Syftet med detta examensarbete var att undersöka användandet av drama som pedagogiskt Verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda på detta användes en enkätundersökning bestående av kvalitativa och kvantitativa frågor på en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet från undersökningen visar att drama som pedagogiskt Verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, både pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen är således att drama inte bara är ett Verktyg förbehållet läraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama är också ett betydelsefullt redskap som elever kan använda för sin sociala och emotionella utveckling..

Lärare i Sverige har större tillgång till digitala Verktyg än i andra jämförbara länder, trots detta visar rapporter att lärare i svenska skolan inte använder sig av dessa i den mån möjligheter finns. Vi undersöker därmed: Vad är avgörande för hur och om lärare använder digitala Verktyg i sin undervisning i ämnet samhällskunskap? Samt; Hur kan vi förstå de skillnader som uppvisas mellan olika lärares användande och förhållningssätt till digitala Verktyg. Vi närmar oss frågorna utifrån Giddens struktureringsteori som menar att strukturer och aktörer inte verkar i vakuum utan samspelar och påverkar varandra. Med avstamp i teorin har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med lärare och elever samt har vi genomfört ett antal observationer.

I media kan man ständigt höra om ökande hot från virus och annan skadlig kod, samtidigt som botnäten bara blir större och större. Med fler och större hot på Internet så blir det allt viktigare att veta hur man kan försvara sig mot dessa. Denna rapport utvärderar en mängd Verktyg som kan hjälpa till att hitta svagheter i nätverk, sedan rekommenderas en Verktygslåda med de främsta av dessa. Slutligen så finns det en liten guide hur några av dessa Verktyg kan användas tillsammans. De områden som främst behandlas är Nätverksmappning och Portscanning.

Manuell säkerhetsgranskning av Linuxsystems konfigurationer är en tidskrävandeoch mödosam uppgift. Det existerar flera automatiserade Verktyg som säger sigkunna underlätta arbetet, upptäcka uppenbara säkerhetsrisker och genereraunderlag för manuella granskningar.I detta arbetet ställer vi oss frågorna; ?Hur väl klarar befintliga Verktyg, på ettautomatiserat vis, att identifiera kritiska konfigurationsbrister i ett linuxsystem??och ?Går det att ta fram metoder som bättre identifierar dessa brister??. Arbetetundersöker detta genom att samla Verktyg för automatisk auditing och testar dessa iavsiktligt sårbart konfigurerade testmiljöer baserade på vedertagna riktlinjer försystemhärdning. Parallellt med detta tog vi också ta fram förbättradeidentifieringsmetoder genom att utveckla ett eget Verktyg som inkluderas iundersökningen..

Idag ?nns det en stor mängd program för att underlätta vid design av ett gra?skt användargränssnitt. Många av dessa gör det enkelt att snabbt skapa en prototyp för att exempelvis illustrera en idé kring hur ett gränssnitt kan se ut. Vad som däremot ofta saknas är ett e?ektivt och intuitivt Verktyg för att skapa funktionalitet i prototypen och göra gränssnittet levande utan att behöva kunskaper i programmering.Den här rapporten studerar hur ett Verktyg för att skapa funktionalitet i prototyper, och som inte kräver några kunskaper i programmering, skulle kunna fungera.

På senare tid har smarta mobila enheter fått en allt större roll i vardagen och det finns en uppsjö av applikationer till dessa. Den som är uppmärksam kan upptäcka att prestandan och användarupplevelsen kan variera kraftigt mellan olika applikationer. Prestandaoptimering är en viktig del i utvecklingsprocessen för mobila applikationer eftersom mobila enheter ofta har betydligt mer begränsade resurser jämfört med till exempel persondatorer. Eftersom prestanda är komplext med många faktorer som spelar in kan man använda sig av Verktyg för att underlätta optimeringsarbetet. För att hitta de mest lämpliga Verktygen för prestandaoptimering av Android-applikationer har en utvärdering av en delmängd Verktyg som finns på marknaden utförts.

