Sökresultat:
486 Uppsatser om Vertikal samordning - Sida 25 av 33
Distriktssköterskors upplevelser av att handha medicinteknisk utrustning inom hemsjukvården
I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.
Att samverka med hjälp av Gemensamma Individuella Vårdplaner : en undersökning av ett samverkansprojekt i Sollentuna kommun hösten/vintern 2007
The purpose of this paper is to provide an overview of how cooperation functions between the health services and social services within Sollentuna County Municipal area regarding clients and simultaneous or double diagnoses. Focusing more specifically; the paper also aims to provide additionally, an inquiry as to how the implementation of the Gemensam Individuell Vårdplan (GIVP) (The Integrated Individual Service Care Programme or (GIVP) functions within the Sollentuna Municipal County Area. The questions asked in the paper are: How do the Municipal and County Council personnel experience how the (GIVP) system functions in Sollentuna? How do the Municipal Council and County Council personnel respectively describe their own and their cooperative sister services rolls in terms of the implementation of the GIVP system in practice? The projection activates a hypothesis and tries to explain how the cooperation functions and provides an assessment as to how it functions or not as may be the case in practise. The authors attempt to achieve this using a combination of methodologies.
Vad händer sen?? Patienters upplevelser efter allvarlig multipel skada
Introduktion: I ett multitrauma skadas en person i flera organsystem samtidigt. Katie Eriksson beskriver människan som en multidimensionell individ, med kropp, själ och ande. Ett multitrauma kan få komplexa och livslånga fysiska samt psykiska konsekvenser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av ett multitrauma upplever sitt psykiska och existentiella välbefinnande. Samt hur patienterna upplever sjuksköterskans bemötande och hur sjuksköterskan ska bemöta patienternas behov.
Hur korrelerar GIH:s Pyramidtest med VO2max på rullband för elitorienterare?
Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka för elitorienterare resultaten vid och korrelationen mellan ett så kallat 5 minuters pyramidtest (5MPT) och ett maximalt test för bestämning av maximalt syreupptag (VO2max) på rullband. Frågorna vi ställde oss var: Vilken korrelation föreligger mellan 5MPT och ett bestämt VO2max på rullband hos elitorienterare? Hur ser en jämförelse ut mellan uppmätt samt beräknat VO2max? Vilken är reliabiliteten för 5MPT? Hur ser ekvationen ut för att beskriva sambandet mellan dessa två olika maxtester?MetodI valideringsstudien deltog 16 elitorienterare (6 kvinnor och 10 män) i åldrarna 17 till 37 år. De två testerna som genomfördes var 5MPT och bestämning av VO2max på rullband. 5MPT är ett skytteltest som är fem minuter långt, där testpersonen (tp) tar sig fram och tillbaka mellan två stolpar (sträcka 5.5 m) där en vertikal trappa (formad likt en pyramid) passeras under varje vända.
Byggprocessen i förändring - Visionen om BIM
Det primära syftet med detta examensarbete kan sägas vara att skapa en uppfattning hos Skanska Väg & Anläggning Sydost, som är initiativtagare till detta examensarbete, om vad BIM (Building Information Model) är och hur det lättast kan implementeras i deras arbetsprocesser. Det skulle vara omöjligt att täcka in alla aspekter av BIM under den korta tid som funnits till förfogande och inom ramen för detta examensarbete, därför har de aspekter som ansetts vara viktiga för företaget samt författaren lyfts upp för utredning.För att kunna nå dit har examensarbetet till uppgift att kartlägga och synliggöra de skillnader som finns mellan dagens byggprocess och BIM (Building Information Model) och utifrån det föreslå möjliga sätt att implementera denna arbetsmetod hos Skanska Väg & Anläggning Sydost.I examensarbetets första kapitel ges en kort introduktion och bakgrund till hur byggprocessen förändrats under tidens gång. Ett syfte och en frågeställning formuleras och en avgränsning för examensarbetets omfattning görs.I examensarbetets andra kapitel ges den teoretiska bakgrunden till dagens byggprocess. Viktiga aspekter av dagens byggprocess lyfts fram och förklaras. Därefter följer en presentation av begreppet BIM och vad det innebär.
Arbetsplatsen - en hälsofrämjande arena?Kommunala chefers uppfattningar om hälsofrämjande arbetsplatser samt hinder och möjligheter i arbetet med hälsofrämjande arbetsplatser
I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier.Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart.
Gymnasierektorers tolkningar av sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen : Hur de konkretiserar sitt ansvar samt beskriver hur sex- och samlevnadsundervisningen är organiserad på sin skola
I läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94, står det att rektorn har, när det gäller gymnasieskolan, ett särskilt ansvar för att elever ska få kunskaper om sex och samlevnad samt att kunskapsområden ska samordnas, inkludera flera ämnen och utgöra en helhet för eleven. Enligt skollagen ska alla elever ha rätt till en likvärdig utbildning. Om inga tydliga mål ställs upp av skolledaren och ingen samordning finns för sex- och samlevnadsundervisningen så finns det en risk att inte alla elever får ta del av den. Den avgörande faktorn för hur och om undervisningen i sex och samlevnad sköts, är hur väl rektorn tar sitt ansvar, styr och samordnar det hela.Uppsatsen handlar om hur olika gymnasierektorer talar kring och tolkar sitt speciella ansvar för sex- och samlevnadsundervisningen samt hur de har konkretiserat sitt ansvar. För att undersöka det har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi har intervjuat rektorerna.
