I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi ? ?en filosofi som sträng vetenskap?. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ?Till sakerna själva!? Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ?De andra hos Merleau-Ponty?.

Den 11 mars 2011 inträffade en kärnenergiolycka i Fukushima, Japan. Jag har gjort en diskursanalytisk innehållsanalys av fyra svenska dagstidningars artiklar om kärnenergi från de 90 dagarna innan kärnenergiolyckan i Japan, de första 90 dagarna efter den samt de därefter följande 90 dagarna. Jag har även jämfört de tendenser som framkommer i rapporteringen med Sveriges befolknings attityder till kärnenergi för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet var att utifrån mina resultat, tidigare forskning och teorin från forskningsfältet ?communication of science? analysera den eventuella påverkan medias rapportering om kärnenergi och allmänhetens syn på kärnenergi kan ha på varandra.

Syfte: Studera sju portföljer och notera den bästa typen av portfölj med högst avkastning till lägst risk.Metod: Sekundärdata är grunden för uträkning av samtliga portföljers avkastningar, risker och korrelation. Studien är deduktiv med kvantitativa inslag av kända teorier av nobelpristagare i ekonomisk vetenskap. Slutsats: Studien visar att stora bolag i olika branscher är ett vinnande portföljinnehåll för denna studie. Stora bolags aktier har visat högre avkastning till lägre risk jämfört med små bolag under studiens tid då ekonomiska kriser drabbade marknaden. Den mest presterande portföljen var därför storbolagsportföljen.Vidare forskning: Längre tidsperspektiv och nya teorier som Jensens alfa samt Treynorkvot är av intresse för vidare forskning för att styrka vår slutsats..

En legitimerad sjuksköterska är enligt lag skyldig att arbeta i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Att arbeta evidensbaserat innebär att utföra omvårdnad med hög patientsäkerhet, på bästa vetenskapliga grund. En systematisk litteraturöversikt har gjorts med syfte att sammanställa sjuksköterskors erfarenhet av evidensbaserad omvårdnad. Utgångspunkten var tre frågeställningar: hur ser sjuksköterskors attityder till evidensbaserad omvårdnad ut idag, vad hindrar sjuksköterskan från att leda en omvårdnad byggd på evidens samt vad möjliggör för sjuksköterskan att leda en omvårdnad byggd på evidens? Resultatet visade att sjuksköterskor är ointresserade och oförstående till begreppet evidens.

Det föds drygt 110.000 barn i Sverige varje år och nästan 10% behöver neonatalvård på grund av för tidig födsel eller sjukdom. I denna situation befinner sig föräldrarna i en värld fylld med oro och ovisshet över sitt barns överlevnad och utveckling, vilket kan skapa en kris hos föräldrarna. För att sjuksköterskan i omvårdnaden ska kunna bemöta föräldrar på ett adekvat sätt då deras barn är beroende av sjukhusvård, bör behovet av stöd belysas, vilket var syftet med denna litteraturstudie. Fyra kategorier speglar resultatet för att beskriva olika behov av stöd; Stöd i främmande miljö, Stöd genom att skapa närhet, Stöd genom information och Stöd genom kommunikation och delaktighet. Sjuksköterskans uppmuntran och stöd har betydelse för föräldrars delaktighet i omvårdnaden av deras barn och       därigenom få möjlighet att hantera situationen.

Jag fascineras av produktion och hur vi bemästrar tekniker för att skapa vår omgivning. Vi implementerar vetenskap på material och kallar det ingenjörskonst. I mitt examensarbete utgår jag från materialet trä, som är levande och varmt, och genom traditionell böjträteknik formar jag det. Jag fördjupar mig i tekniken genom studiebesök, egna experiment samt teori.Men detta är också design, jag skapar åt användaren. Många av mina timmar går åt att undersöka, utforska och leta form och funktion.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Anorexia nervosa är en psykisk sjukdom som kännetecknas av en rädsla för att gå upp i vikt eller att bli tjock. Denna sjukdom gör att hela familjen involveras och kan känna hopplöshet. Genom sjuksköterskans kunskaper i medicinsk vetenskap och psykiatrisk omvårdnad och ett professionellt bemötande kan sjuksköterskan underlätta i familjens situation. Syftet med studien är att belysa hur familjen upplever situationen när en familjemedlem har anorexia nervosa. Metoden i detta arbete är en litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar.

