Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syftet med förevarande uppsats Àr att utreda hur det personliga ansvaret Àr utformat för nytilltrÀdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytilltrÀdd styrelse att undgÄ ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret nÀr det finns skÀl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret Àr utformat som ett medansvar och trÀffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgÄ personligt betalningsansvar Àr dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att lÀka kapitalbristen (inom en till tvÄ mÄnader).Det personliga ansvaret för nytilltrÀdd styrelse Àr inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frÄgan bör bedömas med beaktande av den nytilltrÀdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gÀlla för den nytilltrÀdde styrelseledamoten vid tidpunkten för intrÀdet. Indikationer finns pÄ att nytilltrÀdd styrelseledamot "Àrver" tidigare styrelses ansvar.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

Bakgrund och problem: Dagens företag Àr överhÀngande beroende avinnovationer för sin lÄngsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur Àr avhÀngigaav kreativitet vilken karaktÀriseras av osÀkerhet, dÄ kreativitet frÀmjas av frittspelrum och egenbestÀmmande. Samtidigt finns ett trÀngande behov av kontrollöver verksamheterna. HÀr uppstÄr ett innovationens dilemma, dÀr en balansmellan kontroll och kreativitet efterstrÀvas. Forskningen Àr bÄde spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska rÄd för att lösa problemet Àr svÄra att finna.NÀr sÄdana vÀl uppkommer Àr det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta rÄd.Syftet med uppsatsen Àr primÀrt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Mellan behovet av organ för svÄrt sjuka patienter och tillgÀngligheten pÄ organ frÄn avlidna donatorer finns det i dag ett stort gap. Behovet av organ för transplantation har vÀrlden över blivit en vÀxande angelÀgenhet dels för individen som Àr i behov av ett nytt organ men Àven för samhÀllet i stort. PÄ intensivvÄrdsavdelningar avlider mÀnniskor av obotliga hjÀrnskador dÀr döden konstateras genom sÄ kallade direkta dödskriterier och om dessa samtidigt vÄrdas i respirator kan de bli organdonatorer.Att som intensivvÄrdssjuksköterska stÀllas inför att vÄrda en organdonator Àr en utmanande och mÄngfasetterad uppgift speciellt dÄ det ocksÄ sker relativt sÀllan Àr det viktigt att genom denna studie föra fram vad detta innebÀr för intensivvÄrdsjuksköterskan i rollen som vÄrdare. Syftet med denna studie Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av vÄrdandet i samband med organdonationMetoden som anvÀnds Àr litteraturstudie enligt Axelsson (2012) med bÄde kvalitativa och kvantitativa artiklar samt en avhandling. Studiens resultat presenteras som tvÄ teman, vÄrdande ansvar samt professionell utmaning och ambivalens.

Bakgrund Vi Àgnar idag mindre tid Ät hushÄllsarbete, dÀr matrelaterade hushÄllsaktiviteter ingÄr sÄsom planering, inköp och matlagning, Àn för 30 Är sedan. Barnfamiljer Àgnar mer tid Ät hushÄllsarbete, dÀr matrelaterade hushÄllsaktiviteter ingÄr, och har svÄrare att hinna med allt som behöver göras i vardagen Àn andra samhÀllsgrupper. I tidigare studier har fokus inte riktats mot tiden barnfamiljer Àgnar Ät matrelaterade hushÄllsaktiviteter, deras matvanor samt socioekonomisk status.Syfte Syftet med studien var att undersöka tidsaspekter i relation till matrelaterade hushÄllsaktiviteter hos barnfamiljer avseende socioekonomisk status, kostintagets hÀlsosamhet samt ansvar relaterat till kön.Metod Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tidsdagbok och en enkÀt. Via Familjeliv.se och Facebook.se rekryterades Ätta familjer till studien. Datamaterialet analyserades med Mann-Withney-u-test, Kruskal Wallis och Fischer?s exact test.

Kostnader förenade med ÄterstÀllande av förorenad natur Àr ofta stora och frÄgan Àr vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad frÄn staten till enskilda förorenare. Detta synsÀtt överensstÀmmer ocksÄ med den allmÀnna skadestÄndsrÀttsliga principen att den som orsakar en skada Àr skyldig att reparera eller ersÀtta densamma. FinansieringssÀttet baserat pÄ individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mÀnskligheten. DÄ spridning vanligtvissker inom vÄrden ligger ett ökat ansvar pÄ sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nÀmns i denna studie Àr:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att erhÄlla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom Àmnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten Àr baserad pÄ tolvvetenskapliga artiklar, vilka hÀmtats frÄn databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vÄrd.

I uppsatsen diskuteras kantiansk etik i förhÄllande till mÀnniskor i svÀlt och nöd. Fokus ligger pÄ Kants andra formulering av det kategoriska imperativet som postulerar att mÀnniskor Àr ÀndamÄl i sig sjÀlva och aldrig fÄr anvÀndas som medel. Filosofer som Kant, O'Neill och Singer diskuteras alla i förhÄllande till kantiansk etik och ett universialistiskt perspektiv. Begrepp som plikt, moralitet, skada och omfÄng av etiken analyseras och resulterar i en kantiansk idé om ett moraliskt globalt ansvar gentemot andra mÀnniskor och framför allt sÄdana i nöd och svÀlt. .