Längst ner i byrålådan? ? om det kommunala uppföljningsansvaret för unga
Denna uppsats syftar till att undersöka det kommunala uppföljningsansvaret för ungdo-mar under 20 år och hur organiseringen av detta ser ut i Göteborgs Stad i förhållande till olika ansvarsområden och samarbetet mellan dem. Vi tar vår utgångspunkt i lagen som behandlar det kommunala uppföljningsansvaret (lag 2004:1298) och hur den implemen-terats. Vi har främst studerat de huvudansvariga aktörerna Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna.Vi sätter in frågan om det kommunala uppföljningsansvaret i diskursen ungdomsarbets-löshet, unga utanför och arbetsmarknadsåtgärder för unga. Den teoretiska utgångspunk-ten är organisationsteori, vilket inrymmer teorier om organisationsstruktur, organisa-tionsförändring, implementering och styrning samt samverkan. Studien har genomförts med kvalitativ metod.
Elevers fysiska aktivitetsnivå under skoldagen på Bygg- och anläggningsprogrammet i gymnasieskolan
Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att undersöka den aeroba fysiska aktivitetsnivån hos gymnasieungdomar på Bygg- och anläggningsprogrammet under skoldagar som innehöll teorilektioner, praktiska lektioner, idrottslektioner och raster. Frågan som ställdes var: Hur ser den fysiska aktivitetsnivån ut under teorilektioner, praktiska lektioner och lektioner i idrott och hälsa samt under raster hos gymnasieelever på Bygg- och anläggningsprogrammet.MetodI studien deltog 9 pojkar i åldern 16 år, längd 174-192cm och vikt 51-91kg. Den test som genomförts är 5 Minuters Pyramid Test (5MPT) och registrering av aerob fysisk belastning gjordes med hjärtfrekvensmätningar. 5MPT är ett skytteltest som är fem minuter långt, där försökspersonen tar sig fram och tillbaka mellan två stolpar och så snabbt som möjligt passerarfram och tillbaka över en vertikal pyramidformad trappramp (sträcka 5,5 meter). Antalet vändor, skattad ansträngning samt hjärtfrekvens (HF) registrerades.
Anställdas attityder till jämställdhet och jämställdhetsarbete : - En studie gjord på en mansdominerad arbetsplats
Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.
Tredimensionella effekter vid horisontalstabilisering av
volymbyggda trähus
Idag är det i Sverige tillåtet att bygga höga trähus. Detta arbete behandlar framförallt trähus som byggs som volymelement i fabrik och endast monteras på själva byggplatsen. Trähus är lätta i förhållande till byggnader byggda av andra material, och när trähusen byggs högre blir vindlasten större och problem uppstår med stabiliseringen. På vissa ställen i byggnaden ger vindlasten upphov till koncentrerade lyftkrafter som är större än egenvikten, och dessa delar av byggnaden vill då lyfta. Idag beräknas dessa krafter med en förenklad tvådimensionell metod som tar liten hänsyn till omkringliggande väggar och bjälklag.
eProcurement på SAS
Bakgrund: SAS och 12 andra flygbolag startade under 2001 en marknadsplats som skulle vända sig till flygbranschen. SAS ser dock ett behov att även göra inköp av indirekt material via någon form av e-procurementlösning, till exempel via en marknadsplats, för att på så sätt ytterligare effektivisera sin inköpsprocess. Inköp av dessa produkter lämpar sig inte för en global marknadsplats, utan sköts mer effektivt med hjälp av de marknadsplatser som redan finns på den skandinaviska marknaden. Syfte: Rapportens huvudsyfte är att ta fram lämpliga alternativ på marknadsplatser för inköp av indirekt material åt SAS. Det första delsyftet är att påvisa vilka e-procurementlösningar som är bäst lämpade för inköp av olika typer av produkter och tjänster.
Mitt Liv då? : En analys av fyra kvinnors berättelser om att vara närstående till person med demenssjukdom
Bakgrund: Att vara närstående till en person med demenssjukdom kan vara påfrestande. En förändrad situation uppstår med många praktiska frågor där den kvinnliga närstående ofta förväntas gripa in. Ofta ligger ansvaret på kvinnan, att se till att vardagen fungerar för den närstående med demenssjukdom. Bördan som kvinnorna upplever kan bland annat leda till depression och stress.Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelse av att vara närstående till en äldre person med demenssjukdom.Metod: En tolkning av de självbiografiska böckerna som inspirerats av den narrativa metoden gjordes för att få en ökad förståelse för kvinnans upplevelse av att vara närstående till en person med demenssjukdom. Livsvärldsperspektivet användes som teoretisk referensram.
Medlemmarnas incitament till handel och investeringar i kooperativa föreningar : en jämförelse mellan Lantmännen och Södra Skogsägarna
En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.
Etage på tak : Förtätning av innerstadsbebyggelse - ett exempel från Stockholm
Denna rapport är en studie av en påbyggnad om två våningar i Stockholms innerstad. Påbyggnaden är en tredimensionell fastighet, Obelisken 27, som har bildas genom avstyckning från stamfastigheten Obelisken 26.Enligt vision för Stockholm ska nya täta, miljövänliga och varierande stadsmiljöer växa fram med en blandning av bostäder och verksamheter. Detta ska möjliggöras bland annat genom förenkling av planprocessen och bättre samordning mellan nationella regelverk.Genom att koncentrera förtätning till redan bebyggd mark ökar förutsättningen för hushållning med mark och grönområden. Förtätningen kan bryta funktionalismen stadsplaneringsprincip och skapa blandning av bostäder och verksamheter.Från och med 1 januari 2004 kan fastigheter även begränsas vertikalt och bilda slutna volymer. En ny fastighet kan bildas som en tredimensionell volym på befintlig bebyggelse.