Städerna växer och samtidigt ökar efterfrågan på närodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera närodlat och mer hållbart skulle ett alternativ vara att odla i så kallade vertikala växthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvärme. I Kiruna är klimatet kallt jämfört med större delen av Sverige och därför erfordras uppvärmning om odling ska kunna ske året runt i ett växthus. Examensarbetets uppgift är därför att undersöka hur man kan utnyttja spillvärme till ett vertikalt växthus i samband med en ny kontorsbyggnad på LKABs gruvområde.

En orsak till att skolors arbetsorganisationer byggs upp av grupper, ofta i form av arbetslag, kan vara att det finns en förväntan att detta skall leda till skolutveckling. Med detta som grund har arbetet i sin första del strävat efter att utveckla ett analysinstrument i form av en metod för att tränga in i den övergripande frågeställningen om arbetsgruppers arbete i skolor kan sägas leda till skolutveckling. Arbetet att utveckla ett analysinstrument har gjorts utifrån ett organisations- och institutionsperspektiv på skolan. I arbetets andra del ges exempel på hur det utvecklade analysinstrumentet tillämpats. Denna tillämpning, dvs.

BAKGRUND Det är i nuläget ej klarlagt huruvida en mjukvävnadsprofil, utan hjälp av en profilröntgenbild, kan användas för att diagnostisera skelettala käkrelationer. Studiens syfte var att analysera möjligheten till att ställa en basal käkdiagnos och att diagnostisera incisivernas lutning utifrån en mjukvävnadsprofil och studiemodeller. METOD Studien har godkänts av Etiska nämnden vid Lunds Universitetet, Sverige. Nio patienter (sex pojkar och tre flickor, 12-16 år) som tidigare genomgått ortodontisk behandling på Tandvårdshögskolan i Malmö selekterades för studien. Patientfallen utgjorde underlag till ett protokoll bestående av extraorala fotografier, fotografier på gipsmodeller samt en panoramaröntgenbild men ingen profilröntgenbild. Protokollet sändes till 217 ortodontister i Sverige (166 protokoll besvarades).

Syftet med studien är att undersöka vad kollegialt samarbete kan innebära för nyblivna svensklärare verksamma på gymnasiet. Undersökningen fokuserar på kollegialt samarbete sett ur tre perspektiv: kollegialitet vid lärarnas yrkesintroduktion, kollegialitet i arbetslaget och samarbete som knyter an till lärarnas ämnesinriktning. Jag har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod med halvstrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna är fem svensklärare verksamma på gymnasiet med mindre än fem års yrkeserfarenhet. Samtliga lärare arbetar på yrkesförberedande gymnasieprogram.

Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgångspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever påverkar möjligheterna att möta barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Då vi i första hand var intresserade av att få syn på arbetslagens egna upplevelser ansåg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktär bäst svarade mot vårt syfte. Vi önskade få fram arbetslagens samlade upplevelser kring våra frågeställningar och ansåg att fokusgruppintervjun då var en god metod.

I förskolan finns det två yrkeskategorier, barnskötare och förskollärare. Förskolan har blivit en egen skolform som fått egen läroplan som reviderats och fått tydligare riktlinjer för förskollärare och arbetslag. Som en följd av detta har kraven på personalen höjts. Med utgångspunkt i begreppen identitet och kompetens samt i identitetsteorier vill vi försöka närma oss en förståelse för hur de båda yrkeskategorierna ser på sin egen och varandras yrkesroll och kompetens. Vi undrar också hur de tänker kring förskolans framtid, kommer det fortsatt att finnas två yrkeskategorier i förskolan? För att få syn på detta har vi gjort en kvalitativ studie och för att samla in vår empiri valde vi att göra halvstrukturerade intervjuer.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till.Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Som en reaktion på ökad globalisering och teknisk utveckling har antalet samarbeten överorganisationsgränser ökat. När två eller flera samarbetsparter går samman och skapar ett gemensamtbolag benämns samarbetet som ett joint venture, vilket är en vanlig form av interorganisatorisksamverkan. För att kunna dra nytta av de fördelar som ett interorganisatoriskt samarbete erbjuderkrävs en ändamålsenlig ekonomistyrning. Antalet studier rörande styrningen i interorganisatoriskasamarbeten har ökat, men få behandlar den speciella problematik som föreligger i joint ventures, därrelationen mellan ägarna såväl som relationen mellan ägarna och det samägda bolaget skall beaktas.Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken typ av styrning som tillämpas i relationerna, hurstyrningen utvecklas över tid och vad som påverkar styrningens utformning. En fallstudie av ett jointventure-bolag genomfördes och resultatet visar att styrningen i den horisontella relationen mellanägarna till övervägande del var förtroendebaserad som en följd av restriktivitet i val avsamarbetspartners.

Studien syftar att undersöka hur åtta förskollärare uppmärksammar relationer, konflikter, sociala roller samt makt i arbetslaget. Vidare behandlas barnens påverkan av eventuella konflikter samt maktrelationer som sker i arbetslaget utifrån förskollärarnas tankar. Förskollärarna har intervjuats i syfte att få ta del av deras tankar och resonemang om makt och konflikter och hur barnen kan påverkas av vad som sker i verksamheten. För att analysera förskollärarnas resonemang, har bland annat Säljös (2000) sociokulturella perspektiv, Galtungs (1969) teori angående konflikthantering samt Harre ochVan Langenhoves (1999) positionerings teori använts.  Resultatet visar att förskollärarna är medvetna om att olika typer av konflikter och olika positioner etableras inom arbetslaget och att barnen påverkas negativt av vad som sker inom arbetslaget enligt förskollärarna.