Titel: ?Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?? Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013 Antal ord i uppsatsen: 16 785 Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten.

Bostadsområdet Navestad i Norrköping var en del av det bostadsbyggnadsprogram, miljonprogrammet, som genomfördes i Sverige åren 1964-1975. Miljonprogrammet var påverkat av olika idéer kring bostadsbyggande och samhällsplanering, främst funktionalismen där värden som rationalitet och förnuft var centrala. Många av miljonprogrammets bostadsområden, även Navestad, var också influerade av grannskapstänkande. Socialdemokratins tankar kring folkhemmet där en god bostad skulle vara en rättighet för alla hade också inflytande. SOU-rapporter och Norrköpings stadsfullmäktiges handlingar har studerats utifrån en maktteoretisk ansats utifrån frågeställningar om idéerna bakom miljonprogrammet och Navestad samt vilka maktfaktorer och politiska mål som fanns och hur dessa utövade sin makt.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap.

Kontroversiella ämnesområden karaktäriseras av att individer gör olika ställningstaganden. Dessa kontroverser diskuteras i stor utsträckning i media och därför behöver individer kunna tolka information för att kunna delta i diskussionen. Som ett resultat av detta finns ett behov av att individer kan göra informerade ställningstaganden utifrån kritiskt tänkande. Syftet med denna studie var att undersöka lärares resonemang gällande potentiellt kontroversiella ämnesområden inom undervisning i naturkunskap på gymnasienivå. Studien baserades på kvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare i naturkunskap.

Socialstyrelsen beskriver att kunskapsbaserad hälso- och sjukvård innebär att vården skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Forskning visar dock att 11?52 % av de ambulansuppdrag som utförs saknar behov av traditionell ambulanssjukvård. Därför är det en utmaning att tidigt i vårdkedjan bedöma patienters behov av vård, för att möjliggöra att patienter omhändertas på optimal vårdenhet. Syftet med denna studie är att kartlägga patienter som erhållit bedömningskategorin vård-på-plats samt beskriva vad som är kännetecknande för vårdbehovet och ambulanssjuksköterskans bedömning då patienter vårdats på plats.

Med denna studie undersöks hur specialpedagogerna själva uppfattar att deras kompetens och kunnande tillvaratas inom den organisation de verkar. Kring specialpedagogiken har det ofta funnits olika uppfattningar om dess innehåll och vad det bör innehålla både i teori och praktik. Denna diskussion kan tolkas delvis som kritik mot specialpedagogiken och mot specialpedagogerna. Den kan också tolkas som att specialpedagogiken är en expansiv, föränderlig och diskursanpassat vetenskap. Specialpedagogen ute i verksamheten torde kunna sammanfatta hur uppdraget utförs och hur kompetensen tillvaratas från sitt perspektiv på olika nivåer och inom olika system där hon verkar.

Sammanfattning:Audionomyrket har utvecklats från ett assisterande till ett självständigt yrke. Framsteg inom forskning berörande audiologi ställer höga krav på audionomens kompetensutveckling. Internationellt har det undersökts hur kompetensutveckling kan förbättras, genom bildandet av frivilliga eller obligatoriska kompetensutvecklingsprogram, för att ge en säker patientvård och en tillfredsställande yrkesutveckling. I Sverige ansvarar varje audionom enskilt för sin kompetensutveckling. Det finns i dagsläget inga studier som undersöker svenska audionomers inställning till att införa liknande kompetensutvecklingsprogram som finns internationellt, vilket är motivet bakom studien.

Recently, there have been intense discussions about the humanities and their role in society. Internationally, as well as in a Swedish context, the humanities have been regarded to be in a state of crisis. However, these discussions usually demonstrate a lack of historical perspectives based on thorough empirical research. The notion of a crisis needs to be historicized.In this study, a case is being examined where the relationship between science and society was renegotiated. In the context of World War II, a discourse has been identified in a borderland between science and politics through an analysis of Swedish journals and anthologies during the time period 1937-1947.

Bakgrund: Under större delen av 1900-talet präglades sjuksköterskeutbildningen av medicinsk vetenskap och en naturvetenskaplig syn på människan var påtaglig. I och med Vård -77-reformen blev omvårdnadsvetenskap karaktärsämne och en holistisk syn på människan införlivades i utbildningen. Sjuksköterskeutbildningens utformning och övergripande innehåll styrs av Högskoleförordningen och sjuksköterskans kunskaper inom yrket styrs av Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor. Kritik har riktats mot dagens utbildning och forskning har påvisat att nyutexaminerade sjuksköterskor tenderar att brista i många praktiska moment. Syfte: Studiens syfte var att belysa erfarna sjuksköterskors uppfattning om nyutexaminerade sjuksköterskor.

Valet att hyra eller äga lokaler för att tillfredställa sin verksamhets lokalbehov beskrivs som ett av de svåraste beslut att fatta i modern ekonomi. I offentlig sektor har inställningen tidigare varit att de ska äga de lokaler där de bedriver verksamhet och att inhyrda lokaler endast skulle användas som tillfälliga lösningar. På senare år har dock inställningen ändrats och inhyrning har börjat användas som ett permanent sätt att tillfredsställa sitt lokalbehov. Antalet tillfällen där den offentliga sektorn sålt en fastighet för att sedan hyra tillbaka samma fastighet har ökat. Många menar att detta sker utan rationella grunder för beslutet.

Syftet med vård och omvårdnad är att bota sjukdom, lindra lidande samt förebygga ohälsa. Det är viktigt att vårdpersonal kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper samt att de arbetar utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna erbjuda hög kvalitet och säker vård för patienter. Det är inte bara vårdpersonalens skyldighet att bedriva vård utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet utan det är även vårdledningens ansvar att skapa förutsättningar för att uppdaterade evidensbaserade kunskaper ska kunna integreras i det dagliga omvårdnadsarbetet. Syftet med denna studie är att beskriva hur vårdenhetschefer påverkar vårdkvalitet genom att främja användning av evidensbaserad praktik i omvårdnadsarbete. Studien är utförd som en allmän litteraturgenomgång, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger.

Syftet med denna undersökning är att reda ut den syn på retorik som ligger bakom återinförandet av retorik i svenskämnet på gymnasiet. I och med gymnasiereformen Gy 2011 har nya kursplaner i svenska implementerats. Bland nyheterna finns bl.a. en fordran att eleverna skall lära sig den retoriska arbetsprocessen och använda den för att framföra intressanta och övertygande skriftliga och muntliga framställningar som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dessutom ska de elever som läser Svenska 3 kunna använda den retoriska arbetsprocessen som ett redskap för analys.

This essay aims to explore the philosophical meaning of the expression ?present and real? in Clara ? or, On Nature?s Connection to the Spirit World by F. W. J. Schelling.

"Att utöva matematikdidaktik" På senare tid har det genomförts diverse nationella och internationella studier kring matematikdidaktik. Slutsatsen är entydig; medvetenhet om matematikdidaktik i skolan gagnar elevers matematikkunnande. Det räcker inte att matematiklärarna har kunskap i matematik utan de måste också kunna förmedla den kunskapen till eleverna så att lusten och intresset för matematik väcks och vidmakthålls. Syftet med föreliggande studie är att undersöka två fjärdeklasslärares tillämpande av matematikdidaktik vid introduktion och genomförande av nya matematikuppgifter. Uppsatsens teoretiska del utgår från en litteraturstudie kring relevanta undervisningsmetoder och speciellt fokus är lagt på begreppet matematikdidaktik.