Det här examensarbetet handlar om konceptuella modeller. En modell är en abstraktion av en vald del av verkligheten i vilken det är möjligt att fokusera på och lyfta fram det som anses viktigt och bortse från det som inte är viktigt. En konceptuell modell är en sådan abstraktion av ett informationssystem.De konceptuella modellerna är de modeller som ska ligga till grund för design och implementation av informationssystemet, men de ska också ligga till grund för diskussion med övriga intressenter till det kommande informationssystemet. Detta ställer stora krav på de konceptuella modellerna eftersom de både måste vara avancerade nog för att ligga till grund för designen och implementationen och enkla nog för att kunna ligga till grund för diskussion med intressenterna. Att denna tvådelade inriktning krävs beror oftast på att de flesta intressenter inte har lika stor kunskap inom detta område som de experter som har tagit fram och dessutom arbetar med de konceptuella modellerna..

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Som nämns i titeln till examensarbetet är målet att integrera olika knowledge-based engineering (KBE) -applikationer till ett nytt IT-stöd. Med mål i examensarbetets kontext avses att skapa en begreppsmodell genom att tillämpa ontologi och taxonomi som en teknik i en begreppsmodellering. På detta sätt kan ett gemensamt vokabulär skapas. Syftet med vokabuläret är att presentera en samstämmig förklaring till olika begrepp samt relationerna dem emellan. Därav kan tolkningen av ett begrepps betydelse minimeras och på så sätt undvika "språkförbistring".

This thesis investigates how web agencys in Stockholm use, value and incoroprate the terms usability, user experience and interaction design in their work process. The purpose of this study is to investigate how creative professionals works with the notions of usability, user experience and interaction design with focus on the end user. Our definition of creative professionals is every employee at a web agency involved in the work process of developing digital artefacts in any capacity. We wanted to investigate how these notions are considered, consciously or unconsciously, during the workprocess. Semi-structured interviews were conducted at three different web agencys with eight different employees.

Domain Driven Design (DDD) är en filosofi som kan användas ihop med olika systemutvecklingsmetoder. Det centrala i DDD är problemområdet. Förutom att problemområdet skall vara i fokus så är DDD uppbyggt på en samling rekommenderade tillvägagångssätt som tillsammans gör det lättare att lyckas med ett systemutvecklingsprojekt. Dessa tillvägagångssätt skall förutom att göra det lättare att lyckas med projektet även öka kvaliteten på resultatet. Syftet med studien var att undersöka om kvaliteten på mjukvara kan förbättras genom att använda DDD.

Detta arbete handlar om systemutvecklarnas inställning till RUPs rollindelning. Förutom att ta reda på om systemutvecklarna är positiva eller negativa till RUPs rollindelning, så handlar detta arbete också om de underliggande faktorer som gör att systemutvecklaren är positiv eller negativ.Efter det att en förändring har skett i en organisation finns det ett intresse av att veta hur de inblandade ser på förändringen. Förändringen kan ligga i att en organisation har bytt arbetsmetodik för systemutveckling, i det här fallet från vattenfallsmodell till en iterativ modell.Arbetet har genomförts på Volvo IT, där en fallstudie gjorts på en projektgrupp. Insamlingen av material genomfördes med intervjuer av sju projektmedlemmar. Resultatet som kan utläsas av det insamlade materialet visar att systemutvecklarna är positivt inställda till RUPs rollindelning.

Konceptuella modeller är vanligt förekommande i plandriven utveckling men åsikterna om vad konceptuell modellering är och bör användas till är vitt skilda. Agil systemutveckling har växt fram som en motreaktion på den plandrivna systemutvecklingen och forskning har visat att många traditionella verktyg som förknippas med plandriven utveckling förkastas i detta relativt nya sätt att arbeta. Syftet med denna studie är att belysa hur yrkesverksamma inom agila projekt ser på konceptuell modellering i relation till det agila manifestet. Detta har åstadkommits genom intervjuer med flera utövare av agila projektmetoder. Studien visar att det agila manifestet har låg grad av förankring hos utövarna av agila metoder och att endast vissa av principerna efterlevs.

