Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.

Den hÀr uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. PÄ sÄ vis blir inte evolutionen en slumpmÀssig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den hÀr intelligenta skaparen Àr med andra ord Gud. Uppsatsens Àmnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, nÀrmare bestÀmt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret Àr syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frÄgestÀllningarna bemöter intelligent design i religionslÀroböcker pÄ gymnasial nivÄ.

Vi har valt att göra ett konstnÀrligt utvecklingsarbete för att se betydelsen av helheten i en skapande process.VÄrt mÄl Àr att undersöka hur processen sÀtter igÄng olika förmÄgor för att inhÀmta kunskaper.VÄr litteraturstudie baserar sig pÄ olika omrÄden inom vetenskap, konst och filosofi.Valet blev att inte fördjupa oss i en speciell problemstÀllning utan att fÄ med alla de delar som vi behöver för att utvecklas till hela mÀnniskor.VÄrt tillvÀgagÄngsÀtt för att nÄ mÄlet skedde i form av en installation (DenVandrande Pilgrimen), som Àr ett artisktiskt sÀtt att montera in olika föremÄl till en insiktsfull helhet.Vi har Àven sammankopplat vÄrt KU och vÄr utvecklingsprocess till ett pedagogiskt perspektiv.Resultatet som vi kom fram till var att insikter och kunskaper fÄr ett större vÀrde och att vi bÀttre minns relationerna till verkligheten genom att anvÀnda oss av estetiska verktyg..

Det hĂ€r arbetet Ă€r en undersökning om hur religion och vetenskap behandlas i biologiundervisningen inom de frivilliga skolformerna med inriktning mot gymnasiet. I undersökningen anvĂ€nds kreationism och biologism som exempel pĂ„ förhĂ„llandet mellan religion och vetenskap. Arbetet börjar med en litteraturstudie som förklarar vad kreationism och biologism Ă€r, samt vad skolans styrdokument sĂ€ger om dessa begrepp i biologiundervisningen. I den andra delen redovisas en enkĂ€tundersökning om hur biologilĂ€rare frĂ„n sju olika skolor i Östergötlands lĂ€n ser pĂ„ evolution, kreationism och biologism samt pĂ„ kreationismens och biologismens roll i undervisningen. Kreationism Ă€r en antievolutionsteori som grundar sig pĂ„ att en ?kapare? har skapat jorden och allt liv pĂ„ den.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka de konservativa krafter som verkar i Europeiska Unionen. För att göra det har jag valt att studera hur de argumenterar mot abort. Mina frÄgestÀllningar berör de teman jag funnit vara utmÀrkande i argumentationen: synen pÄ kön, framförallt kvinnan; synen pÄ sexualitet; vad man egentligen menar med rÀtten till liv, vems rÀtt man menar; maktförhÄllandet mellan individ och samhÀlle samt den mellan religion och vetenskap, vad vÄr lagstiftning ska grundas pÄ enligt dessa. Materialet bestÄr av citat frÄn beslutsfattare och andra som kretsar runt dessa i EU-parlamentet. Jag har anvÀnt mig av diskursanalys, en socialkonstruktionistisk metod dÀr fokus ligger pÄ hur vi konstruerar vÄr verklighet genom hur vi kategoriserar och pratar om den.

AbstractFörfattare: Maria PatzTitel: Vetenskap möter radio- en narrativanalys av Sveriges Radios vetenskapsradio och RadiolabKandidatuppsats: Mkand, VÄrterminen 2013Handledare: Andreas WidholmSyfte: Syftet med uppsatsen var att kartlÀgga tvÄ vetenskapliga radioprogrammens berÀttarstruktur. Vanliga nyhetsmedier har ibland stÄtt i kritik för att de inte lyckades förmedla vetenskapens resultat pÄ rÀtt sÀtt. DÀrför Àr det vÀldigt intressant att se hur radioprogram som endast sysslar med vetenskap gÄr till vÀga i sin rapportering. Ett av radioprogrammen Àr det svenska Sveriges Radios vetenskapsradio och det andra Àr det amerikanska Radiolab. De Àr alltsÄ producerade i helt olika lÀnder och för olika publik.Material: Materialet bestod av totalt fyra radioavsnitt, varav tvÄ handlade om Charles Darwin och hans forskning och de andra handlade om robotar i mÀnniskors vardag.

AbstractTitle: The Construction of Science in Television Crime Shows ? a Critical Discourse Analysis of CSI and Bones (Om konstruktionen av vetenskap i kriminalserier pÄ TV ? en kritisk diskursanalys av CSI och Bones).Number of pages: 45 (50 including enclosures)Author: Lovisa SandbergTutor: Amelie HössjerCourse: Media and Communications Studies DPeriod: Spring 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/Aim: The aim was to explore the construction of science in the television crime shows CSI and Bones.Material/Method: The method used is critical discourse analysis based on the thoughts of Norman Fairclough. The analysis includes three episodes of CSI and three episodes of Bones,broadcast from between the 10th and 25th of April, in 2006 on Swedish television.Main results: The scientists in CSI and Bones are constructed as rational and calm; they are mainly concerned with finding the truth. On the surface, the truth is objective and reachable, although, in these TV-shows all observations are theory laden.Keywords: CSI, Bones, crime shows, television, science, discourse analysis..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det vetenskapliga innehÄllet i dagstidningar har förÀndrats mellan Är 1961 och 2001. Tidningarna som undersöks Àr Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet och metoden som anvÀnds Àr kvantitativ innehÄllsanalys.Resultatet jÀmförs med den motsvarande danska studien Eksperter i medierna: Dagspressens brug af forskere 1961-2001 av AlbÊk, E., Munk Christiansen, P. och Togeby, L. Svaret pÄ frÄgorna och jÀmförelsen med den danska studien tolkas utifrÄn teorier om utvecklingen av det moderna kunskapssamhÀllet och experternas viktigare funktion i samhÀllet.Uppsatsen visar att vetenskapsrelaterat material inte förekommer oftare Är 2001 jÀmfört med Är 1961. Det vanligaste forskningsomrÄdet som ges utrymme Àr medicin, vilket gÀller för bÄda Ären.

