Problem: Lunch är någonting som berör de flesta människor och det finns många sätt att äta lunch på idag. Vi har valt att fokusera på lunchen i en restaurangmiljö då här uppstår en socialsituation eftersom man på dessa ställen ofta äter i grupp. Vi upplever att lunchsituationen har förändrats, både vad det gäller val av lunchmiljö och vad man äter. Vi tycker att det är intressant att ta reda på vad som händer i denna situation. Syfte: Med denna studie vill vi analysera och diskutera hur normer styr vårt lunchätande.

I dagens skogsbruk bedöms gallringsbehovet utifrån gallringsmallar som ger rekommendationer baserade på avvägningar mellan biologisk kunskap, ekonomiska faktorer och risker. Gallringsmallarna är anpassade efter tänkta produktionsskogar och kan således vara bristfälliga i andra fall. Därför behövs en effektiv bedömningsmetod som fungerar i både homogena och heterogena bestånd. Studier har visat att tallens (Pinus sylvestris) grönkronandel har påvisad effekt på diametertillväxten och genom att uppskatta denna kan ett direkt mått ligga till grund för bedömning av gallringsbehov, istället för det indirekta måttet grundyta, som nuvarande gallringsmallar är utformade efter. Tanken är att undvika produktionsförluster genom att gallra innan grönkronan hissats upp alltför mycket.

SammanfattningGymnasieskolan har genomgått olika reformer vilka har fått betydande konsekvenser för skolan. Införandet av kärnämnen på samtliga program har lett till att gymnasieskolan befinner sig i ett krisläge där elever inte slutför sina studier eller också tar studenten med icke godkända betyg. Forskningen, som ligger till grund för debatten i skolan, menar att åtgärder bör genomföras. En av de åtgärder som lyfts fram är samverkan mellan kärnämneslärare och karaktärsämneslärare. Olika styrdokument för gymnasieskolan betonar också samverkan.Syftet med denna studie är att beskriva olika lärares uppfattningar och erfarenheter av samverkan, samt att belysa vilka hinder och förutsättningar som lärarna ser för samverkan.

Systems development methods has always been an important part of the systems development process. It affects not only the product, but also the organization itself. Today more and more companies are abandoning the more rigid traditional methods for the more flexible agile ones. A transition like this is bound to affect the product and the organization, but in what ways? Is it a difficult transition to make, and how does it affect social environment and dynamics? Does it change how people communicate information to each other? This study was conducted at a local branch of a larger international IT-company.

Syfte och frågeställningar 1. Finns det ett samband mellan tiden mellan fotisättningarna (främre respektive bakre fot) och sparkhastigheten? 2. Hur påverkar bakre fotens kontakttid sparkhastigheten? 3.

Rotab Rostfria Transportörer AB tillverkar och utvecklar material- och godshanteringsutrustning. Företaget levererar även kompletta materialhanteringslösningar i form av godshanteringsanläggningar som ofta består av transportband och paketeringsutrustning.Examensarbetets mål är att utveckla en vertikaltransportör som ska transportera gods mellan två transportband belägna på olika höjder, transporten ska kunna varieras mellan 1000 - 3000 mm. Transportören ska undvika de två stora nackdelarna som återfinns hos konkurrerande produkter, att de är utrymmeskrävande eller att de använder sig av synkroniserade kedjor. Vertikaltransportören baseras på en konceptidé som tagits fram på företaget. Denna konceptidé utvecklas till en prototyp med hjälp av metoder för produktutveckling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka motiv som ICA respektive Netto hade för att ingå i den strategiska alliansen. Vidare ville vi analysera vilka effekter som samarbetet kommer att resultera i, på kort respektive lång sikt. Vi har valt att framförallt se problemet utifrån ICA:s perspektiv. Syftet har uppfyllts med hjälp av en empirisk studie av den ovan nämnda alliansen. Den empiriska studien utgår ifrån strategitänkandet som övergripande ämne och har sedan begränsats till följande områden: horisontella och vertikala samarbeten, kunskapsförvärv, företagskultur och varumärkesaspekter.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

