Detta examensarbete är en beredning för Fortum Distribution AB. Avsikten är att ansluta två stycken nybyggda vindkraftverk till det befintliga elnätet. Samtidigt genomförs en förstärkning av distributionsnätet genom kablifiering (kabelförläggning i mark) samt rasering av det befintliga luftnätet. Platsen för projektet är belägen strax norr om Mariestad.Projektet är uppdelat i tre deletapper. Deletapp ett (huvudprojektet) heter Vindkraft Lyrestad ? Värlsen.

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, vindkraft i stadsmiljö. Innan vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.

Detta examensarbete har gjorts i syfte att få fram förankringslängder till ett bergförankrat vindkraftverk.Målet med examensarbetet har varit att få fram längder på förankringstag och en prövning av flera olika stagvarianter har gjorts.Det dimensionerande momentet och egentyngden på vindkraftverket har tagits från ett tidigare projekt beläget i Solberg. Dessa krafter har fördelats ut till stagen och förankringslängder har tagits fram. De delar som har hanterats i rapporten utöver dimensioneringen är stagvarianter, borrning av stag, injekteringsbruk och provdragning. En bottenplatta i form av en oktogon har använts i dimensioneringsprocessen. Stagen har placerats i en cirkulär form i ett lager.

Projektet 12:15 grundar sig i projektbeställarens Henrik Rudbergs önskan att kunna fortsätta hjälpa människor. Henrik Rudberg vill nu ta steget in i elförsörjningsbranchen. För att tillmötesgå projektbeställarens önskan om produkten togs tre lösningsförslag fram. Dessa vägdes sedan emot varandra och ställdes emot en kravspecifikation. Författarens ansåg sedan, efter vägning mot kravspecifikationen i denna C-uppsats, att lösningsförslag 3 bäst stämde överens med författarens kravspecifikation samt projektbeställarens önskan om produkten.

FDI har sedan början på 80-talet växt sig allt större och blivit en av de viktigaste tillgångarna till finansiellt och fysiskt kapital i världen. FDI har enligt många studier en viktig funktion för ett lands ekonomiska utveckling, detta gäller främst för outvecklade länder men också utvecklade länder. Studiens mål var att hitta viktiga faktorer som påverkade FDI inflöde till Sub-Sahara regionen. Den empiriska analysen gjordes med hjälp av en OLS regressionsmodell och hade 42 observationer sammanlagt. Huvudvariabeln var FDI/BNP.

SammanfattningUnder sommaren 2014 kommer de första vindkraftverken på Glötesvålen att sättas upp och en park bestående av 30 vindkraftverk beräknas vara klar senare under hösten samma år. Denna park kommer ligga i ett område med en stor besöksnäring som är beroende av att turister finner området som ett attraktivt besöksmål. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka effekter turismnäringen ser av denna byggnation, hur turisterna kan tänkas reagera på denna samt om det finns skillnader mellan näring och besökare i denna fråga. Uppsatsen baseras på kvalitativa intervjuer med turistnäringen i området samt en kvantitativ enkätundersökning bland besökare. Studier som behandlar en likartad problematik används som referenser och källor i jämförelse med de egna resultaten.Delar av turistnärigen i området är oroliga över att en vindkraftpark kommer att leda till ett minskat besöksantal i området på grund av att området inte längre kommer uppfattas som lika genuint och opåverkat.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

I takt med att klimathoten mot vår planet ökar raskt, ökar också människors egna engagemang för att lösa problematiken. I städerna finns det initiativ med målsättningen att skapa en bättre framtid för jorden än den som idag spås. Problem med överbelastade dagvattensystem och långa mattransporter i städerna är två klimathot som bl.a. kan avhjälpas med lokalt omhändertagande av dagvatten respektive stadsodling. Därför kommer följande rapport att avhandla hur det på bästa sätt kan utformas en odlingsvägg inomhus som tar hand om nederbördsvatten från byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som även har innehållit en fallstudie.

