Tidigare forskning visar på att skillnader mellan snabbväxande och icke växande företag kan bero på entreprenörens psykologiska egenskaper, företagets strategi och företagets organisation. Forskningen har sparsamt studerat sambanden mellan entreprenörens psykologiska egenskaper och företagets strategi. Syftet med föreliggande studie är därför att jämföra ytterligheterna snabbväxande och krympande företag för att finna likheter och skillnader i entreprenörernas psykologiska egenskaper och företagens strategier. Med entreprenörens psykologiska egenskaper avses individens prestationsbehov, känsla av kontroll, riskbenägenhet och situationsspecifika självförtroende. I företagets strategier ingår differentiering och kostnadsöverlägsenhet.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogers syn på blyga barn i förskolan samt vilka strategier de beskriver att de använder för att göra barnen delaktiga i verksamheten. Två frågeställningar formulerades; ?Vad har pedagogerna för uppfattning om blyga barn i förskolan?? och ?Vilka strategier beskriver pedagogerna att de använder för att integrera dessa barn i verksamheten??. Detta undersöktes sedan genom att intervjua fem pedagoger, verksamma i förskolan. I materialet urskiljdes ett antal teman och dessa användes som utgångspunkt i både resultatdelen och analysdelen.

Vårt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartläggning och analyser om tre och fyra åringar i förskolanordnar och sorterar olika föremål i två planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrågor var: hur ordnar och sorterar barn föremål individuellt? Vad säger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremål? Undersökningen har utgått ifrån ettsociokulturellt perspektiv som betonar språkets och kommunikationens betydelse för barnslärande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

Viktuppgång i samband med ett rökstopp är ett problem som i stor utsträckning är mer påtagligt hos kvinnor, som själva anger detta som ett problem. På grund av detta börjar kvinnorna många gånger att röka igen. Det är då sjuksköterskan kan använda kunskap och resurser för att motivera och stötta kvinnan att vidmakthålla sitt rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka vilka förebyggande strategier sjuksköterskan, i det dagliga arbetet, kan använda sig av för att förhindra viktuppgång hos kvinnor i samband med ett rökstopp. Metoden är en litteraturstudie där de tio artiklarna, som ligger till grund för vårt resultat, hittades via databaserna PubMed och CINAHL.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Syfte: Syftet är att studera vilka organisatoriska och kommunikativa strategier som skolan och pedagogerna i två särskilda undervisningsgrupper använder sig av för att underlätta för samspel och lärande i mötet med eleverna. Teori: Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att människans lärande sker hela tiden och överallt i samspel med andra. Kommunikation är en förutsättning för lärande och utveckling och handlar om vilka olika verktyg vi använder oss av i interaktionen. Det salutogena förhållningssättet och att arbeta lösningsinriktat gör att synen på människan är att se till det friska och positiva, och stödja det som är bra och fungerande. Skolsvårigheter tolkas och beskrivs på olika sätt beroende på vilket specialpedagogiskt perspektiv man utgår från.

BAKGRUND:För ett företag gäller att tillgodose de behov som finns på marknaden genom att upprätthålla en stark konkurrens mot övriga aktörer och på så sätt minska risken att tappa marknadsandelar till aktörer som bättre tillfredsställer dessa behov. I syfte att uppnå detta krävs mål samt strategier för hur företaget ska agera, samtidigt som det är av yttersta vikt att dessa strategier formuleras och implementeras på ett effektivt sätt. Här lyfts ofta prestationsmätning fram som ett verktyg för att lyckas med denna implementering. Att samtidigt kombinera dessa mått i ett system förespråkas eftersom måtten då kan relateras till varandra och bättre beskriva verksamhetens komplexitet för att därigenom generera maximal nytta.Vissa forskare hävdar emellertid att det finns klara skillnader mellan olika företag där deras karaktäristika drivs av företagets storlek. Samtidigt menar samma forskare att de teoretiska ramverken för prestationsmätningssystem har byggts utifrån stora företag och dess situation, varpå de blivit mindre passande för SME.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att undersöka vad lärplattan kan ha för funktion i förskolans verksamhet samt hur pedagogernas digitala kompetens ser ut. För att få insikt i detta formulerade vi följande frågeställningar. På vilket sätt resonerar pedagogerna och förskolecheferna kring lärplattans möjligheter och begränsningar, kring sin egen digitala kunskap? Hur resonerar förskolecheferna kring pedagogernas kompetens och utbildning? Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger och två förskolechefer som är involverade i arbetet med lärplattor. Tidigare forskning om lärplattan som ett digitalt verktyg ligger till grund för studien.

