I denna C-uppsats beskriver vi de organisations- och förändringsprocesser i välfärdssamhället som påverkat arbete inom vård och omsorg. Genom en kvalitativ studie av ett gruppboende i Halmstad studerar vi hur förändringsprocesser i välfärdssamhället påverkar enskilda verksamheter inom den offentliga sektorn. Vi belyser förhållandet mellan enhetschef och anställda som arbetar på boendet, hur dessa i samspel med välfärdssystemet hanterar förändringar som sker inom organisationer. Trots minskade hierarkiska nivåer formas arbete inom vård och omsorg fortfarande av direktiv och riktlinjer, vilka är utformade av ledningen för organisationen där bland annat politiker och Socialnämnd ingår. Hur anställda är påverkade av dessa riktlinjer samt enhetschefens arbetsledning belyser vi i studien.  .

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

För att styra det svenska samhället mot en hållbar utveckling är det framförallt viktigt att samhällets större aktörer tar ansvar för sina verksamheter och försöker minimera sin belastning på miljön. Landstingen i Sverige tillhör en av landets största arbetsgivare och står för en stor del av dessa påfrestningar, då de berör många områden inom miljön. Miljöledningssystemet ISO 14001 är ett hjälpverktyg som på senare år har anpassats för landstingens verksamheter för att förbättra deras miljöarbete och miljöprestanda. Vad som anses som ett måste för att få ett miljöledningssystem att fungera väl i en organisation är den interna miljökommunikationen. Det har däremot visat sig att det inte är helt lätt i större organisationer att skapa en bra intern miljökommunikation och det inverkar i sin tur på hur miljöarbetet utvecklar sig.Studien har granskat den interna miljökommunikationen inom två olika landsting, Västernorrland och Jämtland, och tittat på vilka skillnader som kan identifieras mellan deras miljökommunikation.

Kommunernas behörighet att företa åtgärder i sin verksamhet begränsas av ett antal kommunalrättsliga principer. Principerna, som utvecklats i domstolspraxis, beskriver vilken typ av verksamheter som får företas och hur kommunerna skall agera när de utför dessa verksamheter. Principerna kan delas upp i två olika typer. Det finns dels sådana principer som sätter de yttre ramarna för kommunernas verksamhet och dels de principer som begränsar kommunernas handlande inom ramen för den kommunala kompetensen. Det är framför allt den senare typen av principer som uppsatsen behandlar.

En legering mellan gammalt och nytt - mellan dåtid och framtid. En legering mellan en befintlig brutalistisk struktur och en ny amorf struktur. Ett möte mellan betong och glas och stål.Kvarteret Domherren som inrymmer Arkitekturskolan är på väg att förändras. Skolan ska flytta till nya lokaler och kvar blir ett omdebatterat hus. Denna betongbyggnad bevaras och genomgår en urban remix - studentbostäder, kontor och publika verksamheter flyttar in i de gamla undervisningslokalerna.

Uppsatsen handlar om hur förskoleklassen förändrats sedan införandet av läroplanen Lpo-94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Den diskuterar mötet mellan förskola och skola samt lekens roll i dessa olika verksamheter. Studien baseras på intervjuer och enkätundersökningar i åtta förskoleklasser i en mindre kommun. Syftet var att undersöka hur verksamheten i förskoleklassen påverkats av införandet av läroplanen Lpo -94. Via litteratur och artiklar har det framkommit att leken är en avgörande del i barnens utveckling.

Informationssäkerhet handlar om att skydda sin information och bevara informationens tillgänglighet, riktighet, konfidentialitet samt spårbarhet. Fysisk säkerhet inom informationssäkerhet innebär att skydda sina informationstillgångar mot fysiska hot. Fysiska hot kan orsakas av exempelvis strömförsörjning, naturkatastrofer och mänsklig åverkan. Problemet med fysisk säkerhet är att den oftast är förbisedd och att den inte anses lika viktig. Det finns flera standarder och riktlinjer med rekommendationer om vad som bör ses över inom informationssäkerhet och däribland just fysisk säkerhet.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Detta arbete omfattar en studie angående ett blivande kompetensutvecklingscenter för urbefolkningen på ön Mindoro i Filippinerna. En central punkt på centret är ett rum avsätt för varierande verksamheter. Min studie omfattar hur detta rum på bästa sätt kan bidra till flexibilitet och användbarhet genom rumsliga element. En fallstudie utfördes i Filippinerna under perioden mars-maj 2012. En kvalitativ studie innefattande intervjuer, observationer, diskussioner, analyser och litteraturstudie, med fokus på visioner, hinder och förutsättningar. Analys av studien och designprocessen resulterade i ett gestaltningsförslag som skapar förutsättningar för inkludering och funktionalitet. Resultatet blev en stapelbar låda som går att använda som sittplats, en plats till förvaring, samt går att sätta ihop till önskade moduler.

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..

The objective of this study was to examine how an IT department has been affected by the changes of increased local usage of IT, and how the usage have affected municipalities IT departments demands of IT support. In the study we explore how both the IT department and the IT support works by interviewing present and former employees at the local IT department. The current IT department have undergone a series of local changes over the last 20 years, the department has gone from only having internal users to getting the entire municipalitiy?s agencies of IT as users. It started with how the municipality began to dig down fiber optic cable in the middle of the 1990?s, and today has started to develop solutions as to how to meet the demands of future usage of IT.

Allvarliga beteendestörningar är den vanligaste formen av barn- och ungdomspsykiatriska problem. Socialtjänstens uppgift är att arbeta för att alla barn och unga ska få växa upp under trygga och goda förhållanden. Stora förändringar av socialtjänstens verksamheter för barn och unga och deras föräldrar har genomförts och medfört en kraftig utveckling av öppna insatser för barn och unga med beteendemässiga problem. Syftet med studien var att få kunskap och förståelse för ungdomars tankar kring att omfattas av en dagverksamhet som innefattar både hem, skola och socialtjänst. Intervjuer med sju ungdomar ifrån tre olika dagverksamheter har genomförts.

Syftet med det här arbetet är att söka svar på frågan vad vuxna som går och tarsånglektioner i grupp i en privat sångskola har för mål och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger på tre intervjuer och en mailenkät.Resultatet visar att de mål personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stå på scen. Det handlar mer om enönskan att få in mer musik i sin vardag, men man vill också utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar också att det ofta handlar omatt man vill få ett större musikaliskt självförtroende, få en stund för sig själv, få göranågot som man känner att man mår bra av, ha roligt och träffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man också skapa sig en musikalisk identitet.Undersökningen visar också att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

Syftet med denna uppsats är att få en ökad kännedom kring hur musikundervisning på gymnasiesärskola kan se ut och hur musiklärare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklärare som arbetar på programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda på vad lärarna har för mål med sin undervisning och hur de ser på sin verksamhet.Resultatet visar på att målet med musikundervisningen kan ses som både musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende på vilka elever man undervisar då gymnasiesärskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lärarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lärare är den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.