Vår studie syftar till hur pedagoger samtalar om likabehandlingsplaner och vilka erfarenheter de har av likabehandlingsplaner i förskolan. Vi har studerat två förskolor i två olika områden i Malmö och undersökt eventuella skillnader och likheter. Vår studie har utgått ifrån en kvalita- tiv metod och vi kommer samla in det empiriska materialet genom intervjuer på dessa två förskolorna. Intervjuerna är semi-strukturerade, då vi agerat moderatorer och enbart ställt frågor och inte deltagit i intervjuerna med informanterna. Vi transkriberade det empiriska materialet som sedan blev grunden till vår analys och vårt resultat.

Abstract/Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att lyfta fram föräldrars syn på skolifieringen av förskolan. Skolifiering är ett nytt begrepp och innebär att det förs in termer, begrepp och i vissa fall handlingar in i olika pedagogiska verksamheter, men som ursprungligen figurerar i skolans värld. Undersökningen bestod av en enkät som lämnades ut till en och samma förskola samt intervjuer med fem föräldrar. Frågor som belystes var följande: Vad tycker föräldrarna om skolifiering av förskolan och vad anser de om en gemensam terminologi för samtliga skolformer? Hur upplever föräldrarna den pedagogiska verksamheten och vad tycker de om förskolans arbetssätt och innehåll? Vilka färdigheter/kunskaper tycker föräldrarna att deras barn ska ha förvärvat inför starten av grundskolan samt vad tycker de är viktigast att deras barn lär sig i förskolan innan de börjar i förskoleklassen? Resultatet av studien visar att det finns olika åsikter angående skolifiering av förskolan.

Sammanfattning: Nationella folkhälsokommittén menar att kultur är hälsofrämjande, och då i synnerhet för utsatta grupper. Folkhälsokommittén menar att kulturella aktiviteter så som läsning av böcker betyder mycket för den känslomässiga och den intellektuella utvecklingen. Barn som lever i dysfunktionella miljöer av olika slag behöver hjälp i sin bearbetning av svåra situationer på olika sätt. Kanske kan kultur och då främst litteratur här vara till hjälp för barnen. Syftet med studien är att studera vad barnböcker har för betydelse i socialt arbete med utsatta barn och hur olika verksamheter arbetar med barnboken som verktyg.

Syfte: Att redogöra för sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter i livets slutskede enligt Liverpool Care Pathway (LCP). Metod: Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. De vetenskapliga artiklarna söktes i databaserna CINAHL, PubMed och World of Science. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle vara primärkällor, vara skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan år 2003-2013. Ytterligare inklusionskriterier var att sjuksköterskorna skulle ha erfarenhet av LCP, samt att de vetenskapliga artiklarna erhöll medel eller hög poäng vid granskningen och var godkänd av en etisk kommitté.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjers upplevelser av att vara närstående till en vuxen person som har en cancersjukdom. Eftersom cancer är en vanligt förekommande sjukdom innebär detta att många människor kommer i kontakt med den på något sätt. Litteraturstudien genomfördes för att öka förståelsen för familjers upplevelser av denna situation och därigenom bidra till att förebygga vårdlidande. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Sökningen genomfördes i de vetenskapliga databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och varje år insjuknar ungefär 30 000 personer i Sverige. I ett slag kan stroke medföra en plötslig förändring för patientens integritet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsroll kring strokepatienter samt patienternas upplevda livskvalitet. Frågeställningarna som användes var: på vilket sätt kan sjuksköterskan hjälpa stroke patienter att uppnå en god livskvalitet? Vilka faktorer påverkar patienternas livskvalitet? Finns det någon skillnad på livskvalitet när det gäller strokedrabbade män och kvinnor? Denna studie bygger på tretton vetenskapliga artiklar.

Ohlson (2008). Djurstallarna på en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildning 90 hp, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete är att undersöka om elever och de kursansvariga lärarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag även ge förslag till förändringar av verksamheten för att bättre uppfylla elevernas och kursansvarigas förväntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lärande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

Fetma ökar i samhället och specifika omvårdnadsinterventioner finns för att behandla och förebygga fetma. Omvårdnadsinterventioner som stöd till beteendeförändring, kostråd och råd till fysisk aktivitet är de som denna studie tar upp. Personer med fetma stigmatiseras även på olika sätt ute i samhället och även inom vården. Syftet var att beskriva erfarenheter av omvårdnadsinterventioner för att uppnå livsstilsförändring bland vuxna med fetma. I studien ingick även att beskriva vårdpersonalens attityder till fetma.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken evidens det fanns för att användandet av hund vid arbete med klienter i olika situationer har någon fysiologisk effekt. Frågor vi ställde oss var i vilka situationer hunden används som medel, vilka mätmetoder som har använts, vilka fysiologiska effekter som uppmätts, vilka ytterligare effekter som uppmätts samt hur hunden kan användas som medel i en arbetsterapeutisk kontext. En systematisk sökning efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Efter att studierna granskats utifrån kvalitet, samt inklusions- och exklusionskriterier, återstod 11 artiklar av kvantitativ karaktär som analyserades utifrån syfte och frågeställningar. Genom kritisk granskning och sammanställning av litteraturen skapades en syntes från tidigare genomförda empiriska studier.