AbstractDet systematiska kvalitetsarbetet innebär, att verksamheten, kontinuerligt och systematiskt, ska planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska även dokumenteras, enligt Skollagen (2010:800), och Läroplan för förskolan (Skolverket 2010). Studiens syfte var att ta reda på hur lärare i förskolan ser på kvalitetsbegreppet och hur s.k. små förskolor skapar förutsättningar för sitt systematiska kvalitetsarbete. Semistrukturerade intervjuer med lärare på två förskolor i en utvald kommun har utförts.

I den här kvalitativa studien undersöker jag förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan. Genom lärarintervjuer i tre olika arbetslag försöker jag med stöd av hermeneutisk metod bilda mig en uppfattning om hur lärare arbetar med musik och hur deras syn på musik påverkar hur arbetet läggs upp. Studien genomsyras av en sociokulturell syn på lärande.Gemensamt för samtliga förskolor är att alla lyfter fram musikens potential som pedagogiskt verktyg vid lek och vad gäller att träna social förmåga. Musik ses som ett lustfyllt estetiskt uttryckssätt och ett eget språk, vilket har stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. Alla är positiva till musik i förskolan och de hänvisar också till läroplanen för att motivera arbetet.Samtidigt visar resultatet en stor spridning i uppfattningar och tillvägagångssätt, vilket delvis kan förklaras med läroplanens vaga målbeskrivningar.

Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien.

Under vår tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förändringsprocess på en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmärksammade vi förändringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lärarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktär. Studiens syfte var att förstå vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus på de kritiska aspekter som kan uppstå i en sådan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod där vi använde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfällena. Analysarbetet präglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vår förförståelse som inom hermeneutiken ses som grundläggande. Resultatet visar på hur flera olika faktorer inverkar på, och samverkar i, förändringsarbete.

BAKGRUND: Forskning tyder på att arbetslaget är av mycket stor vikt för skolutveckling. Arbetslaget har möjlighet att utforma arbetet och att lära av varandra genom samtal och diskussion, men detta sker inte alltid i en ideal utsträckning. Det finns många teorier och forskning kring hur arbetslaget ska nå utveckling. Det kan dock finnas ofördelaktiga förutsättningar, både praktiska och sociala.SYFTE: Syftet är att undersöka hur pedagoger upplever att och pedagogisk diskussion, både inom och utanför avsatt tid för möten, används som redskap för att utveckla förskolans pedagogik och verksamhet.METOD: Vi har använt kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsredskap, eftersom undersökningen handlar om pedagogernas uppfattningar och livsvärld. Sex pedagoger intervjuades från olika förskolor.RESULTAT: Alla pedagoger i undersökningen upplever att den pedagogiska diskussionen är av stor vikt.

Studie- och yrkesvägledning ska bidra till att ge eleverna användbara kunskaper och färdigheter i form av praktiska arbetslivserfarenheter, studiebesök eller utbildningsinformation. Möten med studie- och yrkesvägledare ska bidra till att öka möjligheten för elever att fatta väl övervägda studie- och yrkesval. Uppsatsen syftar till att få en fördjupad kunskap om arbetet med studie- och yrkesvägledning. Fokus ligger på hur studie- och yrkesvägledare upplever organisation, ledarskap och kommunikation på skolorna.. Empirin är grundad på sammanlagt nio intervjuer med rektorer och studie- och yrkesvägledare som arbetar på fem olika skolor i fyra olika kommuner i Norrbotten.Resultatet påvisar att det fortfarande finns mycket att utveckla i arbetet med studie- och yrkesvägledning inte minst när det gäller samarbetsformer, kommunikation och ledarskap.

Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EUsträvar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och sevilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls avfranchisegivaren.