Syfte: Studiens syfte var att ta reda på om det fanns någon individuell skillnad i vertikal CD-kvot (cup/disk-asymmetri) mellan höger och vänster öga hos en normal population. Metod: Ett biomikroskop och en volklins (+78D) användes vid bedömningen av synnervspapillen. Papillens (diskens) och cupens vertikala storlek mättes genom justering av ljusspaltens höjd på biomikroskopet och de båda värdena lästes sedan av från spalthöjdsskalan på biomikroskopet. CD-kvoten räknades ut på höger respektive vänster öga genom att cupens uppmätta värde dividerades med diskens uppmätta värde. Därefter gjordes en jämförelse av den individuella CD-kvoten på höger och vänster öga.

Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För många av leverantörerna står samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsättningen. Rådande förutsättningar framkallar en sårbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast är beroende av ett fåtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhållanden har tvingat många svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begränsade valmöjligheter.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

Denna studie syftar till att beskriva användningen av mått och analysera dess nyttjande på olika hierarkiska nivåer i svenska företag, samt att diskutera hur olika styrförutsättningar och synsätt i styrningen inverkar på den interna måttanvändningen. Studien är en fallstudie och utgår från kvalitativ metod. Den huvudsakliga datan har inhämtats via personliga intervjuer med ekonomicheferna i tre noterade tillverkningsföretag som ingår i studien. Detta har medfört en inblick i vilken situation företagen befinner sig i samt den interna måttanvändningen i verksamheten. Uppsatsen utgår från contincency-teorin som ansats för att belysa företagens förmåga att anpassa sina ekonomistyrsystem efter omgivningen.

Bakgrund: Under senare år har många företag valt mer processorienterad inriktning påverksamheten, framförallt i syfte för att förbättra kundvärdet. Många företag har enmer hierarkisk struktur i utgångsläget, vilket innebär att vertikal och horisontellstruktur kombineras. Ett vanligt misstag är då att nya processorienterade styrmedelinförs, utan att existerande vertikalt orienterade styrmedel tas bort. Detta leder tillatt företagets styrmedel sänder ut motstridiga styrsignaler. För att öka företagetsmöjlighet att uppnå uppsatta mål, så krävs det att dess styrmedel är kompatibla.I sämre tider är det vanligt att företag formulerar mål med Net Working Capital somgrund.

I takt med att städer förtätas och befintliga grönytor försvinner växer behovet av att hitta innovativa och fungerande lösningar för annan typ av grönska i städer. Utomhusväxtväggar har kommit att bli ett allt vanligare fenomen i södra Europa och andra delar av världen. I det bistra svenska klimatet är dock ståndorten på vertikala ytor att betrakta som extrem och vissa växter som trivs på det horisontella planet har inte en chans att överleva i det vindutsatta läget med stora temperaturskillnader. Detta arbete syftar till att underlätta växtvalet så att det blir möjligt att skapa såväl fungerande som estetiskt tilltalande utomhusväxtväggar i framtiden. Genom studier av litteratur på ämnet samt intervjuer med aktiva inom området undersöker detta arbete huruvida det finns gemensamma egenskaper hos de arter som faktiskt kan överleva under de tuffa förhållandena. Resultatet påvisar att vissa samband i härdighet och naturståndort går att se men att många faktorer har betydelse för växternas överlevnad och att för få växtarter ännu testats.

Riksdagen har satt upp mål att det år 2020 ska vara möjligt att bygga vindkraft för en elproduktion på 30 TWh. Jämfört med de 3,5 TWh som vindkraften producerade år 2010 är det en kraftig utbyggnad som kräver planering. Över hälften av den kommande kapaciteten projekteras för i områden med kallt klimat. Vid grundläggning i kallt klimat är problematiken kring tjäle något som ständigt måste beaktas. Grundläggning av fundament sker vanligtvis på frostfritt djup, oftast uppskattat från enklare beräkningar eller generaliserade kartor.