Styrelser i bostadsrättsföreningar har ett omfattande ansvar för beslut de tar rörande föreningens ledning och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Lider en part skada av styrelsens beslut kan styrelsen bli skadeståndsskyldig utifrån bestämmelserna i bostadsrättslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Utredningen har visat att denna skadeståndstalan kan avse sak- och personskador samt rena förmögenhetsskador. Ansvaret är således vidsträckt och kan komma som en överraskning då många bostadsrättsföreningsstyrelser kan bestå av lekmän.För att skydda sig mot dessa skadeståndanspråk tecknar många bostadsrättsföreningar ansvarsförsäkringar för sina styrelseledamöter. Detta innebär att ansvarsförsäkringen tar på sig betalningsansvaret vid eventuell skadeståndsskyldighet.

Användning av direktgjuten slitbetong som farbana är ett intressant beläggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en ändring på formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta på grund av att formeln ger för hög stålfiber mängd. Därför är denna rapport en del av förbättringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering där bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i både längd och broyta de finns samt var och när dessa broar byggdes tas fram. Det görs även en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till 42 barn, på två förskolor, i två kommuner, uppfattar verksamhetens användning av tecken som stöd i arbetet med barnens språkutveckling.Följande frågeställningar är avsedda att precisera syftet:Hur uppfattar föräldrarna verksamhetens användning av tecken som stöd?Hur uppfattar föräldrarna att deras barn ger uttryck för att de är delaktiga i en verksamhet där man använder tecken som stöd?MetodUtifrån syftet och vald undersökningsgrupp har valet fallit på en datainsamlingsmetod, som gör det möjligt att arbeta utifrån en kvantitativ ansats, i form av enkäter.ResultatResultatet visar att flertalet föräldrar tycker om att pedagoger använder sig av tecken som stöd (TSS) i verksamheten. De tror att det är bra för språkutvecklingen och de flesta tror också att det är bra för alla barn. De ser dock inte att pedagogerna använder sig av TSS när de lämnar och hämtar sitt barn på förskolan och de flesta tror bara att pedagogerna använder sig av TSS vid vissa situationer. Många märker att barnen visar tecken hemma, men inte alla.

Behovet av reglering av relationerna mellan ledningen/bolagsorganen och ägarna i aktiebolag har fått en allt större betydelse till följd av den ökande internationaliseringen. Synen på de etiska reglerna har förvrängts. Skandalerna har duggat tätt i hela världen och förtroendet för företagsledningarna har minskat kraftigt. Naturligtvis utgör svenska företag inte något undantag. För att motverka dessa strömningar har lagar och regelverk om ökad intern kontroll stiftats.

Den senaste kursplanen i idrott och hälsa betonar att friluftsliv ska vara en del av undervisningen. I samband med en flygande inspektion av skolinspektionen 2010 uppdagades det att olika bollsporter var det som förekom mest i idrottsundervisningen. Med detta i åtanke var undersökningens syfte att beskriva innehåll och omfattning i friluftsundervisningen i skolan, och om det fanns några skillnader beroende på om skolan ligger i en stats- eller naturmiljö. Undersökningens syfte var också att ta reda på elevernas uppfattning om vad friluftsliv är och deras inställning till friluftsliv. Undersökningen har en kvantitativ komparativ ansats och resultatet baseras på 76 enkäter.

Att arbeta med utsatta människor i en statlig verksamhet som tjänsteman kan för de flesta människor verka ofarligt ? men hur är det egentligen? Tidigare forskning har visat att det finns ett stort mörkertal när det kommer till klientrelaterat hot och våld och att incidenterna inte tas tillräckligt seriöst. Syftet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad de ökade hoten får för konsekvenser för personalen på Migrationsverket. Vi vill belysa och synliggöra spänningsfältet i klientrelationen som leder till att hot och våld mot handläggare ökar. Det teoretiska ramverk som används i uppsatsen är gräsrotsbyråkrati, makt och klientrelationer.

Lagen hets mot folkgrupp tillkom 1948 med huvudsakligt syfte att motverka antisemitiskpropaganda. Lagen har successivt omarbetats och getts en vidare omfattning, såväl vadgäller vilka grupper som skyddas som vilken sorts uttalanden som kan föranleda straffansvar.Lagen har ? av varierande anledning - ifrågasatts från såväl juridiskt som politiskt håll.Huvudsakligen har kritiken handlat om att lagen är svårtolkad och otydligt utformad. I dennauppsats har jag granskat Justitiekanslerns beslut samt domar från samtliga instanser för attse hur lagen tillämpas, samt huruvida de olika instanserna inbördes och sinsemellan är enseom vilka bedömningsgrunder som ska vara centrala vid en prövning. Min slutsats är att lageninte ska förstås utifrån dess rent objektiva ordalydelse, utan tolkas i ljuset av grundlagarna,lagmotiven och även omständigheterna i det enskilda fallet.