Det hÀr arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges frÄn Euklides Elementa och om vetenskap frÄn 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs dÀr fokus lÀggs pÄ en 17-sidors regelbunden mÄnghörning Gauss konstruerade utifrÄn Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats frÄn 1799 och dess bevis gÄs igenom.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Detta Àr en narrativ studie av vetenskap och vetenskaplighet i lÀrarutbildning. Fyra gruppintervjuer med lÀrarstuderande pÄ tvÄ olika lÀrosÀten, ett stort universitet och en mellanstor högskola, har genomförts. De studerande har fÄtt berÀtta om sin lÀrarutbildning och sÀrskilt fokuserat hur de mött vetenskap och vetenskaplighet i allmÀnhet och i det allmÀnna utbildningsomrÄdet i synnerhet. Samtliga informanter lÀser sin sista termin pÄ LÀrarprogrammet (lÀrarutbildningen frÄn 2001). Den narrativa analysen, som utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, visar hur ett antal möjliga berÀttelser framtrÀder, men dÀremot inte nÄgot gemensam ?kollektiv berÀttelse?.

Medicinsk och vÄrdvetenskaplig forskning som behandlar urtrÀning ur respirator syftar pÄ urtrÀningsmetoder och tekniker för att minska vÄrdtid, komplikationer och sÀnka vÄrdkostnader inom intensivvÄrden. Det finns vÄrdvetenskaplig litteratur som menar att sjuksköterskan kan spela en betydande roll i detta genom sin kunskap om och nÀrvaro till intensivvÄrdspatienten. Syftet med detta arbete var att belysa sjuksköterskans roll avseende urtrÀning av patienter som respiratorvÄrdas pÄ IVA. Resultatet baseras pÄ en litteraturstudie av tio vetenskapliga artiklar. Sjuksköterskans roller kan sammanfattas i fem omrÄden: kommunikationen med patienten, att lÀra kÀnna patienten, samarbete i personalgruppen, erfarenhet och teknisk kunskap, kliniskt arbete och utveckling.

Bakgrund: Patellofemoralt smÀrtsyndrom (PFSS) Àr en knÀdiagnos som mÄnga sjukgymnaster kommer i kontakt med. Patienter beskriver ofta en diffus smÀrta framtill och/eller baktill pÄ knÀt, vilken kan utlösas eller förvÀrras vid aktivitet. Huvudbehandlingen Àr fysiska ÄtgÀrder, exempelvis trÀning av Mm. quadriceps, vilken kan kombineras med exempelvis tejpning, ortos eller stretching. För att uppnÄ bÀsta resultat Àr det viktigt att sjukgymnasterna arbetar bÄde efter vetenskap och klinisk erfarenhet.

Irradia AB tillverkar och sÀljer terapeutiska, kirurgiska och kosmetiska lasrar. Företaget har hittills inte lyckats skapa utbyte med den offentliga sjukvÄrdsmarknaden. Syftet med undersökningen var dÀrför att analysera och utvÀrdera hinder för Irradia AB:s introduktion pÄ den offentliga svenska sjukvÄrdsmarknaden. Fokus lades pÄ de terapeutiska lasrarna. PÄ grund av undersökningsomrÄdets natur gjordes en separation av mega- och marknadsnivÄ.

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de bÄda omrÄden som jag först kom i kontakt med som anvÀnde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angrÀnsande omrÄden som anvÀnde sig av begreppet synkroniciet eller nÄgot liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sÄdana fall kunde ha bÄde vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att Äterknyta till det omrÄde som C-nivÄn av Religionsvetenskap skulle beröra, nÀmligen religion och vetenskap.Jung har sjÀlv refererat till magi och mirakel nÀr han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka pÄ de omrÄden som anvÀnder sig av och beskriver detta. Jag har dÀrför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller kÀnslomÀssig karaktÀr. Det jag kom fram till var att religionen ocksÄ beskriver tillstÄnd som innehÄller de bestÄndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de intrÀffar vid betydande övergÄngar i livet, Àven om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gÀller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger nÄgon större betydelse förrÀn vi ser det intrÀffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först dÄ ger det en innebörd.Kvantfysiken anvÀnder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten bestÄr av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte gÄr att separera, dock beskrivs det inte ha nÄgon kÀnslomÀssig karaktÀr.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att kÀnna igen pÄ de omrÄden som jag försökt att anvÀnda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..