Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.

Bakgrund: Substansberoendet ökar stadigt i hela världen, vilket ökar trycket på den somatiska vårdens kunskap att vårda patienter med substansberoende. Sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap och erfarenhet av att behandla patienter med substansberoende, vilket ofta leder till att patienter känner sig felbehandlade och sjuksköterskor känner sig obekväma i sin sjuksköterskeroll i olika vårdsituationer. Syftet var att undersöka hur sjuksköterskors utbildning påverkar omvårdnad av patienter med substansberoende, inom den somatiska vården. Metoden är en litteraturstudie med fokus på sjuksköterskors utbildning om substansberoende och omfattar sju kvantitativa och sex kvalitativa vetenskapliga artiklar från olika delar av världen. Resultatet visade sjuksköterskors upplevelse i mötet med substansberoende patienter och behov av utbildning för sjuksköterskor om substansberoende.

Bakgrund: När en patient blir svårt sjuk drabbas även de anhöriga. Det är av stor vikt att sjuksköterskan uppmärksammar de anhöriga, då de kan vara i behov av stöd och omvårdnad. Anhöriga till svårt sjuka patienter kan uppleva känslor som rädsla, ensamhet, hjälplöshet samt osäkerhet. Syfte: Syftet var att beskriva mötet och interaktionen mellan sjuksköterskan och anhöriga till svårt sjuka patienter. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie baserad på kvalitativ och kvantitativ forskning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

I Sverige insjuknar varje år ca 600 ungdomar i åldrarna 0-14 år i diabetes typ 1. Antalet ungdomar som insjuknar i diabetes typ 1 ökar kontinuerligt. Föräldrar, anhöriga och barn måste lära sig leva med sjukdomen och framförallt försöka anpassa vardagens liv utifrån de nya villkor som sjukdomen medför. För att möjliggöra denna anpassning bidrar sjukvården med viktig kunskap och vård under hela sjukdomstiden men kanske speciellt under debuten av sjukdomen. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av vård av barn på sjukhus i samband med barnets diabetesdebut.

Personer med demenssjukdom upplever ofta oro och ångest som en följd av sin sjukdom med förvirringstillstånd och sömnsvårigheter som följd. Personalens sätt att bemöta personer med demenssjukdom kan både utlösa eller förhindra utlösandet av oro och ångest. Syftet med denna studie är att utforska vad som påverkar oro hos personer med demens på ett äldreboende och hur personalen kan bemöta den. Den genomfördes med en metod för fallstudier med kvalitativ ansats. Datainsamling genomfördes med observationer, intervjuer och journalinformation.

Lärares arbetssituation är ständigt ett aktuellt ämne. Det pratas mycket om att lärare inte hinner med sitt arbete och det finns mycket forskning inom ämnet lärares arbete och arbetstid. Syftet med denna uppsats är att undersöka och få en fördjupad kunskap om vad lärare gör på sin arbetstid och hur de upplever sitt arbete i klassrummet. Hur visar sig tidens möjligheter och begränsningar i klassrummet? Teoridelen ger en överblick av lärares arbetssituation utifrån tidigare forskning med inriktning på arbetstiden samt beskriver olika ramfaktorer.

Arbetet syftar till att undersöka hur inkubatorer understödjer tillväxt för sina företag samt att också beskriva hur företag i inkubatorer använder, upplever och värderar tjänster hos inkubatorn. Resultaten från undersökningen kommer att jämföras med två tidigare studier, den ena utförd 2004 i Finland respektive den andra utförd 2005 i Sverige. Metodansatsen som har använts består av både en kvantitativ och kvalitativ del. Som underlag för studien har vi samlat in data från 52 slumpmässigt utvalda företag genom webbenkäter samt genomfört 6 djupintervjuer med 3 inkubatorer respektive 3 företag. Samtliga företag härrör från inkubatorer, teknik- och forskningsparker anslutna till SiSP, Swedish Incubators and Science Parks.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn är en av de största folkhälosutmaningarna på 2000-talet och sprider sig som en epidemi i värlfärdsländer. Preventivt hälsoarbete ger en möjlighet att identifiera tidig övervikt och kunna sätta in åtgärder som hälsosamtal och rådgivande samtal i tid. Skolsköterskan har en viktig roll i att upptäcka övervikt och fetma hos barn i lågstadiet. Tidigare forskning har visat att föräldrarnas inställning och familjens livsstil har en stor inverkan på barnets övervikt. Syfte: Styftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av föräldrars reaktioner vid samtal om barnets övervikt eller fetma i lågstadiet.