Uppsatsen behandlar omdömets och betygets inverkan på elevers fusk. Vi kommer i uppsatsen undersöka i vilken utsträckning fusket eventuellt ökar när elever i år 9 ställs inför antagning till gymnasiet till skillnad från elever i årskurs 7 där endast skriftliga omdömen värderar deras studieresultat. Vi kommer att synliggöra faktorer som påverkar fuskets ökade omfattning i samband med elevens stigande krav på prestation till gymnasiebehörighet. I vår bakgrund redogör vi för definitionen av omdömets och betygets innebörd samt preciseringen av fusk och plagiat. Vi redogör även för en del av dess historia.

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

ABSTRAKTMatematiken bör väcka lust och nyfikenhet. Skolverket menar att elevers lust att lära i de tidiga skolåren fortfarande är stor, innehållet i matematikundervisningen är omväxlande och eleven får aktivera alla sina sinnen. Dock visar undersökningar att den laborativa matematiken i undervisningen snabbt minskar i omfattning upp i skolåren.Syftet med arbetet är att undersöka hur och varför lärare använder laborativ matematik i skolans tidiga år. Resultatet av studien grundar sig på intervjuer och observationer av tre lärare som undervisar elever i år 1-3. Samtliga lärare i studien arbetar laborativt i någon omfattning.Undersökningen visar att lärarna arbetar för att matematikundervisningen ska ge eleven förståelse för matematiken och möjlighet till kreativitet och variation.

Vid tillfällen då det uppstår driftsstörningar i ett informationssystem (IS) kan personalen som ansvarar för drift och förvaltning av IS vara i behov av externt teknikstöd för att eliminera dessa störningar och därmed säkerställa verksamhetens tillgänglighet till IS (Brandt, 1998). Det som är av intresse i detta arbete är att undersöka hur personal i drifts- och förvaltningsorganisationen upplever datorrelaterad support från en extern serviceleverantör samt vilka faktorer som påverkar denna upplevelse.Undersökningen har genomförts som en fallstudie med intervjuer som informationssamlande teknik. Resultatet visar på att kunderna i stort sett är nöjda med den support de erhåller men att det finns delar av dervicen som inte är helt tillfredsställande..

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken erfarenhet av och inställning till målspråksanvändning elever som studerar spanska på gymnasiet har. Utifrån forskning om målspråksanvändning samt kursplanen för moderna språk (SKOLFS 2000: 87) som båda betonar vikten av att lärare och elever använder målspråket i klassrummet, har jag genomfört en kvalitativ undersökning, där datainsamlingen skedde med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem elever som läser spanska steg 1, 2 och 3 på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att intervjupersonerna har olika erfarenheter av i vilken omfattning deras respektive lärare använder målspråket i klassrummet och att dessa huvudsakligen använder målspråket i samband med språkrelaterade övningar medan modersmålet används för sådant som är viktigt, svårt och nytt. Eleverna använder framför allt modersmålet i klassrummet.

Syftet med denna studie är att söka svar på i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt inom socialtjänstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mäta i vilken omfattning barnets närvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte användes utvalda variabler för att ta reda på om det finns eventuella omständigheter som kan ha påverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin åsikt. Barnets ställning inom socialtjänsten är stärkt på ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjänstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rättigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjänsten fastställer om barnets möjlighet till att uttrycka sin åsikt i ärenden som rör dess person.  Studien är en kvantitativ aktstudie och empirin består av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna är genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Syftet med vår undersökning var att undersöka vilka skillnader i bistån¬dets/insatsens omfattning begreppen skälig levnadsnivå och goda levnadsvillkor medför vid bedömning enligt Socialtjänslagen (SoL) respektive Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i Göteborg. Syftet var att undersöka hur dessa begrepp påverkar bedömningen av insatserna ledsagning och kontakt¬person vid likvärdig problematik. Studien byggde på två hypoteser; (1) det är mer troligt att en och samma insats blir beviljad när man söker via LSS än när man sö¬ker via SoL och (2) beviljade insatser enligt LSS blir mer omfattande än beviljat bistånd enligt SoL. Respondenterna var tio handläggare som arbetar med bi¬ståndsbedömningar enligt SoL och/eller LSS för funktionshindrade från nio olika stadsdelar i Göteborg. Studien genomfördes i form av en vinjettundersökning.