e-book reader influences the libraries as an innovation and as a remediation from the paper book as well as its evolution. The authors have used four qualitative interviews where they have tried to find the most relevant librarians for the purpose. It was found that all the libraries in the study think that they need to learn about the e-reader and its functions to be able to understand users? needs, but they haven´t agreed if they should have the e-reader as a library loan.

The purpose of this Bachelor thesis is to examine how user-friendly the OPAC of the Märsta public library is considered to be.Theoretical basis are HCI and Allwoods definition of usability. Issues are: Is the OPAC suited to its task? Is the OPAC user-friendly? How well does a user accept the OPAC? and What degree of competence is shown by users of the OPAC? The source material consists of six interviews in the form of .avi files. The method I have chosen is qualitative semi-structured interview form. The result is that, based on Carl Martin Allwood?s defini-tion and with exception for the using of help-resources, the usability of Märsta?s library OPAC can be considered less good..

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Detta arbete undersöker ACT och ställer frågan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestående av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehållsanalys för att få en bred och aktuell bild av ACT i avseende på teori, praxis och människosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmänhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi är främst bristen på oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vågskålen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen på människan som ickedeterminerad.

Kranskärlssjukdomar är på grund av deras utbredning en stor utmaning för sjukvården. Klienter med kranskärlssjukdom erbjuds sekundärpreventiva program som planeras och genomförs av sjuksköterskor. Livsstilsförändring är en del i sekundärpreventionen. Syftet med föreliggande arbete är att beskriva mål för klienten och påverkande faktorer i dennes förändringsprocess. Arbetet är en systematisk litteraturstudie.

The study's aim is to create an understanding for the question why Sweden in 1921chose to create its own classification system for public libraries instead of adapting e.g.the Dewey-system which - at this time - was internationally we11 spread. It examines thesocial changes which proceeded the creation of the Swedish Library Association (SLA)in 1915 and discusses in depth the work of the committee appointed by SLA to createthe classification system. Special interest is also given to the relation between SLACSand the Dewey-system.The study shows that the main influence on the codttee's work was the formerSwedish tradition of classification practice. The Dewey-system was seen as inappropriateto adapt in the Swedish libraries because of the vast changes that wouldhave to be done, and the fact that the decimal notation was practically unused in anylibraries in Sweden.From a methodological point of view, the study tries to apply a critical hermeneuticalapproach as developed by Paul Ricoeur.The study contains an extended English summary..

The aim of this essay is to examine fan culture?s role in Swedish public libraries. I have interviewed, via email, six librarians who encounter and use fan culture in their daily work. The theoretical elements of my essay are based on a modified set of theories by Dorte Skot-Hansen that identifies six ideal types of cultural political rationalities. My study reveals that fan culture is used in Swedish libraries as a tool in increasing user participation in library activities.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

Syftet med detta arbete har varit att få en ökad förståelse för hur elever resonerar kring naturvetenskapliga fenomen. Jag har genomfört kliniska intervjuer med tolv elever från förskoleklass samt år 1 om hur de resonerar kring några vetenskapliga fenomen, med fokus på vatten. Resultaten visar att eleverna gärna förmedlar sina tankar muntligt i intervjuerna. Det finns också en stor spridning hos eleverna vilka kunskaper de har inom olika fenomen och spridningen är även stor vad gäller huruvida deras tankar och kunskaper inom detta område är nära verkligheten eller mer fantasibetonad. Dessa resultat kommer att bli användbara för pedagoger för att bättre kunna genomföra undervisningen på elevernas nivå..

Syfte med arbetet är att undersöka hur lärare, i de tidigare åldrarna, arbetar med skönlitteratur och elevnära texter. Vi har undersöka hur lärare väljer texter till eleverna och vilket samarbete de har med bibliotek och bibliotekarie för att finna passande litteratur. Vi ville också ta reda på vilket syfte lärare har när de använder skönlitteratur i sin undervisning.  Undersökningen bygger på intervjuer som har genomförts med lärare och sedan kategoriserats utefter de svar vi fått. I resultatet kommer vi fram till att det både finns möjligheter och en del hinder när lärare ska arbeta med skönlitteratur. Elevers eget intresse, hemmiljö, samt vilka resurser som finns till hand har betydelse för lärarens arbete.

Denna magisteruppsats i sociologi avser att beskriva och analysera genusforskningens utveckling från det politiska och det filosofiska till det vetenskapliga tänkandet. Anledningen till att denna uppsats kom att handla om genusforskningen var för att ämnet känns aktuellt både ur en privat - och samhällssynvinkel. Dessutom är ämnet genusforskningen något som blir mer och mer uppmärksammat och då genusforskningen i Sverige fyller 30 år känns det angeläget att uppmärksamma det i en uppsats och redogöra för hur viktigt det är att uppmärksamma ämnet och se på världen med genusglasögon. Den teoretiska delen avser att förklara de olika begreppen inom genusforskningen för att läsaren ska få en förförståelse. En analys kommer att genomföras hur genusforskningen har utvecklats från det politiska och filosofiska tänkandet till det vetenskapliga.

Detta arbete undersöker möjligheterna med att simulera mikrovågor i ett slutet system. Systemet implementeras med en redan befintlig teknik kallad ray tracing. Ray tracing är en ljussättningsteknik som går ut på att simulera fotoners rörelse mellan ljuskälla och betraktare i en miljö man önskar ljussätta, och sedan belysa de områden som blir träffade för att på detta vis rendera en bild. Fotoner och mikrovågor har egenskaper som liknar varandra då de båda är elektromagnetism med olika våglängder. Ray tracing är en krävande algoritm då många uträkningar för varje foton måste utföras varje uppdatering.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig kunskap om vilka rapporteringssystem som finns samt om något av dem leder till större patientsäkerhet. Metoden som har använts för att få fram resultatet är en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar granskas. Det finns fyra olika rapporteringssätt: muntlig rapport, bandspelarrapport, tyst rapport och bedsiderapport. Inget av dem leder ensamt till ökad patientsäkerhet. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar.

The subject of this paper is the library job market in Sweden 1975-1995. Job advertisementsin the periodical of DIK Association (the Swedish federation for occupational groups thatworks with documentation, information and culture) have been studied.1975, 1980, 1985, 1990 and 1995 there were 2 170 advertisements of situations for librarians.They have been examined with focus on the following:situation description:qualifications requested:? type of library? size of municipality?county? hours per week? duration? designation? tasks? education? knowledge of languages? knowledge of specific subjects? knowledge of computers? experience? driving licence, carStatistics have been made. The figures of the five years have been compared to give a pictureof the development.The results have also been compared with what has been written about the changes that arehappening on the labour market in general, and similarities and differences have been pointedat..

The object of this master thesis is to question why the sheet music heldby libraries is not used more than it is. I have mainly studied the inc idenceof any cooperation between the music schools and libraries,whether there has been consultation on the purchase of sheet musicand whether the music schools borrowed sheet music from the libraries.For the thesis qualitative methods were used in the form of interviewswith ten leaders in music or cultural schools in Sweden. The mainstudy has been focused on the library and music school in Vänersborg.To compare my results and draw conclusions I have used the work ofSanna Taljas: Music, Culture and the Library: an analysis of Discourses.The result of the study showed that there is very little cooperation betweenthe library section for music and the music school. The greatestinterest for cooperation appears to come from the library personnel.Both the library and the music school personnel claim insufficient timeand money for their lack of cooperation..