Idag finns vetenskaplig evidens för att livsstilsförändringar kan sänka blodtrycket hos patienter med hypertoni. Rekommendationer vid behandling av hypertoni är i första hand hälsosamma livsstilsförändringar. Syftet var att belysa faktorer som påverkade patienters följsamhet till livsstilsförändringar vid hypertoni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Databearbetning gjordes utifrån 15 vetenskapliga artiklar.

Jag har utfört en kvalitativ studie i form av djupintervjuer som ämnar ge en djupare inblick i en familjs vardagsliv då en familjemedlem medvetet skadar sig själv. Syftet med min studie är att undersöka hur en självskadande ungdoms omgivning uppfattar individens handlande och hur individen i fråga upplever responsen kring detta handlande. Jag har använt mig av följande frågeställningar: Hur påverkar en självskadande individ sin familj, partner ochvänner? Hur reagerar omgivningen och vilka åsikter har de kring individens handlande? Hur uppfattar och påverkas individen av omgivningen reaktioner och åsikter?I mitt teoriavsnitt kommer jag att gå igenom fem olika teorier: symbolisk interaktionism,identitet och identitetsskapande, Giddens kroppsliga kontroll-perspektiv, Brun Hansensbegrepp serviceföräldrar samt Mills sociologiska vision.Jag har i arbetet med min analys kommit fram till att mina frågeställningar kan besvarasgenom ett begrepp som jag vill benämna ?den onda cirkeln?, som innebär att Carolinesomgivning hade en negativ påverkan på Caroline oavsett hur de handlade. Om Caroline fick för mycket uppmärksamhet kände hon sig trängd och skadade sig själv samtidigt som brist på uppmärksamhet ledde till att hon kände sig åsidosatt vilket också resulterade i självskadande handlingar..

BAKGRUND: Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.METOD: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.RESULTAT: Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, och stödprogram. Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna.

Denna kvalitativa studie har med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet undersökt fenomenet samspel mellan kollegor. Studiens syfte var att undersöka uppfattningar om gott kollegialt samspel, utifrån några undersköterskors perspektiv, och urvalsgruppen bestod av sju yrkesverksamma undersköterskor från fem olika arbetsplatser. För att genomföra studien användes en fenomenologisk ansats och metoden fokusgruppssamtal och empirin analyserades tematiskt. Studiens resultat utgjordes av fem gemensamma teman, som kallades samspelsnycklar: Att investera och se varandra i arbetet, Att sträva efter att vara ett lag, Att arbeta utifrån tillit och jämlika samspelsvillkor, Att kunna förmedla och variera arbetsattityd, Att kunna ge och be om hjälp med respekt. Resultatet analyserades med begrepp från Wengers teori Communities of practice och genom det framkom att uppfattningar om ett gott kollegialt samspel i omvårdnadspraktiken kan sägas innehålla samma grundfaktorer som utgör en etablering och utveckling av en praktikgemenskap.

2011 fick det svenska utbildningsväsendet en ny skollag, i vilken det står att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tidigare studier har påvisat att förskollärare känner en osäkerhet inför vad det Vetenskapliga begreppet innebär. Den här studien syftar till att undersöka förskollärares yrkesidentitet och yrkesspecifika kompetenser i relation till att förskolan vilar på vetenskaplig grund. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär en syn på människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext.  Studiens empiriska data härrör från fokusgrupper med förskollärare samt intervjuer med en lektor och en professor.

Idag finns det ingen som granskar läroböcker i Sverige. Enligt forskarna spelar matematikläroboken en dominerande roll i matematikundervisning i Sverige. Därför bör mer uppmärksamhet riktas mot läroböckernas kvalitet. Mitt syfte med denna studie är därför att se om och i vilken omfattning alla centrala aspekter inom grundläggande taluppfattning, addition och subtraktion finns med i tre matematikläroböcker för årskurs ett. Med centrala aspekter menas aspekter som är väsentliga för att eleven ska kunna bygga sitt vetande i ett visst ämnesområde.