Det är många människor med utländsk bakgrund som står utanför den svenska arbetsmarknaden. Ett sätt att integreras i det svenska samhället är att göra praktik. Det finns många olika aktörer som arbetar med att hjälpa människor att finna praktikplatser. Arbetsgivare har en betydelsefull roll för att underlätta invandrade individers integration på arbetsmarknaden, bl.a. genom att ta emot praktikanter. Syftet med vårt arbete är att synliggöra och beskriva vilka tankar och funderingar som finns hos företagare gällande praktik i arbetslivet för praktikanter med utländsk bakgrund och språksvårigheter.

Personer med demenssjukdom är den dominerande gruppen inom särskilt boenden. Syftet med föreliggande studie var att beskriva omvårdnadspersonals upplevelse av att arbeta med personer med svår demens och att beskriva omvårdnadspersonals förväntningar på användning av sjukgymnastens kunskapsområde för att förbättra omvårdnaden av personer med demenssjukdom. Sju undersköterskor intervjuades och de utskrivna intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i två teman med vardera två underkategorier. Det första temat var Erfarenhet manar till tålamod och lugn och bildades av kategorierna Att försöka förstå och bli förstådd och Att behålla och stödja förmågor, det andra temat var Stöd och gemenskap och bildades av kategorierna Att det är tungt men det går att söka professionell hjälp och Att ha arbetsglädje.

Hur förberedda är skolorna idag om det uppstår kriser?Vi har velat undersöka hur pedagoger förhåller sig till krishantering i skolan. De resultat som vi fick fram genom kvalitativa intervjuer med lärare, var att det inte fanns en stor kunskap inom området på de två utvalda skolorna och att det fanns behov av att utveckla och bearbeta krishanteringsplaner. Vi har kommit fram till att väldigt få i dagens skola har den beredskap som verkligen krävs.I resultaten har framkommit att skolor inte har en väl utarbetad krisplan och krisgrupp som utbildas kontinuerligt och att det finns behov av någon kompetensutveckling i ämnet krishantering. Få att få en väl fungerande organisation vid krissituationer anser vi att det behövs en fungerande krisplan som stöd och handledning men också en tydlig ansvarsfördelning.

Syftet med vår studie är att skapa en handledning för pedagoger om hur det går att påbörja ett arbete med hbt-frågor i skolan då vi idag lever i ett samhälle där diskriminering, kränkningar och homofobi samexisterar med toleransen av samkönade äktenskap, könsbyten samt hbt-frågor. Det är denna paradox vi valt att belysa och utgå ifrån i vår studie. Vår frågeställning är följande: På vilket sätt kan pedagoger påbörja ett arbete med hbt-frågor för att främja visionen om en skola för alla? Litteraturgenomgången beskriver vad tidigare forskning och artiklar säger om lärarens roll kring hbt-frågor i skolan och om hur klimatet kring dessa frågor är samt vad skollag och styrdokument påvisar. Vi presenterar normkritisk pedagogik som en teoretisk utgångspunkt för hur pedagoger kan arbeta med ett hbt-perspektiv i undervisningen. I vår studie har vi valt att använda oss av textanalys som metod för att få fram ett resultat gällande vår frågeställning. Vi har analyserat metodmaterial för ett arbete med hbt-frågor riktade till pedagoger.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

Bakgrund: Trots att psykisk ohälsa är vanlig bland befolkningen, förekommer det fördomar och myter om personer med psykisk problematik. Personer med psykisk ohälsa har ökad förekomst av riskfaktorer i sin livsstil, men får trots detta inte samma uppmärksamhet och behandling vid somatisk sjukdom som övriga. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har förmåga att bemöta personer med både psykiska och fysiska problem och göra dem delaktiga i vården. Ökad förståelse för bemötandet av personer med psykisk ohälsa inom somatisk vård kan bidra till att förbättra omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer som kan ha betydelse för hur sjuksköterskor inom somatisk vård bemöter personer med psykisk ohälsa.