Denna studies huvudsyfte är att undersöka vilka strategier några svenska skolbarn använder sig av i sitt bildskapande samt att ta reda på vad de vill säga med sina bilder. I min litteraturdel redogör jag för olika sätt att se på och tolka barns bilder. De inriktningar som jag presenterar är: stadieteorier, den processinriktade ansatsen, den sociokulturella ansatsen samt den narrativa modellen. Dessa presenterar jag för att ge en bakgrund och förståelse för den modell som jag i huvudsak kommer att använda mig av i min studie, nämligen den narrativa modellen. Denna innebär att man tittar på bildens form som ett resultat av bildens innehåll, vad barnen vill berätta med sina bilder.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som nyligen flyttat till Sverige, och deras lärare, hanterar språkhinder i slöjdundervisningen.Metoderna i uppsatsen är observationer och videoinspelningar av undervisning som sedan transkriberas och analyseras utifrån de språkliga strategier som används. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar på traditionella undervisningsmetoder där läraren tar mest talutrymme, medan det i undervisningsförsöket förekommer betydligt mer elevprat. Strategier som tillämpas är kodväxling och olika former av icke-verbal kommunikation. I relation till tidigare forskning på området dras slutsatsen att språkmedvetenhet bör genomsyra alla ämnen för att effektivisera den viktiga språkinlärningen, och genom små ändringar i undervisningen skulle den kunna vara särskilt lämpad i slöjden med dess rika interaktionsmiljö..

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Uppsatsens syfte är att argumentera för ett verklighetsbaserat lärande inom geografiämnet för årskurs 5. Som ett pedagogiskt verktyg för detta ändamål prövar och diskuterar jag sökmotorn Google Earth (GE) och visar genom 4 exempel hur man kan använda detta verktyg. Jag prövar också GE:s lämplighet i förhållande till de tre ämnesfälten kartografi, fördelning och hållbar utveckling genom att formulera tre lektionsförslag. Jag gör också en kritisk granskning av aktuell forskning kring läromedel och ställer detta mot texter hämtade från kursplanen i Geografi. I min analys når jag fram till att fördelarna med att använda sig av GE i förhållande till traditionella läromedel är främst att eleverna på ett naturligt sätt kommer i kontakt med autentiska och aktuella problemfält som rör vår jord.

BakgrundSjuksköterskan behöver kontinuerligt uppdatera sina kunskaper för att försäkra en god och patientsäker omvårdnad i enlighet med aktuell evidens. Ett första steg är att söka och finna källor för detta, varvid begreppet informationssökning är centralt. Processen att söka information förutsätter strategier och verktyg vilket innefattar bland annat sökning via elektroniska, tryckta samt muntliga källor.Syfte Syftet var att kartlägga legitimerade sjuksköterskors informationssökning, för bibehållandet av professionell kompetens.MetodEn webbaserad enkätstudie med kvantitativ ansats har genomförts. Undersökningsgruppen bestod av legitimerade sjuksköterskor verksamma på medicinavdelningar på storsjukhus i Stockholm. Data analyserades och presenterades med deskriptiv statistik i form av tabeller och diagram.ResultatDen information som söktes var främst av praktisk inriktning och av medicinsk karaktär.

Det är lätt att ta för givet att anställda, och i vårt fall förändringsagenten, arbetar i organisationens intresse när faktumet kan vara det motsatta. Vår studie granskar ett tämligen tabubelagt ämnesområde inom företagssfären. Syftet med studien är således att på ett deduktivt sätt studera hur ledningsgrupper arbetar för att säkerställa att förändringsagenten inte jobbar i självintresse, och vilka verktyg lednigen kan använda sig av för att motivera förändringsagenten att jobba i organisationens intresse. Genomförande har skett genom att måla upp en empirisk illustration genom intervjuer med fyra olika företag inom olika branscher för att bredda bilden av hur olika företag arbetar. Vår första slutsats är att det är tämligen svårt att intressera företag att tala om självintresse i och med att det är ett så tabubelagt ämne.

Denna studie bygger på observationer av fri lek i såväl förskolan som förskoleklassen. I bägge verksamheterna är konflikter och konflikthantering vardagsmässiga inslag då barn och elever ständigt arbetar med sina inbördes relationer. Fokus har i denna studie riktat sig mot att ta fasta på de strategier som barn respektive elever använder sig av för att hantera konflikter som tillstöter under den fria leken, många gånger för att kunna leda samspelet sinsemellan vidare. Frågeställningarna som legat till grund för studien berör vilka strategier barn i förskolan respektive elever i förskoleklass använder sig av för att hantera konflikter. Samt huruvida det finns likheter och skillnader i hur barnen och eleverna hanterar konflikter i förskolan respektive förskoleklassen.