Den miljö som dagens informationssystem (IS) befinner sig i kommer att förändras och bli mer komplex (Lindencrona, 2000). Lindencrona (2000) menar att de nya IS som skapas kommer att utvecklas genom att de befintliga systemen integreras med nya resurser. Företag kan besparas stora kostnader vid en utvecklingsprocess genom att nya resurser integreras med det befintliga systemet (Lyttinen & Zhang, 2000).Den systematiserade kunskap som finns på marknaden idag behandlar främst återanvändning och integrering av källkod. Aggestam (2001) har i sitt examensarbete identifierat fyra olika aktiviteter som sker i VAD-fasen vid vidareutveckling av befintliga IS. En av dessa aktiviteter är att fatta beslut.Detta arbete har genom en enkätundersökning identifierat de beslut som företag fattar i VAD-fasen då de vidareutvecklar sina befintliga IS.Resultatet från studien tillför kunskap till ytterligare forskning som bör göras för att få fram metoder för utveckling av de IS som kommer att skapas utifrån vidareutveckling och integrering av befintliga IS..

En central del i ett systemutvecklingsprojekt är de tekniker som används för att strukturera organisationer och informationen i dessa. I flera årtionden har traditionella tekniker utvecklats. Exempel på tekniker som anses traditionella är ER-modellering och dataflödesdiagram. Idag används objektorienterade programspråk mer och mer för att implementera databaser. Det har dock inte funnits stöd för att analysera ett system objektorienterat förrän i början på 1990-talet.

Med denna kandidatuppsats vill vi belysa vikten av kompetens samt vilka kompetenser projektledarrollen och programmerarrollen bör/ska ha under livscykelmodellens olika faser. Vi valde livscykelmodellen eftersom det idag är en väl använd och etablerad utvecklingsmetod. Genomgången av tidigare skriven litteratur visade att olika författare hade många gemensamma kompetenser som de ansåg vara viktiga när man ska utföra ett arbete. Vi valde utifrån dessa författare fyra olika kompetenser som vi ansåg intressanta att undersöka. Sedan skapade vi ett ramverk som låg som grund för vår undersökning.

I detta arbete undersöker jag hur modelleringsgrupper sätts samman och hur det går att få dem att samverka på ett tillfredsställande sätt. Min undersökning är gjord med projektledare och modelleringsledare på olika företag och organisationer i Skövde.Rapporten inleds med en introduktion och en bakgrund till ämnet. Först kommer en kort presentation av informationssystem, systemutveckling, verksamhetsanalys och modellering sedan följt av en djupare presentation av grupper.För att genomföra min undersökning började jag med att göra en litteraturstudie som resulterade i ett ramverk. Ramverket kan ses som en sammanställning av den litteratur jag studerat. Undersökningen genomförde jag genom att göra besöksintervjuer och resultatet från undersökningen jämförde jag först inbördes med varandra och slutligen med mitt ramverk.Resultatet visar att de flesta modelleringsgrupper innehåller sex till tio deltagare.

När informationssystem ska utvecklas handlar det om att välja den systemtyp som lämpar sig allra bästa för uppgifterna. Främsta handlar det om att välja mellan COTS och in-house. Idag finns det inga modeller som avhandlar det specifika valet av systemtyp. Detta innebär att valet av system i många fall sker på ren chans.Bristen på modeller och hjälpmedel för val av systemtyp innebär således att det uppstått en kunskapslucka som resultatet från arbetet är tänkt att fylla. I arbetet presenteras en modell för hur valet av systemtyp bör ske, vilken kombinerar befintlig teori inom området samt kompletterar med nytt.

The aim of this study is to get a deeper understanding about user tests as well as answer the question about if testing for users is necessary at all times. I've done a comparison between what the literature says, and what a company says, about testing. The tests that's been in focus in this study is prototyping and card sorting tests. Prototyping aims to give the developer feedback about the design and check if there are any obvious problems with the design. A card sorting test can be used to get input about how information architecture should be constructed.

I vår produktion har vi tagit fram ett system för order- och lagerhantering, med vikt på realtidsuppdateringar, åt en extern mottagare där infrastrukturen inte hängt med i företagets utveckling. Vi valde detta projekt i syfte att bredda våra kunskaper inom både programmering och projekthantering. Denna slutreflektion tar upp den förundersökning vi gjorde för att kunna besluta om vilka verktyg vi använde i utvecklingen, den tar även upp vårt sätt att hantera och planera projektet. Under projektet har vi arbetat med en egenutformad arbetsprocess vilken även beskrivs här. --- Our production has been to design a system for ordering and supply management with emphasis on realtime updates to an external recipient, where the infrastructure has not kept pace with the development of the company.

De senaste åren har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbättra kvaliteten på testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta är det få företag som använder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag är avvaktande till automatiserande testverktyg är de krav som ett sådant verktyg kan tänkas ställa på utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav påverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg ställer på mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill också visa på tekniker för att implementera dessa verktyg på ett sätt som inte påverkar flexibiliteten i testningen negativt.