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

MÀns vÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som lÀnge har ökat och Ànnu fortsÀtter att öka, sett till statistiken. I dagslÀget ligger mycket ansvar pÄ ideella frivilligorganisationers bord. Men det krÀvs mera resurser för att organisationernas arbete skall kunna fungera sÄ bra som möjligt, sÄ att de kan bistÄ med hjÀlp till alla kvinnor oavsett bakgrund. VÄrt huvudsakliga syfte Àr att undersöka hur de ideella organisationernas arbete med vÄldsutsatta kvinnor fungerar, med mer ansvar och utan tillrÀckliga resurser. Vi försöker ocksÄ ta reda pÄ hur saker pÄverkas av den rÄdande könsmaktsordning som finns i samhÀllet samt hur det ser ut med attityder kring vÄldsutsatta kvinnor.

SAMMANFATTNING/SUMMARY Titel/Title: Hur myndigheter definierar sina prestationer i förhÄllande till sina mÄl och hur dessa följs upp./ How government authorities define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals. Författare/Author Almaliki, Rayya; Hulaj, Anita; Nepola, Fisnik Handledare/Supervisor: Gyllberg, Henrick Sektion/Section: Sektionen för Management, Blekinge Tekniska Högskola./ The Section of Management, Blekinge Institute of Technology. Kurs/Course: Kandidatarbete i företagsekonomi (FEC007), 10 poÀng./Bachelor?s thesis in Business Administration (FEC007), 10 credits. Syfte/Purpose: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur statliga myndigheter definierar och följer upp sina prestationer, i förhÄllande till uppsatta mÄl för verksamheten./ The main purpose with this thesis is to research how government agencies define their performance indicators and measure them up in relationship to the goals.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av gĂ„ronden med fokus pĂ„information, patientens integritet och delaktighet.Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta omvĂ„rdnadsansvariga sjuksköterskor pĂ„tvĂ„ kirurgavdelningar intervjuades. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuersom bearbetades med kvalitativ innehĂ„llsanalys.Resultat: Information var en stor del av gĂ„ronden och kunde bĂ„de lyfta och sĂ€nka gĂ„ronden.Patienternas delaktighet och möjlighet till ett eget val beskrevs. Sjuksköterskorna beskrev hurpatienternas integritet kan bĂ„de bevaras och krĂ€nkas under gĂ„roden samt vilka fel somuppkommer.Diskussion: Sjuksköterskorna upplevde att information till patienterna som de förstod var enviktig del av gĂ„ronden. Att bevara patienternas integritet under gĂ„ronden ansĂ„gs varavĂ„rdpersonalens uppgift och i mĂ„nga fall enbart sjuksköterskornas.

SammanfattningDen första av en rad skandaler i USA och i Europa, var Enron-skandalen. Det amerikanska företaget Enron försattes i konkurs i slutet av 2001 dÄ företaget hade dolt sina skulder och manipulerat redovisningen för att kunna ge sken av att vara ett finansiellt vÀlmÄende företag. DÄ det uppdagades att Enrons revisionsbyrÄ Andersen hade förstört material för att dölja information för tillsynsmyndigheten i och med förundersökningen mot Enron var skandalen ett faktum och revisorernas roll kom alltmer i fokus.Skandalerna har bidragit till att allmÀnheten upplever att revisorerna inte levererar det de ska: att revisionen garanterar att det inte försiggÄr nÄgra förbiseenden eller oegentligheter i ett företags affÀrstransaktioner. AllmÀnheten förvÀntar sig att en revisor ska vara som en polis i granskandet av ett företags affÀrer och blir dÀrför besvikna pÄ revisionsprofessionen dÄ en revisionsskandal uppstÄr. För att minska detta förvÀntningsgap behöver allmÀnhetens förvÀntningar pÄ en revisors ansvar realiseras och alltsÄ minskas samtidigt som revisionsprofessionen behöver öka sin prestation.Det hÀr Àr ett kvalitativt arbete dÀr materialet kommer ifrÄn lagtexter, akademisk revisions-, redovisnings- och marknadsföringslitteratur, kursböcker, domar frÄn Stockholms tingsrÀtt samt utlÄtanden frÄn RevisorsnÀmnden.

Miljömedvetenhet Àr ett begrepp som anvÀnds flitigt idag bÄde i företagsvÀrlden och privat. Detta har lett till att kundernas medvetenhet om miljön och det sociala ansvaret har ökat och de stÀller allt högre krav pÄ företagens produkter och tjÀnster.Allt eftersom de bildas nya moderna företag ökar konkurrensen och mÄnga företag vÀljer att lÀgga stora resurser inom hÄllbar utveckling för att uppnÄ konkurrensfördelar. För att företagen ska kunna kommunicera sitt miljöansvar till omvÀrlden skapar dem en hÄllbarhetsredovisning dÀr dem talar om sitt ansvar för omvÀrlden. De tre vanligaste ansvaren som man finner i en hÄllbarhetsredovisning Àr det sociala ansvaret, det ekonomiska ansvaret och miljöansvaret.Hur en hÄllbarhetsredovisning ska utformas Àr frivilligt och variationen gör att det kan bli svÄrt för ett otrÀnat öga att tolka och jÀmföra informationen Vi tror att en stor del till variationen inom hÄllbarhetsredovisning Àr att företagen vÀljer att rikta sig till olika intressenter som dem finner intressanta för bolaget.Syftet med denna uppsats Àr att granska och tolka hÄllbarhetsredovisningarna frÄn nordens tre största flygbolag; SAS, Norwegian Airlines och Finnair för att fÄ svar pÄ frÄgan till vem deras hÄllbarhetsredovisning Àr skriven.För att uppnÄ vÄrt syfte med uppsatsen har vi kopplat den information vi fÄtt frÄn bolagens hÄllbarhetsredovisningar till olika teorier för att skapa oss en uppfattning om företagen. Vi har dÄ kommit fram till att bolagens hÄllbarhetsredovisningar lÀgger fokus och riktar sig till olika intressenter.