SammanfattningI organisationers kommunikation är massmedier en av flera viktiga kanaler för att nå ut till människor. En organisations image, den bild som människor skapar sig av en organisation, kommer i många fall från medierna. Men att få tillgång till publicitet i medierna är inte självklart. Det finns en intressemotsättning mellan mediernas kritiska granskande funktion och organisationers strävan att ge en positiv bild av sig själva. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka mediebilderna av två organisationer, Mittuniversitetet och Scan AB, och ta reda på i vilken grad de själva, genom pressmeddelanden påverkat vad som skrivs om dem.

Syftet med uppsatsen är att ställa tre bildtolknikngssätt, det presskritiska, det essäistiska och det semiotiska enligt Peirce, vid sidan av varandra för att förtydliga och därmed också öka bildförståelsen. De sex porträtten, som presenteras kronologiskt, har följande titlar: Självporträtt, Wilhelm Claus, Målaren; Anders Österling, Carl Sam Åsberg och Jägaren.De huvudsakliga källorna för uppsatsen är, förutom recensioner i dagspressen, Ragnar Hoppes bok Johan Johansson och brevsamlingen "Johansson, Johan, Albin 1879-1951, konstnär, målare, handskriftsavdelningen LUB. Andra väsentliga källor är: Från Pilo till X-et av Ragnar Hoppe, Från Skovgaard till Martin Emond av Hakon Hedemann-Gade, Nutida skånskt måleri, band II och slutligen artikeln "Johan Johansson" i Svenskt konsnärslexikon författad av Greta Åkerlund. För den semiotiska tolkningen av har jag använt mig av Göran Sonessions bok Bildbetydelser. Inledning till bildsemiotiken som vetenskap, och Att tolka bilder, Jan-Gunnar Sjölin, red..

This essay analyse the relationships between scientific paradigms and different logics of power in the field of psychiatry, primarily in the fields of attention disorders of children and schizophrenia. In these two fields of psychiatric research and treatment, there exist two scientific paradigms, a biological/neuropsychiatric and a socialpsychological, working from different standpoints regarding questions of ontology, epistemology and theories of value. Drawing from Thomas Kuhns paradigmatic theory of science, and Michel Foucaults concept of power, this essay proposes that different paradigmatic standpoints gives rise to different logics of power. Relying on the concept of power/knowledge and different paradigmatic standpoints, the essay states that the biological/neuropsychiatric paradigm produces a biological individualising logic of power that fixes the individual to his/hers biological condition. This in contrast to the socialpsychological paradigm, which on the basis of its paradigmatic standpoints produces a social-group related logic of power.

Denna uppsats handlar om hur lärare kopplar teorier och praktik utifrån dagens läraruppdrag. Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar teoriers betydelse i planering. Den empiriska undersökningen genomfördes som intervjustudie bland sju lärare. Intervjumaterialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade på tre skilda beskrivningskategorier, nämligen, A: Teorier är något närvarande som hjälper och stöder, B: Teorier är något omedvetet som påverkar och C: Teorier är något frånvarande vilket inte kopplas till praktiken.

What role should science play in democracy? Political scientists often assume that it is possible to demarcate between ?instrumental? and ?moral? knowledge, and argue that citizens and/or politicians should use their moral knowledge to agree upon political goals and then apply the instrumental knowledge of scientists to achieve them. This straightforward view is challenged by writers in science studies, who identify three major problems in the use of science in democracy: uncertainty, risk and hidden values. They suggest that these problems could be solved through citizen participation.In this essay I perform an analysis of the internal logic of their suggestion. Is it likely that citizen participation enhances the democratic decision making process so as to reduce the problems? The internal analysis shows that it is rational to advocate citizen participation by reasons of legitimacy.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

    Hälsa är ett omfattande begrepp, som kan tolkas utifrån många olika aspekter beroende på av vem och inom vilken vetenskap begreppet behandlas. De attityder och förhållningssätt till vad hälsa är, som vi införlivar som barn har betydelse för om vi i vuxen ålder kommer att leva  hälsofrämjande och ta ansvar för vår hälsa. Det är därför intressant att belysa hur elever tolkar och beskriver hälsobegreppet samt om de kan se samband mellan livsstil och hälsa.För studiens resultat har elever i år 3 ritat teckningar utifrån instruktionen:  Vad betyder ?hälsa? för dig och vad betyder ?att må bra?. Rita vad du tänker på.  För att få en djupare förståelse över hur elever uppfattar begreppet har även intervjuer genomförts.