Studier om alternativa Verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa Verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa Verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur några lärare och elever i årskurs 2 ser på tal- och skriftspråk som Verktyg i lärandet. Jag har genomfört åtta elevintervjuer och två lärarintervjuer samt observationer under en skoldag i respektive klass. Undersökningen visar att lärarna ser på tal- och skriftspråket som ett viktigt Verktyg i lärandet. De är medvetna om hur viktiga de språkliga kompetenserna är och arbetar aktivt med att utveckla elevernas språkliga förmågor. Elevernas syn på tal- och skriftspråkets betydelse i lärandet stämmer dock inte helt överens med lärarnas.

Studiens syfte är att undersöka lärares syn på dans som ett pedagogiskt Verktyg. Studien kommer presentera fyra lärares syn på dans som ett pedagogiskt Verktyg i grundskolans tidigare år genom en kvalitativ intervju. I bakgrunden beskrivs dansens relation till den svenska skolan ur olika aspekter för att beskriva hur dans kan vara ett pedagogiskt Verktyg i grundskolan och hur det stöds i styrdokumenten. Resultatet visar att lärarna är eniga om att dans är ett positivt inslag för elever i skolan. Hur dansen skulle, eller kunde användas i undervisningen råder det delade meningar om.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare i årskurs ett till tre använder sig av multimediala Verktyg för att främja elevernas språkutveckling. Vi vill också få kännedom om varför de använder sig av multimedia samt deras attityder till användandet. Våra frågeställningar är följande:? Vilken syn har läarna påmultimediala Verktyg fö språutveckling?? Hur anväder läarna multimediala Verktyg fö att fräja elevernas språutveckling?Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer i vår studie. Detta metodval gjorde vi för att få en djupare uppfattning om lärarnas användande och attityder till multimediala Verktyg.

Syftet med studien var att undersöka vilka digitala Verktyg som används inom matematikundervisningen samt hur de används. Vi ville även ta del av vad lärarna ansåg om möjligheter och hinder med de olika digitala Verktygen inom matematikundervisningen. Det empiriska underlaget består av en flerfaldig undersökningsmetod vilket innebär att vi har använt oss av både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att införskaffa oss data. Den kvantitativa undersökningen består av en enkätundersökning som 37 matematikundervisande lärare har besvarat och den kvalitativa metoden består av fyra intervjuer med verksamma lärare som undervisar i matematik. Resultatet visar att lärarna använder de digitala Verktyg de har tillgång till men behöver mer kunskap för att kunna använda dessa på ett effektivt sätt.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala Verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala Verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala Verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande Verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa Verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt Verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt Verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan.

Grafiska användargränssnitt (GUI) utgör en viktig del hos många programvaror. En vanlig verifieringsteknik för programvara är testning, vilket ofta upptar mycket tid inom utvecklingsprojekt.  En ansats till en effektivare testning med högre kvalitet är testautomation. Att automatisera tester för GUI:n är ofta svårt men värdefullt. Ett vanligt problem är att Verktyg med otillräcklig funktionalitet införskaffas för automatiseringen, vilket kan bero på bristfälliga utvärderingar.I den här rapporten presenteras kriterier som kan användas vid en utvärdering av automatiserade GUI-testningsVerktyg, vilka kan öka chanserna för att rätt Verktyg införskaffas.

I skolan möter vi dagligen elever som i någon form behöver extra stöd. Vi har i vårt arbete med elever i särskilda undervisningsgrupper haft god tillgång till IT-Verktyg (exempelvis talsyntes, stavningsprogram), vilket väckt ett intresse hos oss kring IT och dess möjligheter. Finns detta stöd eller hur ser det ut vad det gäller IT-Verktyg? Vi är också nyfikna på hur kompetensutvecklingen kring dessa Verktyg ser ut samt om det kan finnas ett samband med skolutveckling inom IT-området. Vi valt en kvantitativ ansats, eftersom metoden är en enkätstudie i form av en webbenkät.Resultatet visar på en stor skillnad vad det gäller tillgången till IT-Verktyg, kompetens och kompetensutveckling kring dessa samt hur det ser ut vad det gäller skolutveckling.